En konst att inse att saker är komplexa

0
954

Sommaren är över och vardagen åter här. Själv har jag tillbringat semestern i hängmattan på Gotland och ägnat mycket tid åt mina favoritsysselsättningar: att läsa böcker och lyssna på radio. Något som slagit mig från mitt horisontalläge är hur underhållande det kan vara när forskare och experter ska uttala sig i medierna. Inställningen från många forskare är att de hellre tiger än uttalar sig om något som avviker det minsta från deras specifika kunskapsområde. Journalisten däremot gör allt för att locka fram en kommentar och undvika pinsam tystnad i radioapparaterna. 

Men det finns någonting fint i ödmjukheten inför tvärsäkerheten. David Dunning och Justin Kruger vid Cornell University menar dessutom att personer med hög kompetens tenderar att underskatta sin relativt höga kompetens gentemot andra. Den som däremot inte har kunskap är också oförmögen att förstå att han eller hon överskattar sin kunskap och förmåga.

En fråga som dykt upp under sommaren, där jag har insett mina egna begränsningar, är frågan om Cementas tillstånd att bryta kalk i Slite. Och jag är i gott sällskap. Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, blev tillfrågad om att skriva ett remissvar åt Stockholms universitet, men avstod då han menar att frågan är för komplex för att kunna svara inom den korta remisstiden. 

Om inte Cementa får fortsätta att bryta kalk på Gotland skulle hela Sveriges byggande, enligt Byggföretagen, tvärnita. Hundratusentals jobb skulle hotas och Sverige ställas inför en potentiell byggkris. I den andra vågskålen ligger naturvärden och den framtida vattenförsörjningen på ön som Länsstyrelsen på Gotland tror äventyras av fortsatt kalkbrytning. 

Från min gotländska hängmatta framstår inte något av alternativen som särskilt angenämt.

”Samhällsbyggande
är komplext och
ödmjukhet är, som vi alla vet en dygd.

Men ibland måste den få ge vika och utbytas till stolthet, nyfikenhet och handlingskraft.”

Klimatomställningen gör att stora satsningar på infrastruktur och nybyggen planeras i Sverige: järnvägar, fabriksbyggen för grönt stål, vindkraft, bostäder på nya orter för att nämna några exempel. Cement och betong är avgörande ingredienser i dessa projekt. Samtidigt kan vi inte acceptera att äventyra den framtida vattenförsörjningen och att det råder vattenbrist på Gotland kan inte minst mina rosor vittna om. 

Men nöden är uppfinningarnas moder. Kanske kan det ökade intresset för trähusbebyggelse vara något av en tröst och både minska bostadsbristen och miljöpåverkan. Om Cederhusen, som beskrivs som världens hittills största innerstadskvarter byggt i massivträ, kan du läsa mer på sidan 24. 

Sommaren är över och i min vardag slås jag ofta av den kompetens och det kunnande som finns inom vår förening. Samhällsbyggande är komplext och ödmjukhet är, som vi alla vet en dygd. Men ibland måste den få ge vika och utbytas till stolthet, nyfikenhet och handlingskraft. Det hoppas jag att ni kommer att känna nu när jag hälsar er välkomna till ett rykande färskt nummer av Samhällsbyggaren. Trevlig läsning!

Lars Strömgren
vd Samhällsbyggarna

Foto: Pavel.shyshkouski/Wikimedia Commons CC 4.0