Fakta: Om trädgårdsstaden

0
181

Trädgårdsstaden

Idén om trädgårdsstaden växte fram i Storbritannien under 1800-talets sista årtionde som ett alternativ till de täta och trånga raderna med radhus som växt fram i stadskärnorna i takt med industrialismen.

Både fabriker och bostäder dominerade i innerstäder som Liverpool och Manchester och orsakade också betydande nedsmutsning och ohälsa. Den förväntade meddellivslängden i England och Wales ökade något under århundradet, men planade ut under 1880-talet för att genom olika reformer öka igen 1890-1900, för att sedan peka uppåt rejält efter sekelskiftet.

Ebenezer Howard (1850-1928) gav 1889 ut en text som är mer känd med den senare titeln, Garden Cities of Tomorrow.

Den illustreras med tre magneter: staden, land och stad-land (town-country). Trädgårdsstaden skulle kombinera kvaliteterna hos staden och landsbygden: självförsörjande enheter utanför städerna, med fabriker som erbjöd arbetstillfallen och med ett band av jordbruksmark runtom som försåg invånarna med livsmedel (Rådberg 1994 och Caldenby 1991).

Howards diagram “3 magneter” som ville besvara frågan “Vart kommer folk att flytta?”, med alternativen “Stad”, “Land” eller “Stad-Land”.

Bopriserna skulle vara låga, kulturutbudet brett och erbjuda tillgång till natur och grönska. En viktig princip var också att marken skulle vara kollektivt ägd, och att städernas utbygg- nad skulle vara planerad (Caldenby 1991).

Howards stadsplaner var schematiska, cirkelformade städer som visade på nödvändiga funktioner, men de berättade inte hur en sådan stad kunde gestaltas. (Rådberg, 1994)

Den första trädgårdsstad som byggdes enligt Howards idéer var Letchworth, sex mil norr om London. En av arkitekterna bakom projektet var Raymond Unwin, vars version av trädgårdsstaden blev förhärskande alla i framtida projekt.

 

Enskede trädgårdsstad, P.O. Hallmans stadsplan

Trädgårdsstaden i Sverige

Trädgårdsstadens idéer spreds i hela Europa. I Tyskland startades organisationen Deutsche Gartenstadt Gesellschaft 1902 och i Frankrike L’Association des Cités-Jardins de France 1903.

Hellerau i Dresden, Staaken i Berlin och Draveil utanför Paris är några kända internationella exempel (Caldenby 1991)

Gamla Enskede blev den första svenska trädgårdsstaden: ett egnahemsbygge som riktade sig till arbetare. Stadsplanen ritades av P-O Hallman, och fick många efterföljare på olika platser i Sverige.

Några kännetecknande drag för den svenska trädgårdsstaden:

  • Måttlig täthet
  • Låga hus
  • Trädgårdar till alla hus
  • Traditionella gator, torg och platser
  • Den fullständiga staden (näringsliv, jordbruk, kultur och bostäder)
  • Samhälleligt ägande av marken

I och med 1970-talets höjda röster mot modernistisk stadsplanering kom kvarterstaden att uppvärderas. Under 1980- och 1990-talen byggdes också nya områden i städernas utkanter som kom att präglas av kvartersstadens form, samtidigt som begreppet trädgårdsstad gjorde come-back.

Under 1990-talet kom olika former av nymodernism som en reaktion på reaktionen, i vilken principer från tidigare modernism, exempelvis funktionalismen, tillämpas men utan den ideologiska överbyggnaden.

Många nybyggda eller kommande områden runt om i Sverige beskrivs ofta som just trädgårdsstäder – även om det är oklart hur många av dessa som bär drag från de ursprungliga idéerna.

 

9 Radhus i trädgårdsstaden Letchworth I Storbritannien. Foto: Nick Hawkes/Unsplash

Hur hållbar är trädgårdsstaden?

Konsulten Efstathia Vlassopoulou har skrivit rapporten Trädgårdsstäder och hållbarhet: Bostadssektorns LCA, känslighetsanalys, som är en fortsättning på hennes mastersuppsats på KTH.

Båda är gjorda i samarbete och på uppdrag av Trä och möbelföretagen, TMF.

I den senaste rapporten jämför hon hållbarhetsprestandan i olika områden med olika bostadstyper ur ett livscykelperspektiv (olika verktyg): Den blandade trädgårdsstaden med flera varianter av lågbostadshus, fristående enfamiljshus i en eller två våningar, radhus samt flerbostadshus i upp till fyra våningar med tillhörande trädgårdar. Den jämför också med de hustyper som analyserades i examensarbetet (i tabellen nedan kallad gammal kompakt)

Resultatet är att trädgårdsstaden har ett betydligt lägre klimatavtryck järmfört med den kompakta staden (i två utföranden) sett ur ett livscykelperspektiv. Och det gäller ur alla de tre parametrarna klimatpåverkan per areaenhet, den totala klimatpåverkan för hela stadsdelen och klimatpåverkan per boende och år.

En viktig orsak till detta är att trädgårdsstaden förbrukar mindre betong, gips, stål och mer trä.

Typ Summa LCA
Klimatpåverkan per areaenhet (kg CO2e/m2Atemp) Gammal kompakt 554
Trädgårdsstad 471
Tät kompakt 554
Totala klimatpåverkan för hela stadsdelen (ton CO2e/år) Gammal kompakt 2194
T rädgårds stad 1251
Tät kompakt 365
Klimatpåverkan
per boende
(kg CO2e/boende och år)
Gammal kompakt 369
Trädgårdsst ad 271
Tät kompakt 369

 

Trädgårdsstadens främsta fördelar enligt studien:

▪ Har en blandning av bostäder

▪ Byggnaderna har låg klimatpåverkan

▪ Erbjuder grönområden

 

Så bor vi

Per den 31 december 2020 fanns det 4 776 239 hushåll i Sverige.

Vanligaste boendeformerna:

Småhus med äganderätt, 40 procent av hushållen

Flerbostadshus med hyresrätt, 28 procent

Flerbostadshus med bostadsrätt, 21 procent.

 

Så bygger vi

Bland nybyggena 2020 dominerade flerbostadshusen med omkring 40 000 under året, att jämföra med de omkring 10 000 småhus som byggdes under samma period.

Under första halvåret i år påbörjades 6 800 lägenheter i småhus, vilket är 25 procent fler än under samma period 2020. Med lika stor andel gick lägenheterna i flerbostadshusen upp. Från 2009 har antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus fyrfaldigats.