Klimatförändringarna påverkar vår hälsa

Det förändrade klimatet påverkar vår hälsa. Hälften av världens befolkning lever i städer där hälsovådliga luftföroreningarna är mer än 2,5 gånger högre än WHO:s gränsvärden. Ökad koldioxidhalt (CO₂) och varmare klimat gör att problemen framförallt för allergiker blir större.

Varmare klimat ökar pollenproduktionen och mängden allergener och ger både en tidigare och längre pollensäsong i Norden. Det varmare klimatet leder också till att nya pollenproducerande växter sprider sig allt längre norr ut och att redan allergenproducerande gräs och lövträd breder ut sig.

Med nuvarande globala utsläppstakt så förflyttar sig klimatzonerna i Sverige med cirka fem mil per decennium. Enbart i Stockholms klimatzon har temperaturen ökar med 1,1 grader under en 30-årsperiod.

Klimatförändringarna bidrar också till ökad fuktighet i våra byggnader vilket kan ge ökade besvär speciellt för människor med allergi, astma och annan överkänslighet. I Sverige har mer än var tredje vuxen någon form av allergi eller annan överkänslighet. Mätningar utförda av oberoende forskare, som undersökt förhållandena inom Sundsvalls kommun, visar att fuktfrekvensen mer än fördubblats åren 1991–2009 jämfört med perioden 1961–1990. Sannolikt kan även detta förklaras av klimatförändringarna. Ett varmare klimat med stegrad fuktbelastning i inomhusmiljön är en riskfaktor för ökning av astma, allergi och luftvägsbesvär. Personer med allergi och annan överkänslighet är känsligare än normalt och reagerarar snabbare än andra. Studier konstaterar att vistelse i fuktiga byggnader kan öka risken med 30–50 procent för allergiska besvär. Fler kraftiga skyfall och översvämningar ökar på sikt även riskerna för hälsovådliga föroreningar i våra vattentäkter, inte minst i Mälaren.

Bra fönster kan dölja fuktproblem
Generellt gäller att klagomålen på fuktproblem inomhus är mer frekventa i flerbostadshus i miljonprogrammet. Kondensrapporteringarna på fönsters insida minskade i mitten av 70-talet. Detta beror på att bostäder vid denna tid försågs med energieffektiva fönster. Av detta kan man felaktigt dra slutsatsen att ventilationen nu är generellt bättre eftersom risken för kondens är mindre vid treglasfönster genom att glaset får en högre temperatur på insidan mot rummet.

Värmeböljor och övertemperaturer inomhus
Flera fall av extremt väder kan förväntas i framtiden enligt FN:s klimatpanel (IPCC). Mot slutet av seklet väntas värmeböljor, skogsbränder och översvämningar bli vanligare även i Norden men framförallt kraftigare. Under värmeböljan som drabbade Europa under år 2003 inträffade cirka 70 000 fler dödsfall i Europa. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredning räknar man med att dödligheten kan komma att öka med upp till fem procent vid en ökad frekvens av värmeböljor i Sverige. Oönskade övertemperaturer inomhus blir ett allt större hälsoproblem.

Vad kan byggsektorn att göra?
Dessa till synes pessimistiska framtidsscenarier får vi nog leva med om inte de utsläppen av klimatgaser kraftigt minskar. Oönskade övertemperaturer i flerbostadshus kan vi till viss del hantera med solavskärmningar men den har begränsningar. Ny teknikutveckling med icke energikrävande kylning kan därför bli nödvändig ur hälsosynpunkt. Kolfilterteknik för filtrering av ventilation för bostäder måste utvecklas. Byggteknik måste anpassas för ett fuktigare klimat. Minskade utsläpp av koldioxid under själva byggprocessen är nödvändig. Ny teknik för vattenreningsverk måste utvecklas.

FN:s klimatpanels framtidsscenarier är i dag naturligtvis osäkra. Däremot kan vi inte längre låtsas att problemen inte finns. Att passivt inte göra någonting är ingen lösning.

”Vi är den första generationen som märker av klimatförändringarna. Vi är också den sista generationen som kan göra något åt detta”*.

Johnny Kellner, Klimatstrateg

* Citat av USA:s president Barack Obama under klimatmötet i Paris december 2015.

Tidigare publicerad i Byggvärlden 2017