Överdäckning av transportleder för farligt gods

Att däcka över väg och järnväg har blivit en allt vanligare företeelse i Sverige. Men vilka är riskerna för både människor och byggnader? Hur jobbar myndigheter och andra organisationer med frågan? Och hur ser forskning och lagstiftning på problemet?

Det är några av de frågor som Johan Lundin, FoU-chef Brandskyddslaget AB och Henrik Tehler, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet skärskådar i ett aktuellt projekt finansierat av Trafikverket.

En överdäckning kan ses som en kombination av en tunnel och en transportled i dagen, där fordon kan färdas längs en sträcka som är omsluten av jord, berg eller en konstruktion som möjliggör att högre belägen mark, byggnader eller vatten kan passeras. Lagstiftningen som gäller för tunnlar är i flera avseenden även tillämplig för överdäckningar. Samtidigt påminner överdäckningar i vissa avseenden om öppna transportleder när det gäller risker med transport av farligt gods, vilket kan påverka omgivande bebyggelse, särskilt bebyggelse som finns ovanpå eller i närheten av överdäckningen. Dessa egenskaper gör överdäckningar både intressanta och utmanande när det gäller hantering av olycksrisker ur flera perspektiv – särskilt med tanke på att intresset för att bygga överdäckningar ovan väg- och järnväg har ökat i Sverige på senare tid.

I det Trafikverksfinansierade projektet “Riskvärdering och riskkontroll vid överdäckning av transportleder för farligt gods” har fokus legat på att undersöka hur olycksrisker hanteras i samband med överdäckningar, vilka problem som finns med dagens tillvägagångssätt och hur detta kan utvecklas. Projektet består av två huvudsakliga delar. I den första delen gjordes intervjuer med personer som på olika sätt har erfarenhet av riskhantering vid transport av farligt gods i samband med överdäckningar. Totalt intervjuades 11 personer från olika organisationer: Trafikverket, Storstockholms brandförsvar, Stockholms stad, Jernhusen, Boverket, Transportstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Länsstyrelsen i Halland.

Projektets andra del fokuserar på vad som skrivs i den vetenskapliga litteraturen om hur olycksrisker kan hanteras vid överdäckning av farligt gods-leder. Denna del visar på att det finns en del forskning rörande riskhantering, tunnlar och transport av farligt gods. Men, när det gäller specifikt fokus på överdäckningar finns det bara ett fåtal studier, och alla är förhållandevis gamla (publicerade innan 2010). Även intervjuerna visar på ett liknande resultat, det vill säga avsaknad av etablerade tillvägagångssätt för att hantera risk avseende farligt gods i samband med överdäckningar. Detta gäller framför allt för katastrofrisk, det vill säga sådan risk som i detta fall handlar om händelser med mycket stora explosioner och olyckor som leder till att ett stort antal människor drabbas. För annan typ av riskhantering använder man liknande tillvägagångssätt som används i tunnlar i kombination med hur risk beaktas vid exploatering intill transportled för farligt gods i dagen.

Rapporten redovisar i ett första steg fyra strategier för hantering av risk i det aktuella sammanhanget. Strategierna innebär att på olika sätt kombinera risk- och resiliensbaserade angreppssätt. Vissa av dessa används redan idag, medan andra kräver ytterligare utvecklingsarbete.

En svårighet är att det saknas tydlig vägledning för att bedöma om markanvändning blir lämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor vid byggnation ovanpå överdäckningar enligt plan- och bygglagen. Detta gör det svårt för de inblandade aktörerna att få klarhet i om detta krav i plan- och bygglagen infriats och hur en sådan avvägning och bedömning görs nyanserat och väl underbyggt. Här är ytterligare insatser angelägna.

Den internationella vetenskapliga litteraturen visar på en begränsad mängd forskning om överdäckningar och riskhantering. De flesta studierna fokuserar på riskanalysmetoder för tunnlar, medan det finns få studier som specifikt behandlar överdäckningar. De befintliga studierna är äldre och huvudsakligen baserade på forskning i Nederländerna. 

Det händer att överdäckningsprojekt betraktas som vanliga tunnelprojekt, vilket innebär att särskilda risker för bebyggelse ovanpå överdäckningen inte beaktas tillräckligt. Det finns också en brist på information om hur denna typ av problematik hanteras i andra länder, men indikationer finns på att det är en ovanlig företeelse att bygga ovan farligt gods-leder utomlands.

Detta befäster utmaningen i att bedöma och hantera risker vid exploatering ovanpå överdäckningar. Det finns begränsad forskning och få riktlinjer på området, och det är oklart vilka metoder och säkerhetsmål som bör tillämpas för att säkerställa säkerheten för både människor och byggnader. Därför behövs det ytterligare forskning och vägledning för att hantera dessa specifika risker på ett adekvat sätt. En utmaning ligger i hur vi ska göra till dess att kunskapsluckorna är fyllda. 

Litteraturstudien bekräftade resultaten från intervjuerna och visade på bristen av etablerade tillvägagångssätt för att hantera katastrofrisk vid överdäckningar. Riskhantering för andra typer av olycksscenarier, förutom stora explosioner, verkar vara väl utvecklat och följer liknande tillvägagångssätt som används i tunnlar och exploatering intill farligt gods-transportleder. Men när det kommer till hanteringen av potentiella katastrofscenarier vid överdäckningar, finns det en brist på vägledning och osäkerhet i projekten kring lämpliga åtgärder för att hantera risken.

De intervjuade aktörerna tenderar att använda konstruktionslösningar för att hantera katastrofrisken, där överdäckningen dimensioneras för att motstå explosionslasten. Det framkom också att osäkerheterna kring sannolikheten för en explosion och konsekvenserna av en explosion är svåra att hantera. Det är svårt att välja en dimensionerande explosionslast och bedöma den kvarvarande risken. En annan utmaning som identifierades är det många aktörer som är involverade i överdäckningsprojekten, vilket gör det svårt att uppnå en samsyn och anlägga ett helhetsperspektiv på riskhanteringen.

Utifrån intervjuerna framkom förslag på förbättringar och åtgärder för att hantera de identifierade svårigheterna. Ökad kunskap om farligt gods-transport, särskilt inom explosiva ämnen, och etablerandet av en kunskapsbank där erfarenheter från tidigare projekt samlas föreslogs. En analys av internationell praxis och tillämpad litteratur inom området samt utveckling av riktlinjer för riskhantering vid överdäckningar föreslogs som ytterligare åtgärder.

Slutligen identifierades tre huvudsakliga aspekter som påverkar hanteringen av katastrofrisk vid överdäckningar: mängden explosivt farligt gods, antalet människor i närheten av överdäckningen och överdäckningens konstruktion. Beroende på restriktioner och begränsningar av dessa aspekter kan sex olika strategier för riskhantering beskrivas, antingen genom en försiktighetsbaserad eller resiliensbaserad strategi. Projektet är dokumenterat i en rapport som ger en mer detaljerad beskrivning av dessa strategier och indikerar vilka som redan kan användas och vilka som kräver vidare utvecklingsarbete, särskilt inom riskinformerade hanteringsstrategier vid katastrofrisk och överdäckningsprojekt.

Johan Lundin
FoU chef Brandskyddslaget AB

Henrik Tehler
Professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet, Lunds universitet

Läs rapporten Riskvärdering och riskstyrning vid överdäckning av transportleder för farligt gods