Smarta lösningar i praktiken

Med ”Smart City”-teknik kan vi få både smarta styrsystem och bättre energieffektivitet. Det menar Gunnar Skagerlind, försäljningschef Industry, Siemens Financial Services.

Den totala befolkningen i Sverige förväntas stiga med drygt 700 000 personer under de kommande 25 åren. Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att befolkningsökningen kommer att hamna antingen direkt i storstäderna eller i förorts- och pendlingskommunerna[1]. Ett ökande antal lockas till städerna samtidigt som vi står inför utmaningar i samband med urbanisering, miljö och samhälle. Dessa inkluderar bland andra utmaningar i samband med de demografiska förändringarna, livsmedelsförsörjning, gröna transportlösningar och energieffektivitet[2].

Användning av informations- och kommunikationsteknik och digitalisering markeras ofta som en lösning för att hantera dagens sociala utmaningar. Detta har gett upphov till begreppet så kallade ”smarta städer”. Smart City-utveckling handlar om att använda teknik och digitalisering för att förbättra städernas infrastruktur och offentliga tjänster, och därmed medborgarnas levnadsstandard.

Att ”Get Smart” kan till exempel handla om att utveckla system som säkerställer bättre luft- och vattenkvalitet, införandet av den digitala vården, och fokusera på miljövänlig kollektivtrafik. Sådana projekt är både nyttiga och nödvändiga, och har även direkt relevans för att tackla de utmaningar vi står inför i förhållande till befolkningstillväxten, klimatförändringar och ökad urbanisering.

Minskad energiförbrukning

Det är särskilt viktigt att genomföra lösningar som kan bidra till att minska vår energiförbrukning, i synnerhet av energi som används för uppvärmning, kylning och elektrisk utrustning. En sådan konsumtion är ofta mycket hög i offentliga och privata byggnader och enligt ABB står kontor och hem för så mycket som 40 procent av energiförbrukningen i västvärlden[3].

Detta kan dock minskas betydligt genom installation av så kallade smarta kontrollsystem, eller styrsystem. I dag är vanligtvis kontrollerade system såsom brandlarm, ventilationssystem, belysning och uppvärmning separat, men med moderna och sofistikerade system kan dessa program kan integreras i en plattform. Sådan kontroll ger byggnader ett ”centralt nervsystem”, som samlar konkurrerande intressen.

I Stavanger har fyra städer deltagit i forskningsprojektet ”Horisont 2020” och de har redan provat ett sådant system i ett pilotprojekt. Med hjälp av mobiler och surfplattor får husägare information om hur mycket el de använder och hur de kan minska sin egen energiförbrukning, till exempel genom att ställa in det så att uppvärmningen av hemmet sker i tidsintervaller.

Användning av smarta styrsystem har potential att minska energiförbrukningen, ge fördelaktiga effekter i förhållande till miljö och klimat, samt minska kostnaderna för bygg och hushåll. Att investera i sådan utrustning kräver emellertid ekonomiska resurser som kan vara utom räckhåll för kommuner och privata fastighetsägare. Ett resultat av detta är att användningen av kapital från den privata sektorn har blivit mer och mer vanligt för att finansiera sådana investeringar. Privata finansiärer förstår vikten av att införskaffa ny utrustning och ny teknik för att generera intäkter och minska driftskostnader, och kan därför erbjuda skräddarsydda finansieringslösningar som levererar energibesparingar och lägre kostnader.

Smart start

Siemens Financial Services (SFS) rapport ”Smart Start” från 2016 tittade på olika Smart City projekt, och identifierade ett antal projekt som lätt kan finansieras genom lånefinansiering från den privata sektorn samt har en pålitlig avkastning.[4] Installation av smarta styrsystem var ett av nio olika projekt som rapporten identifierade. Den uppskattade också att totalt € 2,190 miljoner finns tillgängliga för finansiering från den privata sektorn i Sverige, Norge och Finland.

Sådana ”Smart Start” projekt – mindre investeringar i ”smarta uppgraderingar” –  kan därför lätt finansieras av den privata sektorn, eftersom dessa investeringar har en snabb och pålitlig avkastning. Dessutom minskas driftskostnaderna och besparingarna som genereras av sådana projekt skulle nästan betala för den initiala investeringen, i vissa fall inom några år.

Privat finansiering kan bidra till att grön teknik snabbare blir tillgänglig både i städer och för privata fastighetsägare. Eftersom privata finansiärer kombinerar teknisk och finansiell expertis med fokus på innovativa och skräddarsydda finansieringslösningar så kan privat finansiering vara nyckeln för att starta trenden mot smart transformation.

Både städer och privata fastighetsägare har tillgång till ett brett utbud av olika finansieringsmetoder och privat och offentlig lånefinansiering kan komplettera varandra genom att underlätta för utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik.

Text: Gunnar Skagerlind, försäljningschef Industry, Siemens Financial Services

[1] https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Vi_arbetar_med/Lokalt_f_retagsklimat/kommunernas-befolkningstillvaxt-ar-2010-2035_532010.html

[2] Forskningsrådet, Horisont 2020 – Samfunnsutfordringer (10 Oktober 2013)

[3] ABB, COP21: Energiforbruket halveres med byggautomatisering (12 mars 2015)

[4] https://www.siemens.com/global/en/home/products/financing/whitepapers/whitepaper-smartstart.html