Finns ekonomiska aspekter som kan ha påverkat att ägarlägenheter inte byggts i den utsträckning som förväntats vid införandet 2009? Det har Klara Tibblin utrett i sitt examensarbete från Högskolan i Gävle. Hon jämför de kostnadsskillnader som föreligger mellan ägarlägenheter och bostadsrätter.
Syftet med studien har varit att undersöka om det finns ekonomiska aspekter som kan ha påverkat att ägarlägenheter inte byggts i den utsträckning som förväntats vid införandet 2009.
Studie är utformad som en kassaflödeskalkyl och utgår från att bostadsrätten respektive ägarlägenheten är nyproducerad, har samma utformning och ett identiskt totalpris. Jämförbara kostnader i de båda upplåtelseformerna avseende nedanstående har bedömts.
- Köpeskilling
- Lagfart och pantbrev
- Förrättningskostnader
- Medlemsavgifter
- Belåningsgrad, enskild respektive via förening
- Ränteavdrag
- Amortering
- Finansiering av skillnad i ”egen insats”
Anledningen till skillnaderna i inköpspriset baseras på att nyproducerade bostadsrättsföreningar normalt belånas till omkring en tredjedel av lägenheternas pris. Exempelvis, är inköpspriset av bostadsrätten två miljoner kronor, har bostadsrättsföreningen ytterligare en miljon i lån för bostaden. En bostadsrättsförening är inte berättigad till ränteavdrag till skillnad från den presumtiva bostadsrättsköparen. För ägarlägenheten erläggs istället inom exemplet det fullständiga priset för lägenheten, tre miljoner kronor, och dess samfällighetsförening lämnas obelånad. Enligt de kriterier som presenteras i studien blir hela lånet för ägarlägenheten avdragsgiltigt för ränteavdrag.
Trots att den presumtiva ägarlägenhetsköparen har möjlighet att använda ränteavdraget på fullständigt inköpspris tillkommer vissa kostnader endast för ägarlägenheter, såsom förrättningskostnader vid bildande, stämpelskatt vid uttag av pantbrev samt stämpelskatt för lagfart.
Således kan slutsatsen dras att boendeformerna erbjuder olika ekonomiska förutsättningar. En bostadsrättsförenings belåning medför en lägre köpeskilling. Istället har bostadsrätten en högre månadskostnad.
Enligt de genomförda beräkningarna har ägarlägenheten en månadskostnad som är ca 200 kronor lägre än bostadsrätten, exemplet kräver dock en högre insats från köparen av ägarlägenheten än bostadsrättsköparen. De ekonomiska skillnaderna som föreligger när man sammanlägger inköps- och månadskostnad kan därför anses små mellan boendeformerna. Det är dock svårt att inte belysa de mervärden ägarlägenheten medför i form av tillämpning av Jordabalkens (JB) regler istället för Bostadsrättslagen (BrL). JBs regleringar förenklar bland annat uthyrningsförfarande av bostaden.
Examensarbetet öppnar dörrarna för vidare frågeställningar. Då de ekonomiska förutsättningarna för boendeformerna ger bostadsrätten en lägre inköpskostnad och ägarlägenheten en lägre månadskostnad är de juridiska skillnaderna mer intressanta. Det finns flera studier som behandlar skillnaderna i förfoganderätten mellan ägarlägenheter och bostadsrätter samt de grannelagsrättsliga aspekterna i upplåtelseformerna. Det som kan vara intressant att studera i framtiden är de skillnader i rättigheter och skyldigheter som JB och BrL innebär.
Text: Klara Tibblin, författare till examensarbetet ”Ägarlägenheter – En studie om relationen mellan fasta och löpande kostnader i förhållande till bostadsrätten”
Skillnader mellan ägarlägenheter och bostadsrättslägenheter
ÄL BRF
Lagfart Ja Nej
Kostnad för lagfart och pantbrev vid köp Ja Nej
Ränteavdrag på alla lån Ja Nej
Rätt till 2:a-handsuthyrning Ja Begränsat
Kan ägas av juridisk person Ja Undantagsvis
Kollektivt ansvar för tomma lgh Nej Ja
Underhållsansvar/ombyggnad i lgh Ja Oklart
SKILLNADER BOENDEKOSTNAD, KASSAFLÖDE | ||||||
Ägarlägenhet | Bostadsrätt | |||||
Förvärv | ||||||
Pris kund | 3 000 000 | 2 000 000 | * | |||
Stämpelskatt | 45 000 | |||||
Stämpelskatt pantbrev | 51 952 | |||||
Förrättningskostnad | 14 000 | |||||
Medlemskap i förening | 1 100 | |||||
Överlåtelseavgift | 1 100 | |||||
Summa förvärv | 3 110 952 | 2 002 200 | ||||
Finansiering | ||||||
Kontantinsats, 15 % av köp | 466 643 | 300 330 | 15,0% | |||
Lån, 85 % av köp | 2 644 309 | 1 701 870 | 85,0% | |||
Föreningslån brf | 1 000 000 | |||||
Summa | 3 110 952 | 3 002 200 | ||||
Fördelning privata lån | ||||||
Topplån, 10 % av lån | 264 431 | 170 187 | 10,0% | |||
Bottenlån, 90 % av lån | 2 379 878 | 1 531 683 | 90,0% | |||
Lån av mellanskillnad, kontantinsats | 166 313 | ** | ||||
Summa lån | 2 810 622 | 1 701 870 | ||||
Kostnader | ||||||
Ränta topplån | 11 899 | 7 658 | 4,5% | |||
Ränta bottenlån | 71 396 | 45 950 | 3,0% | |||
Ränta ”kontantinsats” | 8 316 | 5,0% | ||||
Summa ränta privata lån | 91 611 | 53 609 | ||||
Ränteavdrag privata lån | -27 483 | -16 083 | 30,0% | |||
Ränta andel i föreningslån | 30 000 | 3,0% | ||||
Summa ränta | 64 128 | 67 526 | ||||
Amortering föreningslån | 7 000 | *** | ||||
Amortering kontantinsats | 8 200 | **** | ||||
Fastighetsavgift | ||||||
Avgift till föreningen (ej ränta) | 20 000 | 20 000 | ||||
Lägenhetens egna el | 6 000 | 6 000 | ||||
Per år | 98 328 | 100 526 | ||||
Per månad | 8 194 | 8 377 | ||||
* Totalt pris bostadsrätt 3 000 000:- | ||||||
** Skillnad mellan kontantinsatser (464 543 – 300 578) neutraliseras | ||||||
genom tilläggslån om 163 965:- | ||||||
*** Underhållsfond och amortering = 1% av föreningslång, 10 000:-/ år | ||||||
Underhållsfond = 3 000:-/år, amortering 7 000:-/år | ||||||
**** Rak amortering på 20 år = 8 200:-/år |
Publicerad i Samhällsbyggaren nr 1 2017