Danska lantmätare konkretiserar de globala målen

0
2178

FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling syns och hörs allt oftare. Budskapen i de färgglada rutorna tilltalar de flesta, men hur omsätter vi samhällsbyggare dem i vardagen? På andra sidan Öresund gör lantmätarna slag i saken.

Fyra år har gått sedan FN:s generalförsamling antog resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling. De 17 övergripande målen – nedbrutna i 169 delmål – utgör en handlingsplan för människorna, planeten och vårt välstånd. Tillsammans ska vi uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling.


De globala målen för hållbar utveckling

På danska heter det bæredygtig udvikling. Liksom i Sverige har det mesta som handlar om hållbarhet fått stort medialt utrymme de senaste åren. Inom den danska lantmäteribranschen är det dessutom en affärsfråga. Det gäller även fastighetsbildning, som där utförs i privat regi.

Markfrågor på agendan

Agenda 2030 är ambitiös på både bredden och djupet. Målen sträcker sig från att avskaffa extrem fattigdom (delmål 1.1) och bekämpa klimatförändringar (mål 13) till att minska korruption (delmål 16.5) och skydda kulturarv (delmål 11.4). Flera punkter på agendan har dessutom bäring på markfrågor. Grunden läggs i delmål 1.4, som bland annat handlar om möjligheten att äga mark.

Ur ett globalt perspektiv saknar omkring 70 % av världens befolkning formella rättigheter till den mark de bor på eller brukar. Det leder till både osäkerhet i vardagen och tvekan att investera i byggnader och anläggningar. Chansen att få ett banklån minskar dessutom drastiskt. Vägen ut ur fattigdom går därför ofta genom säkerställande och registrering av individuella markrättigheter.

I länder som Sverige och Danmark är bilden betydligt ljusare, tack vare väl fungerande fastighetssystem – lagstiftning, institutioner och register – sedan hundratals år. Men de globala målen är relevanta även för oss. Svenska Lantmäteriet har konstaterat att 7 av de 17 målen kan knytas till myndighetens arbete. Kollegor i Danmark har gjort snarlika bedömningar. Exempelvis konstaterar firman LE34 att 6 mål berör egendomsrätt, nyttjanderätt eller fastighetsbildning.

Lokalt och regionalt fokus

Torben Juulsager och Morten Krebs arbetar på två av Danmarks företag som bedriver lantmäteriverksamhet. Båda är landinspektører med mångårig erfarenhet av fastighetsbildning. De ser på de globala målen med danska glasögon, där de lokala och regionala perspektiven är tydligast. Vissa frågor har dock relevans även på det nationella planet, såsom vid större infrastrukturprojekt.


Torben Juulsager och Morten Krebs

– I vår yrkesroll är vi ofta engagerade hela vägen från idéstadiet till genomförandet. Markägare och exploatörer litar på vår kompetens att ta fram vettiga och långsiktiga förslag till lösningar på deras problem, säger Torben Juulsager på Geopartner.

– Det handlar inte bara om de rättsliga frågorna för att flytta fastighetsgränser eller skapa servitut, fortsätter han. En va- eller fjärrvärmeaktör kan även efterfråga en GIS-analys för att optimera placeringen av nya ledningar i områden med hög översvämningsrisk. Vi förväntas också kunna presentera ett underlag för lämpligt materialval, så att ledningarna tål vissa markrörelser.

– I delar av Danmark har vi en landsänkning om 1 cm per år. Det är inget nytt, men vi ser att klimatförändringarna och en höjning av havsnivån förstärker de negativa effekterna längs kusterna, menar Torben.

Det platta landskapet, som till övervägande del består av lantbruksmark, är känsligt även ur grundvattensynpunkt. En ogenomtänkt fastighetsindelning och dålig lokalisering av diken kan generera miljöfarlig övergödning och spridning av pesticider till grundvattnet.

– I detaljplanearbetet är det numera vanligt även med regnvattenplanering i områden för tät bebyggelse. Kommunens planmonopol gäller de sista processtegen, framför allt utställningen och planbeslutet, men det är ofta privata exploatörer som drar igång processen. Med vår hjälp tar de fram omfattande analyser och planförslag, säger Torben Juulsager.

– I alla dessa sammanhang ser vi samband med de globala målen för hållbar utveckling. Målen sätter en sund press på oss att tänka bredare när vi arbetar med stads- och landsbygdsutveckling.

Trög start

När Agenda 2030 presenterades för några år sedan var det inte lika självklart hur länder i västvärlden skulle ta till sig dem.

– Många av oss tänkte att målen i stort sett bara rör utvecklingsländer, säger Morten Krebs på COWI.

– Här i Danmark fungerar ju det mesta redan! Målen att utrota fattigdom och ge kvinnor grundläggande rättigheter uppfattades som skåpmat här. Samma sak gällde de fastighetsrelaterade målen, minns han.

– De slog in öppna dörrar för oss i lantmäteribranschen. Säkra, individuella markrättigheter och ansvarsfullt samhällsbyggande var något som vi hade jobbat aktivt med i 250 år. Och som vi dessutom exporterar kunskap om till andra delar av världen, bland annat genom danskt bistånd.

Torben Juulsager instämmer i den tidiga skepticismen till målens relevans i Danmark.

– Jo, vi skruvade på oss lite i början. Men det har ändrats, inte minst när vi såg möjligheterna till att vässa vår egen verksamhet och samtidigt stärka vår konkurrenskraft med en ansvarstagande profil. Vissa kunder är medvetna och efterfrågar ett tydligt tänk i Agenda 2030-frågor. För tio år sedan var det viktigt med miljöcertifiering, men nu gäller ett bredare hållbarhetsfokus.

Från ord till handling

Idag genomsyrar hållbarhetsfrågorna det dagliga arbetet på många lantmäterikontor. Torben Juulsager och hans kollegor försöker att agera i både stort och smått.

– Vi har övergett onödiga engångsprodukter, såsom plastkaffekoppar, och jobbar medvetet med att bli mer digitala. Pappersutskrifter är numera ovanliga hos oss. Tankar finns också på att gå över till elbilar, från dagens dieseldrivna fordon. Vi har även haft personalkonferenser med Agenda 2030-tema.

Morten Krebs känner igen sig från sitt kontor.

– Vi är del av en stor koncern, så vissa frågor ligger på en högre ledningsnivå. Men på min avdelning har vi gjort en hel del för att konkretisera arbetet här och nu. Vi tar exempelvis alltid upp hållbarhetsaspekter i våra anbud, och för diskussioner både internt och externt om hur vi kan förbättra de metoder vi använder för olika analyser.

Han minns hur det tidigare fanns brister i ekonomisk analys och realiserbarhet i många detaljplaneförslag. Detta har ändrats på senare år.

– Idag hjälper vi kommuner och exploatörer att se holistiskt på nya stadsutvecklingsprojekt. Människor ska trivas i områdena samtidigt som det måste finnas ekonomi i projekten. Vi måste se till helheten. Klimatfrågorna är givetvis viktiga men kan inte styra allt, säger Morten.

– Jag vill också framhålla betydelsen av rättssäkra processer, särskilt i expropriationssammanhang. Tvångsvis markåtkomst är ett stort ingrepp för fastighetsägare. För att resultatet ska bli bra på både kort och lång sikt måste vi ha pålitliga och transparanta tillvägagångssätt. Folk behöver även känna respekt och få rimliga ekonomiska ersättningar. Allt detta går i linje med Agenda 2030.

Stärkt professionsidentitet

Torben Juulsager och Morten Krebs är övertygade om att det starka ljuset på Agenda 2030 är till fördel för lantmätarprofessionen. Inte minst för deras egen skull, som en påminnelse om det samhällsnyttiga arbete de utför. Men också för att attrahera yngre personer att vilja studera till landinspektør.

– Hållbarhetsengagemanget bland unga är stort. Och många sätter värde på att ha ett betydelsefullt arbete där de kan göra skillnad. Det bådar gott för framtiden, avrundar Torben.

Dansk fastighetsbildning

  • Fastighetsbildning utförs av auktoriserade landinspektører i privata firmor
  • Statliga Geodatastyrelsen godkänner och registrerar ändringar i fastighetsindelningen
  • Utbildningen till landinspektør (5 år) sker vid Aalborgs universitet, i Aalborg eller Köpenhamn
  • Landinspektør-professionen firade 250 år 2018

 

Kristin Land

 

Källor: Lantmäteriet: Lantmäteriets bidrag till Agenda 2030 (dnr 100/2016-1568), LE34: Om oss (https://www.le34.dk/se/om-oss, 2019-10-29)