Effektiva miljösubventioner?

Är inhemska svenska miljösubventioner det effektivaste sättet att minska utsläppen av växthusgaser? Nej. I stället borde Sverige agera klokare genom att medverka till att dessa marginalinvesteringar används på ett bättre och mer klimateffektivt sätt, till exempel i form av tekniskt miljöbistånd till utvecklingsländerna.

Är det klokast att som nu prioritera ”onödiga” svenska miljöinvesteringar för att minska marginaleffekten av el-användningen och koldioxidutsläppen med exempelvis hus som egenproducerar en viss mängd el till den egna byggnaden? Även satsningar på dyra, extremt isolerade huskonstruktioner på nya byggnader inom fjärrvärmeområden som endast minskar koldioxidutsläppen marginellt är tveksamt. Boverket påtalar själva i samband med sin remiss av NNE (Nära nollenergibyggnader) att effekten av utsläpp av växthusgaser blir helt marginell. Andra exempel är subventioner till el-cyklar och solceller där tekniken i dag kan leva på sina egna meriter. Till och med branschföreningen Svensk Solenergi anser att bidraget till solceller borde avvecklas.

I stället borde Sverige agera klokare genom att medverka till att dessa marginalinvesteringar används på ett annat men bättre klimateffektivt sätt, till exempel i form av tekniskt miljöbistånd till utvecklingsländerna. Men det är inte lika glamoröst eller inrikespolitiskt gångbart och kan inte visas upp för besökare. Internationella klimatinvesteringar med anpassad teknik som till exempel solugnar, solceller, vattenrening till utvecklingsländerna får en betydligt större klimateffekt jämfört med många inhemska marginalinvesteringar. Även vedeldning i u-länder för matlagning ger oönskade utsläpp av sotpartiklar som också påverkar klimatet.

Investeringar i utvecklingsländer

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har formulerat en klimatstrategi som förordat att en stor del, cirka 50 procent, av de svenska utsläppsminskningarna skulle kunna ske genom investeringar i utvecklingsländer. Detta skulle kunna bidra till att Sverige utan märkbara ekonomiska följder globalt kan minska utsläppen av växthusgaser. Det är viktigt att använda våra skattepengar på ett effektivt sätt. ”Varje felanvänd krona är en stöld från folket”, citat från före detta socialminister Gustav Möller”.

I ett internationellt perspektiv är Sverige ett föregångsland inom miljöområdet om man enbart tar hänsyn till vad som sker inom våra egna gränser. Skulle vi ta hänsyn till import av produkter som Sverige outsourcat och sedan importerar, ökar vår andel av utsläpp av klimatgaser med ytterligare 6–7 miljoner ton CO₂ekv¹⁾enligt Naturvårdsverket, en andel som borde adderas till Sveriges totala utsläpp på cirka 53 miljoner ton. Dessa utsläpp rapporteras inte i den statistik som Sverige redovisar till EU och FN där enbart utsläpp inom landets gränser redovisas.

Utvecklingsländerna har all rätt att uppnå samma levnadsstandard som de industrialiserade länderna. Men de får inte göra om industriländernas misstag vad gäller klimat och miljö. Då skulle planeten riskera att kollapsa under det snabbt ökade trycket på naturresursbasen och atmosfären. För att nå en utveckling i rätt riktning krävs att västvärldens ekonomiska stöd med redan utlovade bidrag uppfylls. Sverige och andra länder måste ge mer bidrag till att förbättra miljön och klimatet i fattiga länder. Det borde vara en del av Sveriges bistånd utöver det bistånd som redan ges. Pengarna ska gå till projekt som arbetar för att förbättra levnadsvillkoren, miljön och klimatet på olika sätt.

600 miljoner saknar el

I Afrika söder om Sahara saknar runt 600 miljoner människor tillgång till el. Många använder ved och fotogen i vardagen, vilket både påverkar miljön negativt och innebär hälsorisker. En fjärdedel av jordens befolkning har också en extremt hög belastning på sitt sötvatten, vilket innebär obalans i relationen mellan tillgången på och förbrukningen av sötvatten. Sverige kommer också indirekt att påverkas om vattnet tar slut i u-länderna länder eftersom mycket av de som konsumeras i Sverige, bland annat mat, kläder och elektronik produceras u-länderna länder.

På det sättet medverkar Sverige indirekt till dessa länders brist på vattentillgångar enligt World Resource Institute. Bistånd till investeringar i förnybar el såsom sol, vind- och vattenkraft och vattenteknik måste ske via bilaterala strategier. Bristen på rent vatten till exempel i Sudan tvingar ofta familjer att söka efter alternativa vattenkällor ofta förorenat vatten. Läkare utan gränser redovisar att 7,5 liter per dag som varje person får på landsbygden i Sudan inte räcker till matlagning, hygien och till djuren.

Ta täten, Sverige

WWF (Världsnaturfonden) vill att Sverige tar en ledande ställning i klimatarbetet utifrån de unika förutsättningar som Sverige har. Sverige har goda lösningarna för att bygga ett hållbart samhälle. Genom att parallellt få finansiell politik och utrikes-, handels- och näringspolitik att driva global hållbarhet och fossilfrihet kan Sverige göra större insatser för miljön i stället som nu med flera populistiska, meningslösa, inhemska subventioner. Bara i utvecklingsländerna uppskattas marknaden för miljöteknik de närmaste 10 åren vara 13 större högre än Sveriges årliga BNP.

CDM – Clean Development Mechanism är en möjlighet som Kyotoprotokollet ger som motsvarar utsläppsrätter. Man kan välja att investera i utvecklingsländerna utan att kvitta utsläppen mot sina egna utsläppsrätter. Synsättet är att man alltid bör vidta kloka åtgärder i rätt ordning där dessa ger mest långsiktig effekt ur klimat- och samhällssynpunkt och att undvika alltför mycket inhemsk populism.

Dagens miljöutmaningar är till stora delar gränsöverskridande och många av miljöproblemen kan inte lösas inom landets gränser. De rika länderna måste ge miljöbistånd till de fattiga länderna.  Miljöbistånd får enligt FN inte tas av det vanliga biståndet. Sverige måste ta tydlig ställning till miljöbiståndsfrågan som också påverkar den globala uppvärmningen. Att inte ta ställning är också ett ställningstagande.

¹⁾Koldioxidekvivalentereller CO₂ eär ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxidsom skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet.

Text: Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg

Photo by Tommaso Pecchioli on Unsplash

Referenser:

[1]   Sternrapporten (Stern Review on the Economics of Climate Change) 2006

[2]   Byggandes klimatpåverkan, SBUF, 2015

[3]   Energimyndigheten nyhetsbrev

[4]   Hållbar tillväxt kan aldrig mätas med BNP

[5]   Kirk Hamilton, Lead economist, Världsbanken

[6]   Johan Schaar, Sida

[7]   Thomas Sterner, Handelshögskolan i Göteborg

[8]   Klimat, energi, hållbarhet, Johnny Kellner

[9]   Lösningar på klimatutmaningen, WWF

[10] CDM och JI – bakgrund

[11] World Resource Institute