Gröna elsatsningar i Zambia

Över åtta av tio invånare på Zambias landsbygd saknar fortfarande tillgång till el. På andra håll, som i städerna, är hushållen uppkopplade, men där sker istället strömavbrott flera gånger om dagen. För att råda bot på problemen ska nu Zambia satsa på förnybar energi utanför nätet. Sverige bidrar med en stor satsning.

Zambia i södra Afrika står och faller med klimatförändringarna. Medvetenheten om denna ödesfråga är stor i landet. Redan när vi kommit till huvudstaden Lusaka ser vi skolklasser och andra demonstrera för att lyfta klimatfrågan högt på den politiska dagordningen.

– Klimatförändringen påverkar produktiviteten. Det handlar också om personlig hälsa. Om det inte finns tillräcklig ventilation under värmeperioden kan en anställd inte klara av att arbeta, säger Emmanuel Mwinsa, generalsekreterare för fackförbundet Zulawu.

På landsbygden är problemen ännu mer påtagliga. Höstregnen kom mycket sent, och när man åker genom landskapet syns över allt torra fält och dammoln som driver över de solstekta fälten. Bönderna klagar över hettan, och försöker i den mån de kan, byta från regnkrävande grödor som majs till mer tåliga alternativ.

– Förra säsongen hade vi bara regn en enda månad. Merparten av majsplantorna torkade ut innan de nådde ett moget stadium, berättar Karrus Hang’andu, journalist vid den zambiska radiostationen Radio Chikuni som vi träffar i småstaden Monze söder om Lusaka.

Energifattigdom på landsbygden

Ett annat område som drabbas mycket hårt av klimatförändringen är energiförsörjning. I Zambia utgörs den installerade effekten till hela 85 procent av vattenkraft, och när regnen uteblir sjunker också reservoarnivåerna och mindre effekt kan tas ut.

För att hantera problemet kopplar det statliga elbolaget bort elförsörjningen i korta perioder enligt fastställda scheman (så kallad ”load shedding”). Men tillfällena blir allt fler och allt längre, och till slut fungerar inte det zambiska samhället.

På samma gång finns problemet med eltillgång för alla. Inom ramen för FN:s sjunde mål för hållbar utveckling ska hela världen ha tillgång till hållbar energi till år 2030, och i Zambia har ännu så länge bara 15 procent av landsbygdens befolkning tillgång till el.

Något måste göras. Och för att bemöta Zambias djupgående klimat- och energiproblem har flera aktörer, både inom och utanför landet, börjat testa nya lösningar. Vi ringer upp Klas Waldenström, rådgivare inom partnerskap och innovation vid svenska Sida:.

– För några år sedan började vi tänka om kring energibiståndet i Zambia. Bakgrunden var att energifattigdomen på landsbygden i landet var lika hög då som för 30 år sedan, runt 95 procent, trots ett långt svenskt engagemang i Zambias energisektor, säger Waldenström.

Satsningar på hållbar energi

Till sist skapades, på Klas Waldenströms initiativ, programmet Beyond the Grid Fund for Zambia (BGFZ), som utgör ett nytt och innovativt sätt att finansiera förnybar energi på landsbygden. Programmet har hittills finansierats med 100 miljoner kronor i biståndspengar till år 2021, och ska ge upp till två miljoner människor tillgång till el utanför det fasta nätet. Därutöver tillkommer företagens egna insatser, banklån och satsningar från andra finansiärer på i dagsläget 35 miljoner USD.

– BGFZ har nu pågått i lite över två år. Under den tiden har kontrakterade företag nått ut till 800 000 människor som nu har tillgång till grundläggande energitjänster, berättar Magdalena Svensson, programansvarig för energisamarbeten vid Sveriges ambassad i Lusaka.

Inom ramen för den första finansieringsrundan inom BGFZ har fyra företag inom hållbar energi i Zambia fått finansiering. Vi besöker Sveriges ambassad i Lusaka, där företrädare för de olika företagen just i dag demonstrerar sina affärsidéer för en grupp zambiska journalister.

Belysning och solcellsdriven TV

Ett exempel är SupaMoto, som de svenska entreprenörerna Mattias Ohlson och Per Löfberg startat. SupaMotos verksamhetsidé är att sälja abonnemang på säckar med förnybar, zambisk biomassa från planterad tall och eukalyptus, utan tillsatta kemikalier.

– Vår modell sporrar hushållen att spara skogen. I Zambia är annars det vanligaste bränslet för matlagning brasved, så man brukar hugga ned träd att använda för eldning, säger Mulula Kunda och Wilfred Ngebe från SupaMoto när de demonstrerar spisarna vid ambassaden.

SupaMotos kunder får också en renbrinnande hushållsspis, som minimerar de annars så vanliga rökgaserna som utvecklas när man lagar mat över öppen eld.

– Vårt företag startade just med rena hushållsspisar, men efter önskemål från våra kunder har vi också börjat erbjuda belysningslösningar, berättar Mulula Kunda.

Som ytterligare ett steg har företaget också börjat erbjuda solcellsdrivna TV-apparater. Dessutom undersöker de nu om de även kan sälja solcellsdrivna pumpar för jordbruket.

Anställer bara kvinnor

Ett annat företag som finansierats genom BGFZ är Standard Microgrid, ett amerikanskt företag som bygger solcellsinstallationer med lagringskapacitet på central bynivå. Sedan säljer de abonnemang på solel till bybor som vill koppla upp sig.

– Systemen är helt fristående, och vi bygger hela det lokala elnätet. Sedan har vi anställda på lokalnivå som säljer el till kunder. Vår app räknar ut vad det kostar, berättar svenske Jonatan Ala-Mutka, som arbetar som landschef för Zambia vid Standard Microgrid.

Senare på kvällen åker vi ut till Ngwerere, en av byarna där företaget satt upp en stor solcellsinstallation.

– Innan Standard Microgrid fanns inget elsystem alls här i Ngwerere. Det var mörkt överallt, och många företag kunde inte arbeta här, förklarar Phales Mwale, som arbetar för Standard Microgrid och själv kommer från Ngwerere.

Hennes föregångare på posten, Grace Mwanza, har redan tagit nästa steg och börjat studera elteknik vid college. Standard Microgrid har som strategi att bara anställa kvinnor på dessa tjänster, inte minst för att ge dem bättre möjligheter i livet.

Och när elen nu kommit till den lilla byn Ngwerere förändras det mesta. De upplysta marknadsstånden kan hålla öppet till sent. Lameck Lungu har startat kombinerad frisersalong och videobiograf. Och Shepherd Banda lyckas driva både lokalbutik och tv-spelscafé för byns ungdomar.

Text och foto: Joachim Rådström
Stora bilden: Shadrick och Lameck Lungu i Lamecks kombinerade frisersalong och videobiograf.