Inga byggbolag kan säga att de är klimatneutrala

Klimatneutral innebär att ingen påverkan på klimatet skulle orsakas av ett bolags verksamhet. Byggbolag kan därför inte trovärdigt hävda att de är klimatneutrala eftersom all byggverksamhet alltid orsakar klimatutsläpp enligt naturlagarna.

Det enda sättet att vara helt säker på att undvika klimatutsläpp är att inte äta hamburgare, inte ta flyget, bilen eller att sluta bygga hus och anläggningar. Bolag kan ändå ha en ambition att genom netto-noll-utsläpp enligt standarder, ”klimatkompensera” en mindre del av sina utsläpp. I Sverige tillämpas särskilda definitioner för netto-noll-utsläpp vilket innebär att Sveriges territoriella utsläpp senast 2045 ska minska med minst 85 procent och resterande maximalt 15 procent får täckas av ”kompletterande” åtgärder. Netto-noll-utsläpp uppnås när utsläpp av växthusgaser till atmosfären balanseras av negativa utsläpp. Territoriella utsläpp omfattar enbart det som sker inom Sveriges gränser.

Vad är klimatkompensation

Klimatkompensationinnebär att ett bolag betalar till någon annan för en del av de koldioxidutsläppi ton av vad de själva har orsakat, ofta i utvecklingsländerna. Om detta verkligen fungerar är diskutabelt, beroende på dels de metoder som ofta används och på hur mycket utsläppen totalt sett behöver minska. Ett generellt problem är att det är svårt att beräkna hur stora utsläpp bolaget orsakar i hela sin verksamhet. Klimatkompensation (CDM) skapas genom utsläppskreditervilket innebär att ett industriland kan tillgodoräkna sig investeringar som minskar utsläpp i ett utvecklingsland. Värdlandet ska tillstyrka att CDM-projektet bidrar till minskade utsläpp innan projektet kan godkännas och registreras. Klimatkompensation kan till exempel ske genom investeringar i förnybar energi. Många projekt är organiserade av FN och följer standardiserade mät- och verifieringsmetoder och de registreras och rapporteras genom FN. Det finns visserligen positiva effekter med klimatkompensation om det leder till en verklig överföring av förnyelsebar energiteknik och hållbara investeringar. Det förutsätter alltid att investeringarna ändå inte hade skett utan CDM-bistånd.

Vad är riskerna med klimatkompensation och håller de måttet?

Det största problemet med klimatkompensation är att det kan ge en bild av att det är en lösning på klimatproblemet.Grundfilosofin för klimatkompensation är att själva klimatnyttan skall göras utanför bolagets gränser för att den skall klassificeras som trovärdig när någon annan gör jobbet. Reduktion av växthusgaser måste dock alltid först ske inom den egna organisationen.

Trädplantering är en etablerad metod och har blivit alltmer utbredd inom kategorin standarder. Planteringen av träden sker ofta i utvecklingsländer. Grundprincipen bakom klimatnyttan är att koldioxid binds i biomassan genom fotosyntes i och med att träden växer. Sakförhållandet är emellertid att träd har en naturlig cykel och även om ett träd först binder koldioxid så kommer det vid ett senare tillfälle naturligt dö eller fällas och avge all uppbunden koldioxid. Studier med trädplanteringar visar också att de till och med kan ha haft negativa effekter för lokalbefolkningen. Därför är metoden ifrågasatt och kan knappast betraktas som en klimatkompensation.

Klimatkompensation används inte bara av myndigheter utan även av näringslivet och är omdebatterad. Kritiker menar att det inte finns något vetenskapligt stöd för att klimatkompensation gör nytta för klimatet och att det snarare kan vara ett enkelt sätt att köpa sig fri från ansvar. De utvärderingar som gjorts av FN-certifierade projekt för klimatkompensation visar på stora brister, skrev tidningen Omvärlden somär ett digitalt svenskt utrikesmagasin om bistånd, utveckling och globala frågor.De hänvisar till en rapport från Stockholm Environment Institute. Rapporten visar bland annat att merparten av alla projekt har haft en begränsad del att bidra till några utsläppsminskningar.

Värdeord om miljö måste kunna styrkas och verifieras

Patent- och marknadsdomstolen har kommit med en dom mot ett isoleringsbolag som fälls för otillbörlig marknadsföring med motiveringen att marknadsföringen är felaktig och vilseledande. Enligt domen förbjuds bolaget i sin marknadsföring att använda uttryck som ”Miljöriktig isolering”, ”Minimal miljöpåverkan”, ”Tär inte på jordens lagrade tillgångar”, ”Miljövänliga isoleringsskivor” och ”Miljövänlig produktion”.

Konsumentverket har även kommit med anmärkningar mot några energibolag. Elbolag som i sina avtal använder uttryck som ”gynna miljön” tolkar Konsumentverket som att de skulle vara miljöpositiva. Konsumentverket är också tveksamma till och har också påtalat att flera bank- och finansieringsinstitut men även att bilbranschen använder miljöargument utan att kunna styrka och verifiera dessa påståenden.

Stor försiktighet måste med andra ord iakttas när bolag använder värdeord om miljö och klimat där dessa inte kan verifieras. Även klimatneutral måste verifieras och styrkas när det används som argument eller som mål. Enligt Konsumentverket måste således bolag tänka på hur de uttrycker sig och vara specifik när man använder miljövärdeord.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Byggindustrin.

Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg

Foto: Kasturi Laxmi Mohit / Unsplash