Riksdagen till regeringen: Gör geodata tillgängliga för alla

0
393
Montage. Foto: Pixabay

Riksdagen riktar ett tillkännagivande till riksdagen om att ”prioritera att geodata blir tillgängliga för alla i så stor utsträckning som möjligt”.

Detta beslutades på torsdagen.

Riksdagen uppmanade också riksdagen att ”så snart som möjligt” återkomma med ett finansieringsförslag för detta. Detta gäller också arbetet med att standardisera geodatan.

Ett antal motioner om att tillgängliggöra geodata – alltså sådant som kartor och kartdata, registerinformation med mera – har behandlats av civilutskottet som inför torsdagens omröstning föreslog att riksdagen skulle göra tillkännagivandet:

”Utskottet anser att regeringen bör prioritera att möjliggöra att ytterligare geodata, bl.a. från Lantmäteriet, blir tillgängliga i största möjliga mån för både myndigheter och allmänheten. Regeringen bör också så snart som möjligt återkomma med förslag på lämpliga finansieringslösningar och skynda på arbetet med standardisering av geodata”, skriver civilutskottet i sitt betänkande.

>> Läs mer om ärendet och beslutet

Motionärerna (från SD, KD, L och en motion från M som delvis bifölls) pekar exempelvis på att fri data skulle ger bättre förutsättningar för den pågående digitaliseringen och effektiviseringen av samhällsbyggandsprocesserna. Det gäller också för myndigheter som snabbt kan behöva uppdaterade kartor, vid exempelvis skogsbränder som den i Västmanland 2014, och att standarder kommer på plats så att datan harmonierar med det som finns i landet, men också internationellt.

Övriga omkring 50 motioner som behandlade andra frågor avslogs ­– exempelvis om laddningsmöjligheter inom samfälligheter, rätt att anordna gång- och cykelvägar liksom en motion om en översyn av Lantmäteriet.

Ett tillkännagivande är inte tvingande enligt lag, utan bygger konstitutionell praxis. Det innebär att regeringen inte måste följa riksdagens önskemål, men att utgångspunkten bör vara det. Om regeringen inte tänker följa beslutet i riksdagen så är det praxis att regeringen då förklarar skälen till detta.

Konstitutionsutskottet, KU, har uttalat att ett tillkännagivande ”bör påbörjas så snart som möjligt” och nämner att det i normala fall inte bör ta mer än två till tre år för slutbehandling av ett tillkännagivande.

Samtidigt erkänner KU att vissa ärenden är mer tidskrävande än andra. Rekordet för lång handläggningstid från tillkännagivande till slutbehandling är nära 19 år (om yrkesfiskares möjligheter att få ersättning för oljeskador).

>> Här fattar riksdagen beslut

Foto: Pixabay/Montage