Ska vi vara optimister eller realister?

0
1837

Stor optimism förelåg när klimatmötet COP 24 i Polen avlutades i december 2018. Nu återstår den svåra delen att realisera besluten i verklig handling. Men hur entusiastiska kan vi vara? Efter alla förvirrade kaosartade klimatmöten, COP 24 inräknat måste vi kanske börja vara realister och acceptera att leva med konsekvenserna av klimatförändringarna. Eller kommer världens politiker nu börja vakna när allt fler skolungdomar i Europa börja göra sin röst hörd genom att ”skolstrejka” för klimatet. Den stora skoldemonstrationen i Belgien den 31 januari kanske kan bli startskottet till något.

Enligt en undersökning 2018 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, så kommer svenska folkets attityder till samhällsoro för klimatet på första plats. Ändå behandlas klimatfrågan knappast som en större kris hos de flesta av de stora medierna. Orsaken är sannolikt att mediernas verksamhet har en snabb ämnesomsättning medan klimatkrisen kommer att ske i slow-motion vilket gör att den mindre attraktiv att följa i realtid. Problemet är den långsamma takten av klimatförändringar och forskarnas scenarier för framtiden om människans påverkan aldrig går att bevisa med statistik. Tystnaden hörs tydligt.

Forskarna hoppas att de har fel
Klimatforskarna är som alla andra forskare. De samlar och utvärderar data och skriver sina rapporter. På en punkt skiljer sig dessa forskare från andra genom att de är de enda som hoppas att de har fel i sin egen forskning om den globala uppvärmningen.

Bankkrisen 2008-2009 orsakade en internationell finansiell kris som ett tag riskerade bli en ekonomisk bankkollaps i världen. Regeringarna blev tvungna att gå in med ett omfattande krisstöd till bankerna. På samma sätt var det med EU:s krisstöd till Grekland. Klimatförändringar behandlas däremot inte som en kris trots att de kostar samhället enorma belopp som ökar varje år. I förlängningen riskerar klimatkrisen leda till en i betydligt större förlamning och omfattning än kollapsade banker.


Upplevs redan i vardagen
Klimatförändringar upplevs redan i vardagen. Klimatdata används av byggbranschen för energiberäkningar. SMHI:s nya 30-års klimatdatastatistik visar att temperaturhöjningen har ökat med drygt en grad i Stockholms klimatzon vilket kortsiktigt kan upplevas som positivt genom minskat uppvärmningsbehov. I människors vardag märks det i våra trädgårdar genom att pollinerande bin blir all färre. I ett naturreservat i Tyskland visar det sig att 75 procent av alla flygande insekter har försvunnit sedan i början av1980-talet. Om insekter försvinner riskerar en biologisk katastrof att ske. Utan insekter ingen pollinering av växter och ingen mat till människor och djur. Klimatkrisen har till och med flyttat in i reklamen. I färgreklamen från en känd färgtillverkare står det att klimatförändringarna ställer större krav på utomhusfärg. Om en vanlig villaägare inte kan ta upp kampen från klimathotet kan han eller hon åtminstone skydda sitt hus med väderbeständig fasadfärg!

Industrins fria ”deponi” av koldioxid till atmosfären sker utan något ansvar. Industrin och till och med politiker försöker snarare lägga ansvaret på den enskilda konsumentens klimatångest. Klimatförnekelse från flera nationers politiker och äldre industriledare är i grunden ett förakt för dagens barn och kommande generationer på jorden.

Johnny Kellner, miljö- och klimatstrateg

Tidigare publicerad i Byggindustrin