Samhällsbyggarna som skapar framtiden

År 2040.
Då är naturen integrerad i våra städer, de är fria från bilar och varorna i matbutikerna saknar förpackningar. Städerna är dessutom mer kompakta med många smarta lösningar som minskar förbrukningen av energi och vatten.
I alla fall om studenterna Lovisa Höök, Nicholas Smart och Alice Wikström får bestämma. Och det är de som kommer att skapa våra framtida städer. 

 Hur tillfredsställer vi dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov? Den frågeställningen formulerades i Brundtlandrapporten på uppdrag av FN 1987. Målet var att skapa långsiktiga miljöstrategier för en hållbar utveckling. Den frågan utgör i dag också en viktig grund i undervisningen för våra samhällsbyggarstudenter.
– Det finns numera en tydlig vilja att förändra och anpassa vårt samhälle så att det blir hållbart. Då är det självklart viktigt att vår bransch har beredskap för det, säger Lovisa Höök och får medhåll av studiekamraten Alice Wikström:
– Det är bara att bita i det sura äpplet och sätta igång arbetet på allvar. Men för att klara det krävs också politiskt engagemang.

Både Alice Wikström och Lovisa Höök påbörjade nyligen det femte året på samhällsbyggnadsprogrammet på KTH, med inriktning på miljöteknik och hållbar infrastruktur. I dag träffas de för att diskutera möjligheterna med framtidens städer tillsammans Nicholas Smart, som läser det andra året på mastersprogrammet Hållbar stadsutveckling och -design. Han är från Houston, Texas, och flyttade till Stockholm i augusti 2018. Med sig hade han en examen i samhällsbyggnad.
– Sedan jag läste boken ”Walkable City” är mitt främsta mål att få bort bilarna från våra städer, säger Nicholas Smart.
– Det borde vara möjligt inom 20 år, men då måste planeringen börja nu. Sverige har visserligen kommit betydligt längre än USA på det området, men det är ändå mycket långt kvar. Men med rätt människor i politiken kommer det att gå

Underlätta cykling

Ett bra initiativ är att Stockholms stad planerar att återinföra lånecyklar från början av 2020 – nu även med låd- och elcyklar.
– Det är viktigt att våra politiker har ett öppet sinne och skapar den här typen av nya möjligheter för oss som bor och lever i städerna. För biltrafiken måste ersättas om vi inte ska göra slut våra naturresurser, säger Nicholas Smart.

Ett annat smart initiativ finns i Uppsala, där kommunen uppmuntrar till vintercykling genom att bland annat sponsra invånare med dubbdäck, cykellysen, reflexer och fodrat sadelskydd i utbyte mot att cyklisterna cyklar minst tre kilometer tre dagar i veckan, registrerar sina turer och rapporterar eventuella brister i vinterväghållningen till kommunen. Liknande initiativ finns i en rad andra kommuner.
– Det handlar om att göra vintercyklingen bekvämare. Eller egentligen all cykling. Det ska vara lätt. På samma sätt som det ska bli svårare att ta bilen. Vi måste också göra cyklingen säkrare och mer effektiv – bland annat genom att jobba med säkrare cykelöverfarter och cykeldetektering vid signalreglerade korsningar, säger Lovisa Höök.

Det handlar också om attityder, menar Alice Wikström:
– Genom att underlätta för alternativen, höjer vi statusen på dem och skapar en attitydförändring. Att ha bil blir inte längre normen, säger hon.

Självkörande bilar då?
– Nej, nej, nej, säger Nicholas Smart bestämt. Det är fel väg att gå. Fel tänk. Bilen måste bort från städerna – med undantag för transporter av leveranser och självkörande, eldrivna bussar i kollektivtrafiken. Då blir våra städer inte bara mer hållbara, utan även säkrare och vi får mer plats för träd och grönytor vilket är bra när vi drabbas av skyfall och värmeböljor.

Gröna tak och väggar

Naturen måste över huvud taget integreras bättre i våra städer, menar de alla tre.
– Betrakta allt som en helhet och anpassa våra bostadsområden efter naturen, istället för att se parker och byggnader som separata ting. Bland annat vill jag se fler gröna tak och väggar i framtiden, säger Alice Wikström.
– Det är viktigt att grönskan inte försvinner, så jag tror att lösningen är att bygga på höjden. Vi måste även bo mindre så att fler människor får plats utan att grönskan minskar.

En alltför utspridd stad skapar onödiga transportbehov och minskar tillgängligheten, tillägger Lovisa Höök.
– Men att förtäta genom att minska grönytorna och på så sätt förlora värdefulla ekosystemtjänster är inte heller ett hållbart alternativ. Därför tror jag också att man måste våga att börja bygga lite högre istället.

Rörelsestyrd teknik

Smart teknik kan också göra våra städer bättre och mer hållbara för framtiden.
– Vi kan till exempel vidareutveckla tekniken som styr vattenförbrukningen med hjälp av sensorer. Vi kan också ha belysning som styrs av rörelsedetektorer, som alltså tänds och släcks när en person närmar sig eller går därifrån. Det spar inte bara energi utan blir dessutom tryggare, säger Alice Wikström.

Lovisa Höök tror även att det går att hitta många bra synergiprocesser.
– Som att vi i dag kan använda avloppsslam för att producera energi. Det finns potential att utveckla ännu fler liknande synergier, säger hon.

Vi måste också se över vårt konsumtionsbeteende och bli bättre på att underlätta miljösmarta val genom märkning, menar de. I dag är denibland missvisande på grund av olika regler i Sverige och i EU.
– En annan sak jag saknar i Sverige är mataffärer utan förpackningar – alltså med mat i lösvikt, där man tar med sin egen burk och fyller på. Det är populärt i bland annat Tyskland och England. Utan förpackningar skulle vi få ett annat köpbeteende som gynnar miljön, säger Nicholas Smart.

Konsumenterna sätter press

Även byggprocesserna måste förändras och bli mer hållbara, menar Alice Wikström:
– Jag tror att vi kommer att få se en naturlig förändring i och med att konsumenterna ställer allt högre krav och väljer bort byggnader och transporter som inte är miljöcertifierade. Det sätter press på branschen, säger hon.
– Det känns som att det där är på gång nu. Det blir allt mer fokus på hållbarhet och energieffektivisering. Svanenmärkning är bland annat en miljöcertifiering som syns i byggbolagens marknadsföring. Ett sätt att minska på materialspill i byggprocessen kan vara att vara mer noggrann vid inköp av byggmaterial.Vi måste hela tiden fortsätta att utveckla miljöcertifieringarna och öka både kraven och incitamenten för byggföretagen att fortsätta att förbättra och utveckla sig.

Om mindre än ett år är Lovisa Höök, Nicholas Smart och Alice Wikström klara med sina utbildningar. Då kommer de att kavla upp ärmarna för att styra samhällsbyggandet i en mer hållbar riktning – för att rädda vår planet och för att inte äventyra våra framtida generationers möjligheter.
– Vi har inget val. Det är ett måste, säger Nicholas Smart.

Text: Pia Runfors