Big bang för metaversum? Så skapar branschen nya virtuella världar

Facebook heter numera Meta och har gått all in för att förverkliga drömmen om en levande virtuell värld.

Microsoft köpte spelbollaget Activision Blizzard och ska genom Mesh-satsningen släppa ny mjuk- och hårdvara med inriktning på metaversum.

Google, grafikkortstillverkaren Nvidia, spelmotorbolaget Unity är andra exempel på bolag som storsatsar.

Allt fler hakar på utvecklingen – även inom samhällsbyggnadssektorn – och försöker hitta sin plats i det som många spår är framtidens internet. 

Metaversum blev ett av fjolårets nyord – och tycks fortfarande vara på allas läppar.

Men nu hopar sig orosmolnen: den skakiga ekonomin har fått flera bolag att dra åt svångremmen när det gäller metaversum-satsningar vilket också följer den allmänna avmattningen i teknikbranschen.

Men hype eller inte, utvecklingen går blixtsnabbt, potentialen är enorm – inte minst ur ett affärsperspektiv – och frågan är om bolagen vågar avvakta när alla andra tycks rusa.

– Hajpen kring metaversum är otroligt stor och det snurrar en hel del pengar kring detta. Och då tänkte vi: vad kan vi göra av allt detta?

Det säger Tomas Bendz, som är chief commercial officer och medgrundare av Around the Corner. Tillsammans med bland andra robotprofilen Fredrik Löfgren och ytterligare en grupp talanger – flera kopplade till Linköpings universitet – kastar de sig ut i förändringens vindar, som de är övertygade kommer att blåsa allt starkare. 

Titta bara på utvecklingen när det gäller robotisering och AI – avlägsen science fiction igår, vardag i dag, allestädes närvarande i morgon.

”Från att ha varit någonting jäkligt långt borta för många blev det plötsligt något man kan greppa”

En av vändpunkterna för mainstreamacceptansen för artificiell intelligens var Amazons lansering av Alexa 2014 – alltså den röststyrda assistent som finns inbyggd i exempelvis företagets högtalare. 

– Många blev tagna på sängen och det bidrog till en större ödmjukhet i frågan, den gick helt enkelt inte att negligera. Från att ha varit någonting jäkligt långt borta för många blev det plötsligt något man kan greppa, säger han.

>> LÄS MER: Virtuella möten ska stärka medborgardialogen

På samma sätt är vi redo att på bred front greppa metaversum, menar Tomas Bendz. Och mycket av det beror på pandemin. Även om utvecklingen startade långt före pandemin, så drev den efterföljande digitaliseringen upp tempot. Alla möten skulle av nöden vara digitala och på distans. 

Konferenskollapsen kom snabbt – och i takt med att pandemi rullade över världen. Startskottet för samarbetet mellan Tomas Bendz och Fredrik Löfgren kom i just denna kaotiska tid.

– Fredrik Löfgren skulle föreläsa för it-konsulterna Kvadrat, men tyckte inte att de vanliga digitala verktygen inte räckte till. Så han frågade: ”Ska ni inte göra det i VR?”

–Det lät ju spännande. Problemet var att det handlade om 450 personer och att det skulle ske om tre och en halv vecka.

Erfarenheter av projektledning var en bristvara hos Löfgren och hans programmerare. Lösningen blev att ringa Tomas.

– Och vi fick ihop det och det blev superlyckat. Det blev också väldigt bra PR för ny teknik, och SVT, DI och alla andra ville göra reportage om detta, säger Bendz.

– Efter det började bolag plötsligt ringa och ville göra det här själva. Hela affären började växa.

Marknadens efterfrågan parat med en obändig lust resulterade i att Around the Corner bildades. Nu har bolaget flera lyckade projekt tillsammans med några av landets – och världens – största bolag i bagaget. 

Men att det skulle fortsätta var inte någon självklarhet, verksamheten fick växa organiskt och kopplat till de behov som pandemin förde med sig. Bland kunderna finns Ericson, Microsoft, Pfizer – och nu också Sweco.

Men VR-möten och konferenser kanske inte räcker till när restriktionerna försvinner.

Och efter två års pandemi blev det uppenbart att de befintliga digitala verktygen inte lyckades fånga viktiga aspekter av att ses fysiskt: kreativiteten och spontaniteten. Att ett annat av fjolårets nyord var skärmkoma – ”mental utmattning som uppstår till följd av många videomöten” – är symptomatiskt för vår tvetydiga inställning till fenomenet.

Men är då den virtuella världen nästa steg för internet, som så många tror och hoppas? 

Ja, svarar flera av världens största techbolag, inte minst Facebook meddelade i oktober i fjol att de bytte namn till Meta. I en entusiastisk video förklarar vd:n Mark Zuckerberg vilken potential detta har för våra framtida liv – många delar som han tror kommer att bli mainstream inom bara fem-tio år.

– Även om detta fortfarande är avlägset, så börjar vi arbeta med några av dessa grundkoncept redan i dag, säger Zuckerberg i videon.

Under det paraplyet kommer de att satsa stenhårt på att utforska metaversum, bland annat genom Horizon Worlds.

Men hur kan metaversum kliva in i samhällsbyggandet?

Ett steg är att bättre ta tillvara all den data som genereras i olika projekt, liksom att utveckla och använda sensorer och annan mätning som skulle kunna driva på utvecklingen ytterligare. 

– Det är så mycket data som slängs, som i stället skulle kunna användas för att skapa nya modeller, exempelvis när det gäller servicearbete och underhåll.

Digitala tvillingar är i dag det kanske tydligaste exemplet på detta.

General Electric och Hitachi och dess kärnkraftsdivision är en aktiv spelare. De utvecklar just nu digitala tvillingar där AI ska övervaka och styra drift och underhåll av reaktorerna. Just drift och underhåll står för lejonparten av de löpande kostnaderna för kärnkraften, 80 procent. 

– Du behöver inte resa för att besiktiga anläggningarna, förutsättningarna finns för att skapa digitala tvillingar av anläggningarna där teknikerna kan gå in tillsammans och jobba – fast på distans.

Metaversum har många klimat- och miljönyttor – exempelvis minskat resande – men också ekonomiska besparingar i form av fastighetsautomation och styrning, påpekar Tomas Bendz.

Brittiska Twinview är en webbläsarbaserad plattform för digitala tvillingar för fastighetsbranschen. Den ”optimerar prestandan, minskar koldioxidutsläppen, ökar produktiviteten och förbättrar nyttjandet av ytorna”, enligt bolagets reklamtext.

– Ett annat exempel är programmet Viable cities som bland annat jobbar för att vi med hjälp av data ska skapa en mer miljösmart stad. Det är ett projekt som är jättespännande att se vad det ska leda till, säger Tomas Bendz.

En viktig aspekt av framtidens virtuella världar är den ständigt förbättrade tekniken: den senaste generationens spel-, grafik- och fysikmotorer, som Unreal 5, kan vara nästan overkligt fotorealistiska. 

Om det såg ut som i Unreal 5 när Sweco har konferens och möten – vad händer då? Frågar Tomas retoriskt. 

De subtila rörelserna och gesterna och sådant som får samtalen att flyta på menar kritiker saknas under videokonferenserna.

– Den delen går att återskapa.

Metaversum är en mötesplats för att visa och berätta om komplexa strukturer, mellan olika experter, och för att få en överblick och förstå vad som händer i realtid.

– Den erbjuder andra former för samtal och blir greppbart på en annan nivå, säger han.

Men metaversum är inte begränsat till den fysiska världen utan kan lika gärna gestalta och levandegöra idéer och system, abstrakta strukturer och koncept. 

Ett sådant exempel är flödena i ett stort och komplext it-system, där få eller ingen har hela överblicken och ser alla kopplingar. Men en sådan vy kan få en avgörande betydelse för hur affärerna bedrivs – om nu bara tekniker och ekonomer kunde tala samma språk, vilket inte alltid är säkert. Att mötas i en virtuell representation av ett sådant system kan överbrygga språkförbistringar mellan olika roller inom en organisation. 

– Det blir ett sätt för de som har väldigt detaljerad kunskap att visa och förklara för dem i organisationen som kanske inte riktigt förstår de tekniska finesserna, men som kanske skulle behöva få den kunskapen för att kunna utveckla affären.

Hur ser du på riskerna för minskade metaversum-satsningar i och med de dystra ekonomiska prognoserna?

– En risk är att den förväntade tillväxten bromsas i takt med den makroekonomiska utvecklingen. Samtidigt kan det öppnas större möjligheter att positionera sig och utveckla lösningar och kompetens för att ha en starkare position när tillväxten kommer, därför är det mer av ett strategiskt beslut hur man ska förhålla sig till detta.

Text: Fredrik Hielscher

FAKTA: NYORD

Metaversum kom med i Institutet för språk och folkminnens årliga nyordlista 2021. 

Ordet definieras som: virtuell verklighet där digital teknik gör det möjligt att uppleva sådant som i dag kräver fysisk närvaro.

Bildat av orden meta och universum. Ordet är inlånat från engelskans metaverse, som myntades 1992 av författaren Neal Stephenson i romanen Snow crash. Ordet är inte nytt i svenskan men fick förnyad aktualitet i samband med Facebooks planer på att erbjuda en ny typ av digitala tjänster.

Som referens hänvisar institutet till Svenska Dagbladet från 28 oktober 2021: ”Sammanfattningsvis kan sägas att metaversum oftast framställs som en samlad plats där allt digitalt innehåll vi i dag har tillgång till på internet existerar som en visuell, tredimensionell representation, obegränsat stor och med en enhetlig grundarkitektur.”