Att planera för framtiden är en god strategi för både ekonomi och samhällsservice. Trots det saknar mer än hälften av landets kommuner en sådan långsiktig kalkyl, visar en enkätundersökning bland kommunernas ekonomichefer och som revisions- och konsultbolaget PWC Sverige har gjort i samarbete med Kommunalekonomernas förening (KEF).

– Historiskt sett så ligger många kommuner i fas med kommunallagens miniminivå. Det räcker inte som det ser ut nu utan man behöver spana mer långsiktigt, säger Per Larson på PWC som är en av tre medförfattare till rapporten. 

Den statliga utredningen En god kommunal hushållning från 2021 påpekade att kommunsektorns ekonomi är sårbar. Ökad skuldsättning, ökat åtagande i de kommunala företagen samt svårigheter att anpassa den kommunala verksamheten till befolkningsförändringar är några exempel på detta.

Genom en långsiktig analys av sådant som den demografiska prognosen i en kommun blir det lättare att anpassa service och fastigheter till medborgarnas behov. Ett exempel är antalet barn som föds eller flyttar in, vilket ger en fingervisning om det framtida behovet av skolor och förskolor. Brist på planering och analys riskerar att slå snett och leda att lokaler står tomma. Eller orsaka platsbrist.

– Även om det inte är demografiskt motiverat så ser vi att många kommuner planerar för omfattande nyinvesteringar i verksamhetslokaler, säger Per Larson, ansvarig för området kommunal ekonomi på PWC Sverige.

– Om man fattar beslut som inte har stöd i utvecklingen riskerar man att dra på sig onödiga kostnader och minska möjligheterna att lägga resurserna på annat. 

Det finns också tecken på att vissa kommuner inte når kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Att landet nu står inför bistrare tider ökar behovet av att se över planeringen. Kommunallagens minimikrav är tre år – där budgetåret ska vara periodens första år. Fler än hälften av landets kommuner stannar på den nivån – 54 procent. 

>>LÄS RAPPORTEN: Planera framtiden i dag

Den främsta anledningen till att en långsiktig plan för ekonomin saknas uppges i enkäten vara bristande politisk prioritering. Det är en siffra som mer än fördubblats sedan undersökningen gjordes första gången 2015. 

–  Det ger ett större handlingsutrymme för att fatta strategiska långsiktiga beslut – beslut som bygger på fakta, säger Susanna Collijn, ansvarig för kommunal sektor på PWC Sverige.

”Vi har verktygen för att göra simuleringar. Dessa ger underlag för resonemang kring hur vi kan vara förberedda på olika scenarier”

Förutom politiken och en rad övriga anledningar är den näst vanligaste orsaken till avsaknad av planering att framtiden är osäker. Men det krävs ingen omfattande analysavdelning, menar PWC:s experter. Med enkla medel går det att ta fram relevanta uppgifter, exempelvis från SCB, Socialstyrelsen och Skolverket.

– Det är ingen som har en kristallkula som visar exakt vad som kommer i framtiden. Men vi har verktygen för att göra simuleringar. Dessa ger underlag för resonemang kring hur vi kan vara förberedda på olika scenarier, och identifiera möjligheter till omställning, säger hon.

Sedan är det enklare att planera för vissa verksamheter jämfört med andra. Äldreboenden och grundskolor har tydligare statistiskt underlag jämfört med en fritidsanläggning, som exempelvis ett nytt badhus. 

Större kommuner har i större utsträckning en längre planering. Kommuner med fler än 50 000 invånare ligger på i snitt 6–9 år.  De mellan 10 000 och 20 000 ligger på miniminivå, tre år. De minsta kommunerna (färre än 10 000) och de mellan 20 000 och 50 000 har en snittid på 5–6 år.

Enkäten visar att allt färre kommuner anger kunskap och kompetensbrist som en anledning till planeringshorisonten.

– Vi märker att det är ett stort intresse för det här i dag och många tar det på största allvar, säger Per Larson.

Text: Fredrik Hielscher
Foto: Jonathan Petersson/Pexels

Tre tips

1. Se realistiskt på befolkningsprognosen. Planera för olika troliga scenarier.

2. Jämför hela tiden planeringen i förhållande till den demografiska utvecklingen.

3. Gör en utförlig kassaflödesanalys och se över låneskulderna. Gör man det på 10–15 års sikt ges politiken förutsättningar att fatta strategiska beslut och prioritera mellan investeringar.

Oxelösund: ”Vi tittar på allting”

Oxelösund har järnkoll på framtiden. Magnus Petersson är kommunens ekonomichef och var drivande för att införa en långsiktigare ekonomisk planering i kommunen med start 2015.

– Vi gör en långtidsanalys när varje ny mandatperiod har startat. Då tittar vi på sådant som befolkningsutveckling och om vi har infrastrukturen som motsvarar behoven, och vad vi har råd med. 

– Detta är stora processer som tar tid, och då vill vi ligga i framkant.

Oxelösund har i dag drygt 12 000 invånare. Järnverket har varit det industriella hjärtat sedan 1900-talets mitt och befolkningen toppade åren kring 1970. Men även om invånarantalet har minskat sedan dess är den sakta på väg uppåt.

För att bättre matcha utvecklingen när det gäller sådant som gäller hemtjänst, skolor men också räntemarknaden, skatter, avskrivningskostnader och löner på längre sikt. Den nuvarande prognosen sträcker sig till 2031. 

– Vi tittar på allting, säger Magnus Petersson.

En sådan analys kräver en del arbete och kunskap. Har det varit värt insatsen?

– Vi tycker det. Det ger en bra inblick framåt i tiden och gör att vi kan vara mer förberedda på vad som kan tänkas komma i framtiden.

I PWC:s rapport sticker politisk prioritering ut som den främsta anledningen till att det inte görs denna typ av prognostisering. Hur ser det politisk stödet för långtidsplanering ut i Oxelösund?

– Det är väl egentligen politikerna som ska svara på det. Men utifrån min roll så har de svarat väldigt bra på detta. Det här hade inte hänt om inte de var med på noterna.

Även om det är svårt att slå fast hur mycket planeringen påverkar slutresultatet så är kommunens utveckling gynnsam och stabil.

– Vi har en god ekonomi. Vi har till exempel en resultatutjämningsreserv på 100 miljoner kronor, vilket är ganska bra för en liten kommun med 12 000 invånare, säger han.

– Vi har lånat, men under ordande former. Och vi har haft ett positivt resultat sedan 2015. Det känns väldigt bra. 

De bistrare tider som väntar kommer att bli tuffa, påpekar Magnus Pettersson.

– Men utgångsläget gott, och det hade sett annorlunda ut om vi inte hade jobbat som vi gör.

Text: Fredrik Hielscher
Foto: Jonathan Petersson/Pexels