Låg beredskap – trots stor oro för fler framtida extremhändelser

Av dem som tror att naturrelaterade extremhändelser kommer att bli vanligare om tio år anses klimatförändringen vara den huvudsakliga anledningen. Detta visar en undersökning som Novus gjorde i maj 2023 på uppdrag av Statens geotekniska institut (SGI).
     Syftet har varit att få kunskap om medborgarnas erfarenheter, åsikter och beredskap vad gäller extremhändelser i Sveriges tio identifierade riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. 

Klimatförändringen är en långsiktig utmaning, och behovet av anpassningsåtgärder är tydligt. Även om Sverige är relativt förskonat från stora naturkatastrofer så kommer effekterna av klimatförändringen, såsom värmeböljor, torka, stigande havsnivå, mer omfattande skyfall, kraftigare flöden, samt ökad risk för ras, skred och erosion, att påverka samhället. Vattennära och lågt belägna städer, bebyggelse och infrastruktur är sårbara för påverkan från vatten, de spelar därför en särskilt viktig roll för att anpassa samhället. 

Nyligen publicerade European Environmental Agency (EEA) den första europeiska klimatriskbedömningen (EUCRA) någonsin för att hjälpa till att identifiera politiska prioriteringar för klimatanpassning. Rapporten pekar på behovet av att öka takten i klimatanpassningsarbetet och att ha ett långsiktigt perspektiv. Vi behöver undvika beslut som innebär att vi låser fast oss i en markanvändning, bebyggelse och infrastruktur som innebär risker och kostnader när klimatet förändras. Även i regeringens nyligen presenterade klimatanpassningsstrategi betonas vikten av att arbeta förebyggande med klimatanpassningsåtgärder i riskområden, detta för att undvika att skjuta stora konsekvenser och kostnader till kommande generationer. 

Nationella riskområden

I maj 2021 redovisade SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tio nationella riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade. SGI har låtit göra en analys som visar att klimatförändringen kan komma att ge sex gånger fler ras och skred 2100 och de direkta skadekostnaderna kommer att öka med tio gånger om inga åtgärder vidtas. 

Resultaten från Novusundersökningen indikerar en låg medvetenhet om att man bor i ett riskområde. Endast en femtedel av de svarande känner till eller har hört talas om den nationella kartläggningen av riskområden. 

Många drabbade av extremhändelser 

Tre av tio av de svarande i undersökningen uppger att de upplevt en eller flera extremhändelser i kommunen där de bor i idag. Boende utmed Blekinge-Kalmarkusten svarar i signifikant högre utsträckning än boende i samtliga andra områden att de upplevt torka. Boende utmed Skåne-Hallandskusten svarar i högre utsträckning  att de upplevt storm. Boende i Jämtlandsfjällen svarar i högre utsträckning än samtliga andra riskområden att de upplevt ras och skred. Omkring en av fyra medborgare i Sverige har under de senaste 10 åren upplevt en översvämning i kommunen där de bor. Omkring tre av tio uppger samtidigt att de själva och/eller någon närstående har blivit drabbad.

Oro speglar var man bor 

Undersökningen visar att medborgarna i riskområdena generellt är mest oroliga för torka och skogsbrand. I övrigt speglar oron var man bor i landet och de specifika förhållanden som råder där. Varannan boende utmed Blekinge-Kalmarkusten oroar sig för torka och vattenbrist. Mest orolig för skogsbrand är boende vid mellersta Dalälven och vid mellersta Norrlandskusten, där en av tre svarande i enkäten uttrycker detta. Boende vid Mellersta Dalälven och Mellersta Norrlandskusten svarar i signifikant högre utsträckning än boende i det flesta av de övriga riskområdena att de oroar sig för skogsbrand. Mest orolig för översvämning är de i Norra Vänerområdet och Västkusten – Göta älvdalen, där en av fem uttrycker detta. När det gäller stormar är man mest orolig i Blekinge – Kalmarkusten och Skåne – Hallandskusten. Mest orolig för erosion, ras och skred är boende i Jämtlandsfjällen (14%). Något förvånande uttrycker endast 6% svarande i riskområdet Västkusten – Göta älvdalen att man är oroad för ras och skred, trots att detta är det område med högst risk för ras och skred i Sverige. 

 Det går att konstatera att det finns en rationell grund för oron och den speglar bland annat tidigare upplevelser och händelser i riskområdet. Aktuella exempel på extremhändelser som inträffat efter att denna undersökning genomfördes är slamströmmar i Åre i augusti 2023 och stormen Babet i oktober 2023. Under Babet steg havsnivån med 1,35 meter (Skanör) över medelvattenståndet, och vågor och vindbyar på över 30 m/s orsakade stora skador i Skåne.

Hög medvetenhet om ökande risker

Som redan nämnts i inledningen tror omkring två av tre att extremhändelser i den egna kommunen kommer att bli vanligare om tio år. I området Blekinge-Kalmarkusten tror så många som 73% att extremhändelser kommer att bli vanligare. I samtliga riskområden är kvinnor mer benägna än män att förvänta sig mer frekventa extremhändelser. I de flesta områdena är även yngre (18–39 år) samt de med högskole- och universitetsutbildning överrepresenterade i den grupp som förväntar sig att extremhändelser kommer att bli vanligare.

Stor okunskap råder kring hur man ska agera vid en händelse av extrem karaktär

Den oro som medborgarna ger uttryck för i undersökningen återspeglas tyvärr inte i beredskapen för att hantera extrema händelser. Omkring hälften uppger att de har låg, eller ingen kunskap alls kring hur man ska agera vid en extremhändelse. Endast cirka 40% uppger att de i någon mån har förberett sig, medan majoriteten inte har vidtagit några åtgärder alls för att klara av en extremhändelse. 

Bygg beredskap med utgångspunkt från platsen och de som bor och verkar där

Klimatanpassningsarbetet behöver intensifieras och fokusera på att få till stånd konkreta klimatanpassningsåtgärder där behoven är som störst och på en långsiktighet i den fysiska planeringen, som har en avgörande betydelse för att öka samhällets robusthet mot extremhändelser. Det är avsevärt mycket billigare att förebygga än att åtgärda när en skada redan har inträffat. Och eftersom klimatanpassningsbehoven inte är avgränsade till den enskilda fastigheten eller kommunen så behöver vi fortsätta att utveckla den regionala samverkan. 

Den genomförda undersökningen visar att allmänhetens medvetenhet om ökande risker för extremhändelser är hög – många har även själva drabbats. Allmänhetens oro för olika typer av extremhändelser speglar riskområdenas klimatutmaningar.  Den geografiska platsens förhållanden är, tillsammans med traditionella socioekonomiska variabler, viktiga för att förstå vad som påverkar medvetenhet och oro. Det framgår också tydligt att det finns en stor okunskap hos medborgarna kring vad man ska göra om en extremhändelse faktiskt inträffar och de flesta har inte förberett sig överhuvudtaget. Genom att utgå från platsen och ta vara på allmänhetens medvetenhet, erfarenheter och kunskap om sitt närområde kan vi öka samhällets beredskap att möta extremhändelser. Bristfällig kunskap om hur man ska agera och avsaknad av förberedelser hos enskilda medborgare är begränsande för samhällets samlade beredskap. 

Att göra det möjligt för medborgare och beslutsfattare att arbeta mot gemensamma mål är viktigt för att öka anpassnings- och beredskapsförmågan, både i tätorter och på landsbygden. Genom att förse den enskilde medborgare med bättre kunskap om vad man kan göra vid en extremhändelse och hur man kan förbereda sig, så kan den samlade potentialen för att öka samhällets beredskap frigöras.

Om undersökningen

Statens geotekniska institut (SGI) har med hjälp av Novus genomfört en undersökning för att få kunskap om medborgarnas erfarenheter, åsikter och beredskap vad gäller extremhändelser i Sveriges tio identifierade riskområden, samt förstå vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika områdena. 

Målgruppen för undersökningen är allmänheten i åldern 18–79 år och som är boende i de
tio riskområdena samt en referensgrupp av boende utanför de tio riskområdena. 

I undersökningen tydliggjordes att extremhändelse avsåg en allvarlig händelse av typen torka, skogsbrand, översvämning, erosion, stormar, vattenbrist samt ras och skred. Totalt antal genomförda intervjuer i de tio riskområdena: 3101 (minst 300/riskområde), Totalt genomförda intervjuer i referensgruppen: 442. Intervjuerna gjordes under perioden: 17–31 maj 2023.