Trygghetsgranskning av tävlingsförslag – Hedda Anderssongymnasiet, Lund

Den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige har granskat det vinnande tävlingsförslaget för den nya gymnasieskolan (Hedda Anderssongymnasiet) i Lunds kommun. Förslaget har analyserats utifrån de förutsättningar som skapas/inte skapas genom den fysiska utformningen av skolan avseende tryggheten för elever och andra användare av platsen.

Trygghetsgranskningen utgår från Stiftelsen Tryggare Sveriges modell över nio aspekter som påverkar förutsättningarna för att en miljö ska kännas trygg. Då en planritning granskas kan fyra aspekter ses som bonuspoäng, som inte drar av poäng från resultatet utan enbart tillför poäng om arkitekten specificerat någon av de faktorer som bedöms. De aspekter som innehar bonuspoänggivande faktorer är belysning, skalskydd, förvaltning och information, eftersom de är svåra aspekter att rita in i detta stadie.

Trygghetsgranskningen resulterar i ett index på 0–8.0, där 1.0 poäng omfattas av ovan nämnda bonuspoäng. Resultatet för Hedda Anderssongymnasiet är 3.6, där nivån för godkänt är 3.5. 0.20 poäng omfattas av bonuspoäng, eftersom arkitekterna specifikt tydliggjort att skolan ska kunna sektioneras, samt att en varierande belysning ritats in i förslaget. Den inre miljöns slutresultat är 3.8 poäng, medan den yttre miljön resulterade i det något sämre 3.2.

Granskningen omfattar det vinnande tävlingsförslagets planritning och det som uttryckligen anges i bilder och text. Bedömningen ger även en kort replik till jurytutlåtandet.

GESTALTNING
Gestaltningen i planområdet är överlag bra och genomtänkt. Både den inre skolmiljön som den yttre miljön kring skolan har en bra övergripande sammanhållen komposition, som relateras väl till de kringliggande områdena. Utformningen av den nedre fasaden, med en tydlig nedre botten i mänsklig skala, tillsammans med det generösa ljusinsläppet ger bra förutsättningar för att den yttre miljön ska upplevas som trevlig.

Vad gäller skolbyggnaden och de omkringliggande byggnaderna saknas emellertid en större mix av olika arkitekturstilar, vilket kunde ha satt en prägel på och givit området en stark identitet. De rumsliga ytorna i den yttre miljön saknar även tydliga delområden. Placeringen av vissa objekt och grönska minskar förutsättningarna för att den yttre miljön ska kännas trygg, eftersom de i vissa fall känns oskyddade samt förhindrar siktlinjer.

Den inre miljön har däremot utformats på ett sätt som ökar förutsättningarna för en trygg miljö genom tydliga platser och funktioner samt en mix av arkitektoniska uttryck, där programenheterna kommer ges egna identiteter. Det finns emellertid flera trånga korridorer och utrymmen utan möjlighet att snabbt kunna välja en sekundär väg, och gestaltningen brister således i skapandet av tillräckligt med flyktvägar och friktionsminskning.

Färg- och materialvalet i både den inre och yttre miljön är till viss del monotont och ger inte ett livfullt intryck. Det finns därmed en risk att intrycket av skolan tonas ut med tiden om den inte underhålls på ett systematiskt sätt och kompletteras genom objektsättning.

MIX AV FUNKTIONER
En mix av funktioner ökar heterogeniteten och ger ett större flöde av människor i skolans inre och yttre miljö. Det kan även medföra att fler individer upplever att de har någonstans att ta vägen.

Vad gäller skolans yttre miljö är den placerad i ett bostadsområde med liten tillgång till andra typer av funktioner. Det medför ökade förutsättningar för att skol- och närområdet är befolkat kvällstid, medan det under dagen istället finns en minskad tillgång för människor som inte tillhör skolans enhet. Funktionerna i skolans närmiljö lyckas inte locka olika målgrupper, utan området kommer till stor del ”domineras” av skolan. Där hade beställaren kunnat ställa högre krav, så att olika typer av funktioner, för olika typer av målgrupper, integrerats i ytan.

Övergången mellan skolans inre och yttre miljö har ett fint samspel, där skolbiblioteket utgör en dominerande faktor. I skolans inre miljö har förslaget en mycket bra mix av funktioner, och det finns flera kreativa förslag på funktionsanvändning. De olika funktionernas spridning är emellertid bristfällig och vissa funktioner har inte placerats på ett tillräckligt genomtänkt sätt. I varje programenhet har personalens kontor (förutom vissa lärarrum) placerats på ett våningsplan, istället för att på ett genomtänkt sätt spridas ut i den tillhörande programenheten och därmed öka flödet av vuxna. Programenheternas lärarrum hade även med relativt enkla medel kunnat placerats i direkt anslutning till, och med översyn av, skolans sociala hubs och toaletter.

Genom att de inre funktionerna separerats på nuvarande sätt utnyttjas inte den potential som det stora utbudet av olika funktioner kan ge.

MIX AV MÄNNISKOR
Att skapa en mix av människor är en stor utmaning i skolmiljön, eftersom den primära funktionen är avsedd för en viss målgrupp. Därmed medför grundförutsättningarna en ökad risk att de personer som kommer vistas på platsen består av en mycket homogen grupp, vilket skapar en viss otrygghet för andra samhällsgrupper i området. Tävlingsförslaget innehåller ett flertal aspekter som möjligen kan skapa en bättre blandning av olika människor och olika samhällsgrupper, såsom planerade öppna funktioner för allmänheten utanför skoltid.

Både i den yttre och inre miljön ser vi att viktiga, tydliga stråk har pekats ut som leder människor genom området och skapar bra förutsättningar för att öka spridningen av människor så att olika grupper kan träffas. Precis som resonemanget under ”mix av funktioner” brister den inre miljön i sitt nuvarande format eftersom den skapar en dålig spridning av olika användargrupper. Funktioner för elever, lärare och annan personal har exempelvis placerats ut så att dessa olika grupper skulle kunna göra allt inom en och samma yta och därmed inte bidra med ett ökat flöde i skolans miljö.

 TYDLIGHET
Den yttre miljön saknas vissa åtgärder som kunde ha vidtagits för att ytterligare tydliggöra orienteringen för individen. Framförallt har skolans norra huvudentré en inte helt naturlig placering, och genom att variera material/färgvalet i skolans fasader hade huvudentréerna kunnat förtydligas ytterligare. I den flytande texten framgår det inte hur orienteringen ska tydliggöras.

Genom att den inre miljön delats upp i programspecifika enheter finns goda förutsättningar för att de kommer kunna anpassas och förtydligas genom så kallade alternativa orienteringsmarkeringar, som exempelvis genom färgmarkeringar. På grund av den fysiska utformningen finns det emellertid ytor vars ”ägandeskap” är oklart. Det finns exempelvis rörelseytor som är placerade i prång och relativt blockerade från båda håll. Det medför att den ytan riskerar att inte integrera de olika programenheterna, utan istället bli en odefinierad, obestämbar plats. Sådana ytor hade kunnat planerats på ett sätt som skapat mer insyn mellan programenheterna, en större öppenhet samt ett tydliggörande att individen går från en enhet till en annan.

 SOCIAL KONTROLL
Den sociala kontrollen i skolans yttre miljö bedöms ha goda förutsättningar genom utformningen av den fysiska miljön. Skolan har aktiva fasader åt alla väderstreck och det finns en låg förekomst av prång (det är i princip enbart pelarna mot skolgården som kan förhindra siktlinjer). Skolbibliotekets kontor hade kunnat placerats närmre den södra fasaden, för att ge en tydligare vuxennärvaro vid skolgården.

Den inre miljöns placering av funktioner påverkar i stort utövandet av en social kontroll på ett negativt sätt. I vissa fall har utformningen av skolan tagit hänsyn till att skapa mer siktlinjer genom användandet av fönster. Det har dock inte gjorts på ett systematiskt, och inte heller alldeles genomtänkt, sätt. Samspelet mellan olika funktioners siktlinjer hade därmed kunnat förbättras. Utformningen av skolan har inte heller använt runda/sneda hörn vid platser där förutsägbarheten är begränsad.

Bedömning av juryutlåtande
Vi instämmer med juryn att förslaget på ett bra sätt integrerar inre och yttre miljöer och skapar ett samband genom att vissa funktioner och de publika ytorna placerats ut mot gården. Utifrån ett trygghetsperspektiv bör juryns kommentarer kring att 1) entréerna måste förtydligas och synliggöras, 2) placeringen av publika verksamheter som vänder sig utåt varieras, 3) tillgängligheten ökas genom t.ex. ramper, samt 4) skolans identitet förstärks i vidare utveckling av planen, beaktas.

Juryns kommentarer strider emellertid mot viss grundläggande teoretisk och praktisk evidens om trygghetsskapande åtgärder inom stadsplanering på ett flertal punkter. Till exempel föreslås de nya bostäderna väster och söder om skolbyggnaden att helt utgå, vilket minskar den sociala kontrollen samt möjligheten att skapa en integrerad plats där flera grupper känner tillhörighet (även om radhusens terrassers riktningar hade kunnat varieras för att öka den sociala kontrollen åt olika håll). I samma linje skulle den ”knäckta” cykelbanan faktiskt skapa en ökad social kontroll av skolgården/den allmänna parken.

Om alla nya bostäder koncentreras till det östra kvarteret verkar planen mot en integrerad mix av funktioner inom området. Ur ett övergripande gestaltningsperspektiv tillför punkthuset i öster en igenkänningspunkt i området samt en större blandning av olika byggnadstypologier, arkitektur och identitet.

Att juryn diskuterar atrierna som ett negativt inslag i förslaget anses ur trygghetspunkt onödigt. Öppna trapphus med god överblick och kontakt mellan de olika våningsplanen skapar mycket bra förutsättningar för en trygg plats till eleverna, som emellertid innebär mycket rörelse och dynamik. Genom att rätta upp bra ordningsregler som efterlevs och skapar förutsättningar för andra användare, såsom personal, att röra sig mycket i atrierna ökas den formella kontrollen. Det som däremot behöver beaktas i atrierna är ljuddämpande objekt, eftersom ljudnivån annars kan stegra och försämra koncentrationen hos elever och andra användare av platsen.

Vill du ha mer information kring hur skolors fysiska miljö påverkar tryggheten?
Kontakta info@tryggaresverige.org

Kriminolog Marika Johansson, Fil. dr. stadsplanerare Cornelis Uittenbogaard