Varning för ohälsa!

Den globala uppvärmningen påverkar vår hälsa. Vilket ansvar kan vi ställa på byggsektorn?

Vädret är vårt vanligaste samtalsämne, sjukdomar det näst vanligaste. När hösten och vintern nu nalkas blir det högsäsong för att kombinera dessa två ämnen. Klimatförändringarna med allt större andel koldioxid (CO₂) utsläpp är enligt Världshälsoorganisationen WHO det största hotet mot vår hälsa. Sambandet mellan miljön och människors hälsa är dock mycket komplext och svårt att utvärdera. Det gör tillämpningen av försiktighetsprincipen extra viktig. Har vi tid och råd att avvakta och se? Temperaturen i Stockholms klimatzon har de senaste 30 åren i genomsnitt ökat med över en grad och ännu mer under vintern enligt ny statistik från SMHI. Industrin står för mer en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen, främst genom den fossila kol, olja och gas som används till att driva industrins produktionsprocesser. Byggsektorn i Sverige bidrar till exempel med cirka 15 procent av alla CO₂-utsläpp enbart under själva byggprocessen. Denna andel har byggsektorn helt rådighet över och kan minskas betydligt. Utsläpp från driftsfasen blir däremot allt lägre genom anslutning till miljövänlig fjärrvärme.

Vattenförsörjningen hotas
Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen i Sverige kan bli avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar när översvämningar, ras och skred blir allt vanligare, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen. Ökad nederbörd och fler översvämningar riskerar att öka fuktskador på byggnader, vilket i sin tur gör att människor riskerar att exponeras mer för mögelsporer. Byggbranschen måste vara medveten om detta och anpassa framtida byggteknik med hänsyn till riskerna med ett varmare och fuktigare klimat.

Andra effekter ur hälsosynpunkt av ett varmare klimat är att bakterier, virus och andra smittämnen ökar och att nya sjukdomar kommer att spridas i Europa. I Sverige är det redan en allt tidigare och längre pollensäsong. Nya pollenproducerande växter sprider sig allt längre norr ut och påverkar hälsan hos framförallt allergiska personer. Astma i milda och fuktiga klimat har ofta samband med kvalsterallergi. Med några grader mildare klimat kommer förekomster av kvalster att spridas till nya områden med risk för att fler människor kommer att utveckla allergi. Fästingplågan sprider sig också allt längre norrut i Sverige. Forskare har funnit att det ökande antalet fall av TBE i Stockholmsområdet sedan 80-talet har ett direkt samband med det mildare klimatet. Enligt SMHI:s scenarioberäkningar kan vegetationsperiodens längd i Stockholm (sydöstra delen av Sverige) bli cirka 100 dagar längre i slutet på detta sekel jämfört med dagens 195 dagar. En allt kortare snösäsong märks allt tydligare redan i dag.

Klimatflyktingarnas antal ökar
Problemet med växthusgaser och temperaturökningar är ett globalt problem. Ihållande värme kan leda till värmestress vilket ger upphov till uttorkning och ökar belastningen på hjärt- och kärlsystemet och njurarna. De mest känsliga befolkningsgrupperna för värmeböljor är hjärt- och kärlsjuka, lungsjuka, äldre, småbarn och individer som lider av psykisk ohälsa. I utvecklingsländerna kan förlust av mark och minskad tillgång till vatten leda till en minskad matproduktion. Detta kan leda till konflikter och ökade flyktingströmmar, men också till sämre kosthållning och undernäring. Effekterna ser vi redan i dag. Enligt UNHCR beräknas upp emot en miljard människor vara klimatflyktingar år 2050 på grund av brist på mat, vatten och förlust av brukbar mark.

Kylning av bostäder nödvändig
Oönskade övertemperaturer inomhus under vår, sommar och höst påverkar också vår hälsa. I Sverige måste vi på allvar ta hänsyn till denna risk när vi planlägger ny bebyggelse och bygger nya bostäder. Det är bara en tidsfråga när krav på kylning även för bostäder kommer med högre energibehov som följd. Luftkonditionering är den faktor som i internationella studier visats ha bäst skyddande effekt under värmeböljor. Parker i städer kan vara fem grader svalare än omgivande områden. Att besöka svala miljöer har också visat sig vara skyddande. Samhällsbyggnadssektorn har här ett stort ansvar för att denna samhällsplanering genomförs vid ny planläggning.

Johnny Kellner, miljö- och energiexpert
johnny.kellner@outlook.com

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 4 2017