Därför vill generation Z bo i villa

För de flesta unga i generation z är villan en dröm och förstahandsval, följt av bostadsrätt. Är det argument nog för att inrikta bostadsbyggandet på ägt boende, eller ligger framtiden i nya delningslösningar, där vinnarna är de som kan erbjuda flexibla hyresbostäder?

Sverige behöver 800 000 fler hem för att lösa bostadsbehovet till 2030. Frågan är vad vi ska bygga för att utbudet ska matcha det framtidens bostadskonsumenter efterfrågar? För att ta reda på det lät Boinstitutet fråga nära tre tusen unga mellan 15-24 år om hur de vill bo i framtiden och varför?

För fyra av tio unga (40 %) är villan ett mål och en livsdröm. Några typiska svar är att villan anses ge större frihet, ha något eget där man kan hålla grannar på avstånd, att kunna grilla och få göra precis som man vill. Tillgång till trädgård, större ytor, en passande miljö för barn och hund är andra vanliga motiv. Villan tycks ingå som en del i ungas idealbild om familjeliv. Något som kan ha färgat svaren till villans fördel är att de flesta svarande bor i villa, och att några uppgett att det därför känns naturligt att själv flytta till villa när de bildar familj. Att den egna erfarenheten har betydelse bekräftas av att unga som bor på landsbygden där villa är vanligare, är mer positiva till att bo i villa framför lägenhet. Liksom att de äldre svarande som flyttat hemifrån är mer positiva till att bo i lägenhet.

Bostadsrätten, en investering  

Att bo i bostadsrätt har blivit mer populärt, vid jämförelse med en tidigare mätning vid millennieskiftet. Idag vill var tredje ung (31%) bo i bostadsrätt. Som förklaring till varför är ett vanligt svar i undersökningen att det är en bra investering, att det är billigare och ett sparande eftersom ”man betalar till sig själv” men också uppfattningen att bostadsrätten ger trygghet och frihet, med större möjlighet att inreda och bestämma själv. Många vill också bo centralt i stan, där utbudet av bostadsrätter anses vara större. Ett ytterligare skäl är att man saknar tillräckligt antal köpoäng för att få en hyresrätt.

Var sjätte ung vill bo i hyresrätt, som upplevs vara enklare och smidigare eftersom den går fortare att flytta till/från och byta i jämförelse med ett ägt boende. Många uppger att de vill bo i centralt/i stan, där bostadsrätterna anses dyra, och att en liten hyresrätt passar deras ekonomi och hushållsstorlek bättre. Hyresrätten är samtidigt den boendeform som flest unga bedömer som mest realistisk. Det vanligaste förklaringen är att de inte har råd med insats eller möjlighet att ta lån för att köpa en bostad. Samtidigt uppger fler än hälften av alla unga att det känns omöjligt att få ett förstahandskontrakt.

Digitaliseringen öppnar för nya boendeformer  

Är undersökningens resultat ett argument för att vi bör inrikta bostadsproduktionen på villor och bostadsrätter? Eller ska ungas preferenser tolkas som en konsekvens av bakomliggande strukturella faktorer som att generation z under sin livstid inte har upplevt något annat än bostadsbrist, stigande bostadspriser, låga räntor och förmånliga skatter för det ägda boendet. Klart är att det frihetsideal och individualism som ägandet symboliserar är en stark drivkraft bakom viljan att äga och bo i villa. Samtidigt väcker det frågan om problemet kanske ligger hos hyresrätten, som förutom att den anses omöjlig att få tag på, inte alltid möter ungas krav på individuell anpassning, status, modernitet eller möjlighet att grilla utan att fråga värden om lov?

Det som trots allt talar emot en alltför stor fokus på ägandeformer när vi ska bygga bort bostadsbristen är utvecklingen vi sett inom andra branscher där produkter vi tidigare haft för vana att köpa har tjänstefierats, vilket i sin tur påverkat människors beteenden och preferenser, där tillgång för många blivit viktigare än att äga. Några välkända exempel är Spotify, Uber och Air BnB, som förmodligen inspirerat företag som Volvo och Ikea att erbjuda alternativ till att köpa. Inom fastighetssektorn benämns motsvarade affärsmodeller som ”housing as a service”. Att det påverkat bostadsbranschen redan idag är företag som amerikanska Welive och svenska Colive exempel på. Om det kommer förändra våra boendepreferenser och beteenden lika radikalt som Air BnB gjort för vårt sätt att resa och val av korttidsboende återstår att se. Vad tror du?

Text: Erik Normark, kommunikationsansvarig och Moa Andersson, verksamhetsledare, Boinstitutet