Medarbetarna är motorn i hållbarhetsarbetet

Det är inte staten eller kommunerna som ska vara drivande för att minska utsläppen av växthusgaser. Huvudansvaret för hållbarhetsarbetet måste ligga på samhällsbyggnadssektorn där byggbranschen har ett stort eget ansvar.

Byggsektorn har skyldighet för den påverkan den har inom ramen för CSR (Corporate Social Responsibility) vilket är en process i verksamheten som integrerar hållbarhet, miljö, socialt ansvar, mänskliga rättigheter och antikorruption.

En viktig framgångsfaktor för att nå resultat är trovärdighet och medarbetarinvolvering.

Ett bolags hållbarhetsåtgärder som inte tydligt genomsyrar företager i övrigt blir inte trovärdigt. Om ett byggbolag vill informera om sina förbättringsåtgärder och är otydliga, riskerar de att ge sken av att vara bättre än vad de vill framhålla. Bolag som vid en värdering erhåller höga miljöbetyg får inte med automatik ett högt börsvärde. Däremot riskerar de vid låga betyg att få ett lågt börsvärde och skamfilat varumärke.

Organisationen Byggföretagens färdplansarbete
Byggföretagen (före detta Sveriges Byggindustrier) har sedan länge bedrivit ett ambitiöst färdplansarbete för klimatet där många enskilda bolag inom samhällsbyggnadssektorn samverkar. Vägledningen kommuniceras ner till de olika bolagen för att få största möjliga verkan. I första hand sker prioriteringen gentemot små- och medelstora bolag. De stora byggbolagen har genomgående byggt upp en god hållbarhetsorganisation. Avsikten med Byggföretagens vägledning och verktyg är att den ska vara ett stöd för alla företag inom bygg- och anläggningssektorn som vill kartlägga sina utsläpp och ta fram miljö- och klimatmål för sin verksamhet. För de företag och organisationer som har anslutit sig till Byggföretagens nationella färdplan är målet att under 2021 – 2022 genomföra kartläggningen. 

Vägledningen bygger på ett standardiserat framtaget beräkn ingsverktyg och mallar. Uppgifter ska lämnas om använd energi samt antal transporter, mängd inköpt material samt avfallshantering. Med hjälp av färdiga omräkningsfaktorer ges olika klimatavtryck mätt i koldioxidekvivalenter. Verktyget är främst tänkt att användas i redovisningssyfte, men kan även användas som ett grovt verktyg för att ta fram åtgärder med syfte att minska klimatpåverkan från den egna byggverksamheten. Vägledningen kommer att kunna ligga som grund för Boverkets klimatdeklarationer. Att använda vägledningen med dess beräkningsdel kommer sannolikt till att börja med kräva konsultinsatser.

”Ett ambitiöst hållbarhetsarbete handlar inte om välgörenhet utan är affärskritiskt”

Hållbarhetsarbetet ofta en fråga om resurser
Det finns en växande efterfrågan hos de små- och medelstora företagen inom bygg- och anläggningsbranschen på hjälp och stöd kring hållbarhetsarbetet. En undersökning av organisationen Företagarna visar att endast hälften av medelstora- och småföretag som arbetar med hållbarhet, har styrdokument och att enbart var tredje utvärderar effekterna av sitt hållbarhetsarbete. Bara var tionde har någon anställd med särskilt hållbarhetsområdesansvar och endast var tionde av dessa arbetar mer än halvtid med hållbarhetsfrågorna. Det som efterfrågas från de små och medelstora företagen är fungerande enkla strukturer, som kan hjälpa till att effektivisera hållbarhetsarbetet. SBUF har därför tagit fram en enkel och praktisk vägledning för installationsbranschen.

Hållbarhet är inget välgörenhetsarbete
Ett ambitiöst hållbarhetsarbete handlar inte om välgörenhet utan är affärskritiskt. Ökad medvetenhet och oro för framtiden har medfört att både företag och beställare känner ett starkt behov av mer hållbara och trovärdiga alternativ. Beställare har allt högre förväntan på att bolag ska agera, produktutveckla och sätta bättre hållbarhetsalternativ på marknaden. En ökad medvetenhet hos beställare gör att de i högre utsträckning väljer att köpa tjänster producerade på ett miljömedvetet och rättvist sätt. Utvecklingen av hållbart företagande måste alltid drivas av bolagen själva.

Gör vad som är rätt och rättvist även om lagen inte kräver detta
En trovärdig extern kommunikation ska vara en ledstjärna för att föra ut ett företags miljö- och hållbarhetsarbete och inte minst för det interna arbetet bland bolagets egna medarbetare. Bolagen får inte använda miljöargument i sin marknadskommunikation om de inte kan leva upp till dem i det vardagliga arbetet. En framgångsfaktor är att visa att det går att förena hållbarhetsarbetet med en god projektekonomi. Byggbranschen måste visa att den kan driva och vara ledande i miljö- och hållbarhetsfrågorna och vara ett föredöme för övriga branscher.

Värdeord används slarvigt och slentrianmässigt
Konsumentverket, Marknadsdomstolen och Reklamombudsmannen anser att bolag och organisationer och till och med myndigheter måste specificera vad som avses när de använder uttryck som hållbar, klimatneutral, klimatpositiv, klimatkompensation och miljövänlig. Dessa värdeord används slentrianmässigt och ofta i god tro utan att redovisa krav på mätbarhet och vilka kompensationsåtgärder som görs utanför den egna verksamheten. Dessa uttryck måste alltid kunna styrkas, mätas och verifieras. All byggnadsverksamhet genererar alltid utsläpp av växthusgaser, naturlagarna går inte att runda.

”Det är väsentligt att den hållbarhetsansvarige sitter i bolagens ledningsgrupp”

Klimatneutralitet är ett av de vanligaste använda begreppen hos bolag och organisationer och blir lätt vilseledande för de egna medarbetarna. Att anse sig vara eller sträva mot att vara klimatneutral är enkelt att kommunicera men det riskerar att ge en felaktig signal och är oprecist och missvisande, enligt en rapport från Konsumentverket, som ett verkningsfullt mätbart koncept. Koldioxidneutralitet skulle innebära att det finns en mätbar och verifierbar balans mellan utsläppen av koldioxid och absorbering av koldioxid från atmosfären till andra koldioxidsänkor. Klimatneutral används på väldigt olika sätt utan att avsändaren förstår innebörden. För att uppnå nettoutsläpp som är noll måste de globala utsläppen av växthusgaser vägas upp av att motsvarande mängd kol binds upp. Möjligtvis kan begreppet ”noll nettoemissioner” användas i stället vilket är mer direkt, och vetenskapligt väldefinierat och mätbart begrepp enligt IVL och NEPP (Northern european energy perspectives projekt).

Klimatkompensation
I första hand skall utsläppsminskningar ske inom den egna verksamheten och i andra hand kan utsläppen minskas genom att kompensera kvarvarande utsläpp och då alltid utanför den egna organisationen genom att minska dem någon annanstans för att nå noll nettoemissioner. Det kan göras genom investeringar i förnybar energi eller andra rena teknologier till utvecklingsländer. EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett annat exempel på klimatkompenserande system, där kostnaden för utsläppsrätter börjar bli allt högre.

Medarbetarna en utgångspunkt
Medarbetarinvolvering är en förutsättning för ett trovärdigt miljö- och hållbarhetsarbete. Det är medarbetarna som är motorn i hållbarhetsarbetet. Medarbetarna kan verksamheten och det är från dessa som många idéer och förslag till miljöförbättringar kommer. Medarbetarna ska vara bolagets ambassadörer och därigenom visa att hållbarhetsarbetet är förankrat i hela deras organisation. Ledningen ska ansvara för att det sker en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och insikt inom miljö- och hållbarhet. Ett företag med tydlig och trovärdig miljö- och hållbarhetsprofil har idag lättare att behålla och rekrytera nya unga medarbetare. Dagens ungdomar har vuxit upp med miljöfrågorna i sin vardag på ett helt annat sätt än tidigare generationer och undviker därför att arbeta i företag eller branscher med negativ miljöpåverkan.

Trovärdighet i miljö- och hållbarhetsarbetet kräver ett helhjärtat engagemang (teamwork) och tydlighet från styrelse och ledning. De måste i ord och handling visa att ledningen menar allvar. Då kan man möta engagemanget från medarbetare, underentreprenörer och materialleverantörer. Ett bolag måste vara konsekvent i miljö- och hållbarhetsarbetet. Det går inte att vara miljömedveten i en del av verksamheten samtidigt som man struntar i en annan och ändå vara trovärdig. Trovärdigheten kräver med andra ord helhetssyn.

En framgångsrik verksamhet har en miljösamordnare på byggarbetsplatsen som kan stödja såväl enskilda medarbetare som grupper i deras hållbarhetssträvanden. Den tiden är förbi där den gamla tidens miljöchef ensam stod som ansvarig, som det bekvämt gick att falla tillbaka på eller referera till. Hållbarhetsarbetet får bland medarbetarna inte uppfattas eller utnyttjas som en administrativ pålaga eller belastning. Då är risken för ett misslyckande uppenbar och framför allt så har kommunikationen misslyckats. Små felsteg riskerar att undergräva både den externa och den interna trovärdigheten, misstag som kan bli förödande för varumärket och som kan vara svåra att reparera. Fokus måste inriktas på affärsmöjligheterna. Det vill säga visa att det går att tjäna pengar på ett bra miljö- och hållbarhetsarbete. En viktig framgångsfaktor i miljöarbetet är med andra ord att visa att det går uppnå en god projektekonomi.

Lagkrav är ingen ledstjärna
Byggbranschen måste visa att de kan driva och vara ledande i miljö- och hållbarhetsfrågorna trots viss komplexitet. Hållbarhetsfrågorna skär genom hela verksamheten och berör alla led från planering, affärsutveckling, projektering, inköp, produktion och förvaltning. Inköpsfunktionen är särskild viktig som beställare där miljökrav ska ställas på materialtillverkarna och energileverantörerna. Moraliskt är byggbranschen förpliktad att göra vad som är rätt och rättvist även om lagen strikt inte kräver detta.

En lednings- och styrelsefråga
En viktig trovärdighetsaspekt är att miljö- och hållbarhetsfrågorna ska ingå som en viktig del av bolagens affärsmodell. Hållbarhetsfrågorna måste också in i styrelserummen och i ledningsgrupperna. Det är väsentligt att den hållbarhetsansvarige sitter i bolagens ledningsgrupp. Huvudparten av storbolagen har kommit en bit i detta arbete även om det finns mycket kvar att göra. Allt fler inom samhällsbyggnadssektorn driver miljö- och hållbarhetskraven nedåt i leverantörskedjorna och hållbarhet blir därigenom en viktig konkurrensfråga. Klimatmålen måste ses som ett samhällsekonomiskt ställningstagande och är därför ett strategiskt affärsmål. Känner inte medarbetarna ett tydligt ställningstagande från ledningen så riskerar hållbarhetsarbetet att tappa sin trovärdighet. Det är alltid enklare att städa trappan uppifrån! Att inte våga ta beslut är också ett exempel på ett ställningstagande.

Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg