Examensarbete: Så har EU-taxonomin påverkat fastighetsbolagen

Miljö- och klimatpåverkan är vår tids viktigaste utmaning. Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och svenska byggnader svarar för ungefär 40 procent av energianvändningen i Sverige.

Det kommer att ställa krav på förändringar i branschen. EU:s taxonomi har nära koppling till den gröna given, Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling. För att skynda på förändringen behövs innovationer inom digitalisering och Proptech. I syfte att nå hållbar tillväxt krävs således att kapitalflöden styrs till hållbara investeringar.

Sedan 1 januari 2022 tillämpas EU:s gröna taxonomiförordning i Sverige. EU:s taxonomi är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter. Genom gemensamt språk och definitioner för vad som ska klassas som ekonomisk hållbara verksamheter, skapas förutsättningar för en unison ram på EU-nivå.

Mitt examensarbete omfattar EU:s taxonomi, digitalisering samt proptech och det finns få studier med denna sammankoppling. Examensarbetet utfördes som en kvalitativ fallstudie med intervjuer i semistrukturerad form. I studien ingår fastighetsbolag i Stockholm, Göteborg och Malmö som rapporterar gentemot taxonomin, branschorganisationen Fastighetsägarna, tre proptechbolag samt ett teknikbolag som erbjuder en taxonomilösning.

Fastighetsbolagen och branschorganisationen Fastighetsägarna tycker att det är positivt att EU:s taxonomi definierar vad som ska klassas som en miljömässigt hållbar byggnad och att finanser styrs mot hållbara investeringar. Taxonomin har affärskoppling och investerare fokuserar alltmer på hållbarhetsfrågor. Det finns även en potential till mer jämförbar hållbarhetsdata.

Införandet av taxonomin har dock lett till ökad administrativ belastning. Administrationen väntas även att intensifieras med de skärpta kraven i det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) som ska införas successivt från 1 januari 2024. Ökad administrativ belastning ställer krav på resurser och välfungerande verktyg. Vid taxonomirapporteringen används flera olika program. Vissa fastighetsbolag är i arbete med att utveckla egna system eftersom det kan vara ändamålsenligt att arbeta med system som är byggt utifrån taxonomin, som samlar allt på en plats och som underlättar redovisning. De program som används idag är energiuppföljningsprogram för energidata. För insamling, bearbetning och rapportering används Excel och/eller Position Green. Det förekommer även användning av Lime CRM och BREEAM-indikatorer som anses kopplas till taxonomin.

”Växande miljö- och klimatproblem, energikris och införandet av taxonomin ger incitament till hållbara tekniska lösningar.”

Ingen myndighet eller aktör har ett utsett ansvar att tolka taxonomin, implementeringen genomförs av branschens aktörer. Det finns många frågor, utmaningar samt en osäkerhet som rör tolkning och genomförande som branschen försöker att lösa. Fastighetsbolagen har behov av förtydligande riktlinjer, vilket behövs för att skapa förutsättningar för jämförbar hållbarhetsdata. Revisorers kunskaper inom bygg- och fastighetsområdet blir betydelsefulla och att revisionsbyråer kommunicerar och granskar på ett transparent vis.

Som taxonomin är utformad idag, lever den inte upp till EU:s miljö- och klimatagenda. För att göra det krävs en revision av bland annat de tekniska granskningskriterierna (technical screening criteria, TSC). En betydande risk som kan uppstå med nuvarande utformning är att tilliten till hela systemet riskerar att påverkas på grund av de brister som finns inom miljö -och klimatområdet.

Växande miljö- och klimatproblem, energikris och införandet av taxonomin ger incitament till hållbara tekniska lösningar. Rådande energikris med volatila elpriser tydliggör också vikten av energieffektiva byggnader. Inom fastighetsbranschen pågår den digitala omställningen och möjlighet till autonom kommunikation längs hela värdekedjan, vilket kommer att ge förändringar inom branschen. Fastighetsbolagen menar att byggnader genom användandet av proptech, har blivit mer energieffektiva, produktiva och generellt mer konkurrenskraftiga.

Proptechbolagen framhåller att alla dessa tre aspekter uppfylls. Tekniken behöver dock kontinuerligt utvecklas för att förbättringar ska uppnås. Proptechbolagen framhåller även att energi, miljö och hållbarhet kommer att utgöra dominerande områden och fastighetsbolagen väntas efterfråga lösningar inom dessa. Flera av de planerade tekniska lösningarna som fastighetsbolagen uppger har koppling till just energi, miljö och hållbarhet. De planerade lösningarna förenklar förvaltningen och har koppling till nya generationens mobilnät, effektivare och enhetlig styrning, digital visualisering. Även lösningar inom energieffektivisering, effekt, frekvensreglering, styrning mot spotpriser, energimätning, solceller, lösningar för klimatdeklarationer och taxonomin uppges.

Digitalisering och proptech kommer fortsättningsvis fylla en viktig funktion för branschens arbete inom hållbarhetsområdet. Vad gäller EU:s taxonomi genomför fastighetsbolagen avstämning med revisorer för att känna sig trygga med att de gör samma tolkningar. Det förekommer även att bolagen tar hjälp av till exempel Fastighetsägarna, Byggföretagen, konsulter, branschgemensamma grupper och branschkollegor, men osäkerhet kring tolkningen kvarstår. Det är därför betydelsefullt att tydliga gemensamma riktlinjer för taxonomin arbetas fram och att konsensus nås.

Olle Birlev
Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola

>> Läs examensarbetet Är svenska fastighetsbolag redo för EU:s taxonomi? Insikter om attityder och proptech-verktyg