Bostadsbrist och arbetslöshet – två utmaningar med en gemensam lösning?

Sverige har i dag ett stort antal personer som har svårt att hitta jobb. Vi har också en glödhet byggbransch som har svårt att hitta arbetskraft i en tid av skriande bostadsbrist. Men dessa två stora samhällsutmaningar borde kombinerat också utgöra en värdefull lösning på problemen. Det menarJosefin Uhnbom, strateg inom social hållbarhet på Tyréns.

Sverige brottas med en stor bostadsbrist där det som byggs i dag inte matchar efterfrågan och där byggtakten stagnerar trots att vi inte är i närheten av att lösa utmaningen. På ytterst få marknader får en så stor efterfrågan bestå utan ett utbud även för resurssvaga grupper.

Bostadsbristen är komplex och har många orsaker. Det går utan svårigheter att ägna detta inlägg åt markpriser, en fungerande och effektiv plan- och bygglovsprocess, lösningar för att öka rörligheten på bostadsmarknaden och andra kritiska faktorer. Istället vill jag å ena sidan titta på de svårigheter allmännyttan har med att hitta leverantörer till följd av höga lönsamhetskrav och kompetensbrist. Å andra sidan vill jag belysa möjligheterna att skapa ökad sysselsättning för personer långt ifrån arbetsmarknaden. Jag vill väcka frågan om att två av våra största samhällsutmaningar kombinerat kan utgöra en värdefull lösning som kompletterar dagens angreppssätt.

Befintliga metoder kring snabbspår, matchning och sociala krav vid upphandling skulle behöva breddas med en innovativ lösning som innebär att byggföretagen tar klivet mot att utveckla ett gemensamt bolag som positionerar sig mot allmännyttans efterfrågan på prisrimliga bostäder. Genom modiga samarbetsformer och en fortsatt mycket aktiv insats från det offentliga samt utbildningsaktörer skulle ett bolag av detta slag kunna basera sin affärsidé på utförande av typhuskoncept samt anställning och vidareutbildning av personer långt ifrån arbetsmarknaden.

Stort behov av bostäder
Sedan hösten 2015 har vi kunnat se hur flyktingmottagandet gett ökad intensitet till bostadsdebatten. Gruppers behov ställs mot varandra, och gör det fortfarande i en ekvation som tycks sakna lösning. Jag arbetade tidigare inom allmännyttan för ett bolag som liksom många andra har såväl ambitioner som ägardirektiv gällande nyproduktion men svårigheter att få in anbud. Och dom var inte ensamma. Problemet var så pass stort att allmännyttans bransch- och intresseorganisation SABO inledde en kampanj för att locka hit utländska entreprenörer från våra östra grannländer. I början av 2018 sänkte Boverket prognosen för antalet påbörjade bostäder. Enligt myndighetens beräkningar behöver 80 000 bostäder byggas årligen från 2017 till 2020 för att räcka till den växande befolkningen. Bostadsbyggandet är högt men inte tillräckligt högt. De närmaste åren kommer behovet av bostäder bli allt större och Boverket varnar för ökad hemlöshet, större trångboddhet och negativ inverkan på samhällsekonomin. Och det är inte bara den enskilde som drabbas; bostadsbristen är tillväxthämmande men också skadligt för Sveriges rykte bland arbetskraft och expansionsvilliga företag.

Stora rekryteringsutmaningar
Det är samtidigt inte bara allmännyttan och privata byggherrar som slåss om resurser. Trafikverket har tidigare konstaterat att på fem och tio års sikt väntas tillgången på utbildade byggnadsarbetare vara otillräcklig.

Sommaren 2015 var 17 942 inskriva på Arbetsförmedlingen sökande till bygg- och anläggningsbranschen. Knappt hälften av dessa hade både relevant utbildning och erfarenhet av yrket. Svenska leverantörer upplever främst brist på specifik kompetens som måste uppfylla höga krav på behörigheter och utbildningar. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning uppgav 30 procent av byggföretagen brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret.

Arbetsgivarna har således problem med att rekrytera arbetskraft till ett flertal yrken. Att utbudet av arbetskraft inte bättre matchar branschens behov är en enorm utmaning som jag inte på något sätt vill få att framstå som lättlöst.

Jag menar dock att vi envist måste fokusera på innovation och satsningar som innebär att lösningen på såväl bostadsbristen som branschens rekryteringsutmaning till stor del finns att hämta hos den grupp som i dag står till arbetsmarknadens förfogande.

Satsningar som sticker ut
Vi har trots sänkt byggtakt en fortsatt bostadsbrist. Och frågor kopplat till invandring väcker reaktioner och motsättningar på många håll. Givetvis måste detta också mötas upp i ett fungerande mottagande som inte bara rymmer bostäder och välfärd utan också riktiga arbeten – inte bara praktikplatser och tillfällig sysselsättning. Offentligt finansierad sysselsättning bör endast vara ett stöd på vägen mot en arbetsmarknad som fungerar självständigt.

Det finns redan idag många viktiga satsningar såsom snabbspår, arbetsmarknadsutbildningar och internationella ledarsprogram där byggbolag tillsammans med Arbetsförmedlingen och kommuner skapar etableringsmöjligheter för utrikesfödda ingenjörer samt annan kompetens.

Ett ovärderligt arbete görs också av aktörer som Galaxen Bygg, byggsektorns eget företag för arbetsmiljö, arbetsplatsförlagd rehabilitering och rekrytering av nyanlända och långtidsarbetslösa till branschen samt Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN, som arbetar för att byggbranschen ska välutbildade och kompetenta yrkesarbetare.

Ovan nämnda insatser behöver fortsätta och förbi permanenta inslag i samverkan mellan branschen och det offentliga, liksom satsningar på sociala krav på sysselsättningsfrämjande åtgärder vid upphandlingar.

Vad jag vill stanna upp vid är om vi skulle kunna skala upp det som görs och arbeta mer systemförändrande. Det finns satsningar och förslag som sticker ut. I Malmö har ett kommunalråd föreslagit att kommunen ska starta eget byggbolag för att kunna bygga både billigare och snabbare. Också Wien har lyfts fram som ett exempel där man löst problematiken genom att låga hyror finansieras delvis från en särskild skatt som alla Wienbor betalar. Därtill skjuter staten, regionerna och kommunerna till ytterligare skattemedel till bostadssubventioner.[1]I Holland har stat och kommun skapat särskilda förutsättningar för att holländska byggbolag ska lyckas bygga sociala bostäderna med hjälp av låga markpriser, räntor och byggkostnader.

Tänk nytt, tänk stort
Exempel av det här slaget behöver inte vara lösningen i Sverige. Modeller som fungerar i en kontext fungerar inte per automatik i en annan. Men kanske kan de ge inspiration till en innovativ process utifrån svenska förutsättningar. Kan de bolag som idag inte kan eller vill prioritera marknadspotentialen i byggnation av prisrimliga hyresrätter med lägre vinstmarginal tänka om, tänka nytt och tänka stort i termer av samhällsnytta?

Trafikverket har lyft fram två större sysselsättningsfrämjande åtgärder: branschlösningar för bygg- och anläggningsbranschen samt trepartssamarbete mellan branschen, Arbetsförmedlingen och Trafikverket för att utbilda arbetslösa personer till efterfrågade yrken. Mycket av detta pågår redan och förtjänar än mer uppmärksamhet. Med bas ovan nämnda satsningar och även Trafikverkets resonemang vill jag hävda att det går att göra ännu mer.

Jag menar att det finns ett onödigt stort gap mellan allmännyttans svårigheter att hitta leverantörer och kompetens och utmaningen att öka sysselsättningen för de personer som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden. Det här är pudelns kärna. Vi har ett stort antal personer i vårt samhälle som har svårt att hitta ett jobb, och vi har en glödhet byggbransch som har svårt att hitta arbetskraft.

En lösning med många vinnare
Det behövs nya lösningar som utmanar bilden av ansvaret och lösningarna kring bostadsbristen. Vi behöver därför utreda förutsättningarna för ett kommersiellt drivet samriskföretag där det offentliga och industrin utökar sin befintliga samverkan och gemensamt tar sig ann den enorma utmaning vi står inför. Ett bolag som positionerar sig mot det omfattande behovet av prisrimliga hyresrätter som kan sänka kostnaderna ytterligare genom stordriftsfördelar.

Jag tror inte på ett kommunalt byggbolag eller ett statligt ägt bolag likt Samhall för byggbranschen. Men jag tror att det går att göra mycket mer – om branschen och det offentliga tillsammans vågar tänka nytt och tänka stort. Om vi tillåter avkastningskraven att sträcka sig bortom det strikt ekonomiska perspektivet till att omfatta kalkyler på samhällsekonomisk nytta, vill säga.

Om ett bolag som helt specialiserar sig på att leverera resurseffektiva typhuskoncept bättre kan förmå att öka anställningsbarheten hos de som söker sig till bygg- och anläggningsbranschen – givet ett mycket nära samarbete med det offentliga och utbildningsaktörer av relevans – så är det en win win för alla parter.

Då det offentliga i så fall står för stora delar av praktik- och lönekostnader initialt påverkas vinstmarginalen till det bättre och framför allt blir bolaget i sig en branschanpassad skola och rekryteringsbas för sina ägare. För den som höjer ett varningens finger kring att ett bolag av detta slag riskerar att skapa snedvriden konkurrens vill jag påminna om att aktörer på marknaden redan idag kan välja att ta emot arbetskraft mot subventionerade kostnader från det offentliga.

Josefin Uhnbom, strateg inom social hållbarhet, Tyréns.

Photo by Christopher Burns on Unsplash

[1]https://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-har-wien-lost-bostadskrisen-nastan-alla-far-en-billig-hyresratt/