Bostadsbristen är konstlad och oduglig som styrinstrument

0
1691

Replik till

”Så införs marknadshyror snabbt och rättvist för alla” (DN 2019-02-16), av professorerna Roland Andersson (KTH) och Lars Jonung (Lunds Iniv.)

De namnkunniga debattörerna vill underlätta en allmän övergång till marknadshyror i det svenska beståndet av hyresrätter. Den svenska bostadsmarknaden sönderfaller i tre segment, varav två, egnahem och bostadsrätter fungerar utmärkt, medan den tredje, hyresrätter, är svårt sönderreglerad, vilket medför extrem efterfrågan och långa bostadsköer. Dessa köer är inte uttryck för någon verklig efterfrågan utan innehåller mest spekulation. Inom Boverket finns röster som talar om att hela bostadsbristen är konstlad och oduglig som styrinstrument. Svenskarna bor relativt stort och bra – i genomsnitt, även om alla nytillkomna räknas in. Att möta behovet är därför en fråga om att utjämna fördelningen, vilket kan ske genom ökad rörlighet.

Författarna börjar med att kritisera den politiska överenskommelsen att tillåta fri hyressättning, men bara i nyproduktionen. Detta riskerar att överdimensionera produktionen och snedvrida förhållandena mellan äldre bostäder och nya. Slutsatsen är att en avreglering som går djupare skulle bidra till en bättre balans i utbud och efterfrågan och en sundare utveckling av byggnadsbranschen.

Men författarnas förslag, att hyresvärden skulle fondera en avsevärd del av en hyra för att underlätta övergången till en marknadsnivå känns orealistisk – även hyresvärden behöver sin likviditet – skulle bankerna verkligen gå med på detta? Och hur påverkar ett sådant övergångssystem värdet på kortare sikt? Är kravet för en övergång att hyresgästen ska gynnas även på halvlång sikt? Man anar, att författarna inser att förslaget är svårsålt och därför bygger in förmåner som kanske underlättar acceptans.

Tematiken, att skapa en övergångssituation, är lovvärd och sannolikt den enda väg som står öppen för att bostadsmarknaden ska tillfriskna. Men alla parter måste ge sitt stöd till en lösning, som fördelar bördan på ett rimligt sätt och bidrar till samhällets utveckling. En sådan innefattar en vitalisering av lands- och glesbygd, som väntar på att den frigörelse av bosättningen, som följer av digitaliseringen i hela landet, ska ge effekt.

Bo Göran Hellers

 

Photo by Brandon Griggs on Unsplash