Nyttja tidsvakanser och förädla ytvakanser!

Dagens fastighetbransch fokuserar idag på projektutveckling och nyproduktion. Vi pratar om energieffektiva och miljöcertifierade hus. Vi bygger ut våra städer och tar värdefulla jordbruksmarker och skogar i anspråk. Vi bygger bostäder och glömmer bort att bygga allt annat som också utgör en stad. Vi hårdgör ytor och kompenserar med sedumtak och odlingslådor. Vi bygger  reflexivt i betong och stål, fastän träet är hållbarare. Vi bygger för dem som har och inte för dem som behöver. Vi bygger vidare på den ohållbara staden.

Det är hög tid för fastighetsbranschen att belysa den ohållbara elefanten i rummet. Denna elefan är så stor att det inte alls tog lång tid för mig att inse hur onödigt komplext vi inom fastighetsbranschen faktiskt tänker. Så låt mig förklara det jag kom fram till så enkelt som jag bara kan.

Fakta nr 1) Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas.

Fakta nr 2) Vi lever i funktionssegregerade städer där vi bor på en plats, går till skolan på en annan plats, går till jobbet på en tredje plats och köper det vi vill ha på en fjärde plats. Vi är tvugna att resa långa sträckor för att ta oss dit vi ska.

Fakta nr 3) Vi har skapat ofantligt resursinneffektiva städer som är princip tomma vissa tider på dygnet, tråkiga, otrygga och monotona. Att bygga vidare på dem är ohållbart.

Frågeställning: Hur kan vi skapa mer resurseffektiva städer? Hur kan vi använda oss av det som redan finns? Hur kan vi ställa om våra städer från att vara ohållbara till hållbara?

Svar – Läs vidare

Utifrån denna enkla härledning där jag utgår från att vi bara har 1 planet att förhålla oss till så tog jag mig friheten att mynta två nya begrepp för att göra det, återigen, så enkelt som möjligt för folk att kunna förstå och se det som gör våra städer så resursinneffektiva. Alltså det onödiga resursslöseriet och det egentliga kapitalförstörandet stadsplaneringen fört med sig. Två begrepp som vi alla kan börja använda för identifiera hur vi kan börja använda oss av det som redan finns och se potentialen i den byggda miljön.

Dessa två begrepp är: Tidsvakanser och Ytvakanser

* Tidsvakanser identifierar de tider som hyresgäster och brukare inte nyttjar sin byggnad och sina lokaler, men som kan nyttjas!

* Ytvakanser identifierar de ytor, såsom tak, väggar, gräsmattor, parkeringsplatser osv som visserligen har en funktion, men som kan förädlas!

Om vi nu inom fastighetsbranchen menar allvar med att skapa en hållbar stadsutveckling, så är det absolut viktigaste vi kan göra att nyttja dessa tids och ytvakanser. På så sätt kan vi skapa resurseffektiva städer, istället för att tvingas till att bygga nytt hela tiden. Städer som dessutom blir levande på riktigt och självförsörjande på det som människan behöver!

Några exempel:

Nr 1) Om vi kan börja nyttja en skolbyggnad inte bara mellan kl 6-17, utan också mellan kl 18-23 eller kl 24-05 så har vi minskat behovet av att bygga nytt. För ju mindre tidsvakanser vi har, desto mer resurseffektivt nyttjar vi våra fastigheter. Några potentiella brukare av tidsvakanser i skollokaler är föreningsliv, SFI, komvux, mindre företag men också hotell.

Nr 2) Om vi kan börja nyttja alla de 1,7 miljoner singelhushåll som vi har i Sverige, varav 750’000 av dem bebos av ensamma 60+:are så kanske vi kan lösa bostadsbristen genom att använda det som finns[1]. Använda tidsvakanserna som finns i de rum som står tomma idag. (eller alla de tomma lägenheter vi byggt men som folk inte har råd med)

Nr 3) Om vi kan börja förädla våra ytvakanser på tak, väggar, gräsmattor och parkeringsplatser så kanske vi kan bli självförsörjande på el med hjälp av solceller, självförsörjande på grönsaker genom att introducera kolonilotter istället för att underhålla dyra gräsmattor, ha växtväggar på väggarna eller bygga ett utegym på några parkeringsplatser.

Slutsats: Det finns en otroligt potential, otroligt många möjligheter och ett sätt att skapa resurseffektiva städer genom att använda sig av det som redan finns.

Genom att nyttja tids och ytvakanser så kan vi skapa mer socialt hållbara städer där människor bor, träffas, jobbar, handlar och allt där emellan på en och samma plats. Vi kan skapa mer ekonomiskt hållbara städer där fler möjligheter ges att skapa nya verksamheter och främjar nya aktiviteter på samma plats. Vi kan skapa mer ekologiskt hållbara städer genom att så bli så självförsörjande som möjligt istället för att importera resurser hela tiden.

Så kära fastighetsbransch, det är dags att tänka om och ställa om våra städer till att bli hållbarare, inte bygga vidare på den redan ohållbara staden. Vi är branschen som ”äger det fysiska rummet”. Vi har makten att förändra den.

Annars blir det som den världkända arkitekten Jan Gehl en gång sa – ”First we shape the citites – then they shape us”.

Så se till att nyttja de tidvakanser som finns! Se till att förädla de ytvakanser som finns! Så skapar vi hållbara säder på riktigt.

Robin Rushdi

Robin Rushdi är ”Hållbarhetsförvaltare” på Hemsö Fasitghets AB. En tjänst han skapade själv då han såg ett behov av att ha någon som förvaltar hållbarhetsarbetet i den operativa verksamheten. Någon som kan sluta cirkeln och aktivt skapa balans mellan det fysiska rummet, människors behov och problem samt göra det resurseffektivt. Han har också gjort en TedTalk där han berättar om hållbar stadsutveckling som man kan se här.

[1] https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0001_2014K01_TI_02_A05TI1401.pdf

Artikeln är tidigare publicerad i Hållbar stad