”Vad lär vi oss av historien?”

Nya standardavtal inom samhällsbyggnadssektorn AB 25 och ABPU 25

Byggbranschens standardavtal kanske inte är något gemene man tänker på – men de påverkar allt från bostadsbyggen till infrastrukturprojekt. Nu ska de gamla avtalen AB 04 och ABT 06 ersättas av AB 25 och ABPU 25, och förändringarna är omfattande. Sedan 1895 har dessa avtal format spelreglerna för entreprenader och upphandlingar – och nu står vi inför nästa stora förändring. Hur påverkas branschen och varför är dessa uppdateringar så viktiga?

Historieämnet har varit under attack under många år av historielösa politiker och tjänstemän. Tack och lov har klokskapen vunnit och man kan väl säga att det för närvarande är lugnt. Men jag är genuint orolig för framtiden och hur det ska bli för våra barn. Historia är viktigare nu än någonsin. Det är bara att titta i vår omvärld. Vi har krig sedan flera år i vårt närområde. Många ledare vill förändra världsordningen och det är lätt att hitta likheter mellan flera av 1900-talets diktatorer och dagens världsledare. Men varför är historieämnet viktigt och vad har det med samhällsbyggnadssektorn och branschens standardavtal att göra?

Av historien lär vi oss dåtiden, förstår vår samtid och kan påverka framtiden. I samhällsbyggnadssektorn pågår för närvarande en revidering av våra standardavtal. Dessa är en del av den svenska modellen men jag tänker då inte på den metod eller system för självreglering av arbetsmarknaden utan statlig inblandning; som vi har i Sverige. Våra standardavtal är också en del av vår historia.

Vad folk i gemen inte tänker på är att samhällsbyggnadssektorns affärsavtal är en ”svenska modell” som är mycket äldre än den som gäller inom arbetsrättens område. Sverige har haft standardavtal inom samhällsbyggnadssektorn sedan 1895. Varje gång avtalen revideras berör det direkt eller indirekt tiotusentals företag, privata och offentliga beställare och förstås hundratusentals personer. Alla aktörer inom samhällsbyggnadssektorn måste se över sina affärsdokument, inköpsmallar, checklistor, verksamhetsledningssystem etc.

Den 15 oktober 2024 kom remissen avseende nya standardavtal, AB 25 för utförandeentreprenader och ABPU 25 för det som idag benämns totalentreprenader. Avtalen ges ut av en förening som heter Byggandets Kontraktskommitté (BKK) och där jag själv var vice ordförande under många år. Föreningens medlemmar utgörs av samhällbyggnadssektorns olika aktörer, byggherrar, bygg-, anläggnings-, och installationsentreprenörer samt teknikkonsulter men även av olika branschorganisationer som företräder dessa intressen. I BKK finner vi bl.a. Trafikverket, Byggherrarna, Fastighetsägarna, SKR m.fl. beställarorganisationer men också Byggföretagen och Installatörsföretagen och Innovationsföretagen för att nämna några andra intressen.

”Samhällsbyggnadssektorns affärsavtal är en ”svensk modell” som är mycket äldre än den som gäller inom arbetsrättens område.”

BKK bildades under tidigt 70-tal och innan dess var det Svenska Teknologföreningen som sedan 1906 höll i taktpinnen. Få minns idag att staten också var inblandad i affärsavtalen genom Kungl. Maj:t 1893 förordning ang. statens upphandlings- och entreprenadväsende. Den s.k. Upphandlingskungörelsen (UK) hade från 1952 stor betydelse under andra halvan av 1900-talet och i vissa delar gick den hand i hand med branschens avtal. Redan 1906 kom AB 06 Hus. Dessa dokument följdes upp av AB 16 Väg, AB 29 Väg (1929). Under 30 och 40-talet kom AB 36 och AB 40 Väg. En stor förändring skedde sedan med milstolpen AB 54 och sedan AB 65 vars kapitelindelning lever kvar än i dagens avtal och till stor del även i den remiss som ligger ute. Det var också med AB 54, AB 65 och AB 72 som vi fick Motiv AB för första gången. För egen del blev mitt första möte med entreprenadjuridiken AB 72 och ABT 74 (vårt första standardavtal för totalentreprenader) och sedan har jag varit med om revideringar av AB 92/ABT 94 och nu AB 04/ABT 06 som lett till AB 25/ABPU 25.

Men är det inte dags att kasta dessa avtal på historiens skräphög tänker någon. Varför envisas branschen med att själva ta fram spelreglerna och inte lagstiftaren? Tittar vi i våra nordiska grannländer så kan vi se att i Danmark tar branschen fram avtalen under överinseende av Social- og Boligstyrelsen, i Norge är det en standard och i Finland är det lite som i Sverige.

Byggindustrins investeringsvolym ligger dessutom på hissnande 650 miljarder (10,5 % av BNP) och sysselsätter ca. 400 000 personer. Då borde det väl finnas en lag som reglerar ”businessen” ? Svaret på den frågan är nej. Vi har lärt oss av historien. Branschens tar bäst fram sina spelregler. Framförhandlade i samförstånd enligt sann svenska modellen anda. Det är därför vi inte har en ”entreprenadlag” för kommersiella byggprojekt. Men tar du hem en hantverkare för att fixa ditt badrum så skyddas du som konsument av tvingande konsumentlagstiftning. Det har vi också lärt oss av historien och exempel där icke så nogräknade hantverkare blåst privatpersoner. Konsumenten har skyddsintresse som ska värnas i lag.

I branschen har det framförts viss kritik om att det senaste revideringsarbetet har tagit så lång tid (8 år) och det måste förstås BKK utvärdera. Men det är politik även i ett branscharbete och det har funnits många svåra juridiska frågor att lösa samt branschpolitiska. Ta bara frågan om hur årsomsättningsrabatter ska regleras. En fråga som varit på tapeten i nästan varje revidering men där frågan ställdes på sin spets denna gång. Det är precis sådana frågor som gör att det tar tid. I revideringen av ABK 96 till ABK 09 var det långa diskussioner om hur nyttjanderätten skulle regleras som gjorde att det drog ut på tiden. Beslutet ska fattas i konsensus. Men jag kan inte riktigt se något alternativ just nu till BKK. Lagstiftaren kommer inte ta tag i frågan. Det finns många andra frågor som är viktigare.

”I branschen har det framförts viss kritik om att det senaste revideringsarbetet har tagit så lång tid (8 år).”

Vad händer nu då med förslagen? Jo, de nya avtalen kommer på sikt ersätta dagens AB 04 och ABT 06 precis som tidigare.

Men vilka är det största förändringarna och vad blir egentligen följdverkningarna om skrivningarna i remissen står sig efter den remissrunda som pågått sedan mitten av oktober.

Ett av de första beslut som togs i BKK när revideringen startade 2016 var att renodla dokumentet och undvika kompromisskrivningar så långt möjligt. Där fanns en historisk läxa att lära. Ett resultat av arbetet är stringentare texter och att det inte finns kommentarstexter. Några kommer säkert sakna dessa, men dokumenten ska stå på egna ben. En annan strukturell ändring är den att vi fått 11 kapitel istället för 10 och dokumenten har vuxit med 20 sidor och ett 40-tal paragrafer var. AB/ABPU innehåller nu ca. 340 paragrafer!

BKK ska ge ut Motiv, vilket inte har skett sedan 1973, så där kommer förklarande texter ges. Allt detta blir en utmaning för praktiker som redan idag har fullt sjå med att tillgodogöra sig AB-texterna. Det är inte troligt att Motiv AB-25 (lika lite som på Motiv AB 65 eller Motiv AB 72:s tid) kommer finnas i bodarna heller men osvuret är bäst. Vi vet i alla fall historiskt att Motiv AB uppskattats mycket av branschen.

När arbetet startade var målsättningen att främja sund konkurrens, hög produktivitet, innovation och kostnadseffektivitet, främja samarbete, effektivitet och lojalitet, skapa dokument med hög kvalitet, användarvänlighet, optimal riskfördelning, sänkta transaktionskostnader samt att dokumenten skulle vara i samklang med obligationsrätten med beaktande av entreprenadrättens särdrag och vara transparenta och förutsägbara.

BKK har fokuserat på ökad tydlighet, kostnadseffektivitet och lojalitet. Man har bl.a. sett över kalkylreglerna, projekteringsansvaret, kontroll och kvalitet, anpassning till digitala arbetsprocesser, nya tvistelösningsregler m.m. En nyhet är förstås att nya ABPU ersätter gamla ABT 06. PU står för Projektering och utförande. Begreppet ”totalentreprenad” försvinner därmed vilket är bra eftersom det skapat så mycket förvirring under decennierna sedan det infördes med ABT 74. I ABPU har man markerat med grått de texter som skiljer sig från AB.

Det är förstås svårt att sammanfatta totalt ca. 340 paragrafer, men några korta reflexioner är att det vi kallat begreppsbestämningar under lång tid numera heter definitioner och där har vi fått några nya bl.a. en ny avseende vad som avses med ”Fel”. Vi har också fått ett nytt kapitel med allmänna utgångspunkter där entreprenadrättsliga fundament får sina förklaringar. Den omdiskuterade ”årsomsättningsrabattfrågan” har fått en, för branschen, alldeles oväntad skrivning. Var och en får tolka den som man vill! Det kommer säkert mer i frågan i Motiven. BKK har också utlovat förslag på allmänna bestämmelser för löpande räkning! Arbetet med dessa pågår och vi får se om det kommer sådana längre fram! Just ersättningsformen löpande räkning är mycket viktig för branschen.

Omfattningskapitlet har blivit kortare och där kommer många känna igen sig. Utförandekapitlet har dock blivit större och innefattar nu regler om parternas agerande, entreprenadens organisation, planering och utförande. En nyhet är att det införts ett eget kapitel om parternas olika kontroll. Beställaren får ytterligare kontrollmöjligheter och möjlighet att kräva åtgärdande av entreprenören under pågående entreprenad, dels när entreprenören inte utför arbeten avtalsenligt men också om det inte utförs alls när de borde ha varit utförda. Beställaren får också en rätt att avbryta arbetena vid risk för person- eller sakskada eller väsentliga fel/avtalsbrott. Allt detta ska borga för högre kvalitet och minska risken för skador. Vi har lärt oss av historien och med de nya verktygen kan vi påverka framtiden. Rätt kvalitet och alla ska komma hem från jobbet varje dag.

En annan nyhet är kapitlet om ändringar som hanterar ändring av entreprenaden (dagens beställda ÄTA-arbeten), avvikande förhållande, justering av ersättning och tid, forcering, oförutsebar kostnadsändring och ersättning vid underskriden kontraktssumma. Dagens likställda ÄTA-arbeten, hinder, väsentlig rubbning, nya författningar och förtida ibruktagande ska nu regleras som ”avvikande förhållanden”. Detta är kanske en av de största förändringarna. Även här har vi lärt oss av historien. De gamla skrivningarna om ”störningar” spridda i flera olika kapitel har skapat mer oreda än reda i branschen och har inte ens varit lätta för domstolar att reda ut. En viktig nyhet är att entreprenören kan få ersättning med påslag för s.k. beställarhinder. Entreprenören har också fått en bevislättnad som innebär att hen kan få ersättning för kostnader även om de kan härledas endast till den samlade effekten av ändringar av entreprenaden och avvikande förhållanden.

Kapitlet om ekonomi innehåller precis som tidigare regler om betalning, innehållande och säkerhet. Avsnittet om försäkring har också flyttats hit (som vanligt lite styvmoderligt behandlat av BKK om jag får säga det).

Det gamla ansvarskapitlet har nu delats i två där dröjsmål och fel får ett eget kapitel där frågor om risken för entreprenaden, dröjsmål och fel behandlas. Lite kuriosa är att vi fått ”defaultvite” nu om 0,5 % av kontraktssumman. Garantitiden för entreprenaden i dess helhet är nu också 5 år. Felbedömningen ska ske vid avlämnandet. Inga ”fel” under entreprenadtid m.a.o.. Beställaren har rätt till prisavdrag. Övriga skadeståndsfrågor har fått ett eget kapitel. Även här har historien i form av ett antal domstolsavgöranden i klassiska förmögenhetsrättsliga frågor påverkat framtiden. AB anpassas därefter.

Besiktningskapitlet har inte genomgått några stora förändringar. Men ”besiktningsmannen” har ersatts av besiktaren. Normerande förbesiktning är numera en typ av besiktningsform medan överbesiktning försvinner. Sådana frågor är tänkta att hanteras inom ramen för det nya institutet ”förenklad tvistelösning. Här kan vi också reflektera över historien. I 130 år har beställarens mottagningskontroll skett genom besiktning. Det är den svenska modellen. Under decennier skedde det genom en besiktningsnämnd. Besiktningen var dessutom exklusivt bevismedel ända fram till 1992. Under 1900-talet växte flera besiktningsformer fram och även möjligheten till överbesiktning där vardera part utser sin besiktningsman som sedan utser en ordförande. Detta har varit den gällande ordningen till idag. Kritiken har varit avsaknaden av ett ”regelverk” runt själva överbesiktningens genomförande (AB-systemets regler om överbesiktning täcker inte alla frågor) men det har ändå fungerat rätt bra. Vad händer då när man tar bort denna besiktningsform och ersätter den med en ny form av förenklad tvistelösning; som också ska kunna tillämpas på allehanda tvistefrågor under produktionstiden? Ingen vet men om man kan sin historia så kan man reflektera och källkritiskt ifrågasätta alla påståenden och tyckanden om överbesiktning som besiktningsform. Man kan reflektera över hur det kan påverka framtiden. Blir det bra för branschen att ersätta överbesiktning med en förenklad tvistelösningsform som infördes 2004 och som aldrig flög? Eller blir det annorlunda denna gång när det är mer uppstyrt och BKK dessutom tagit fram särskilda regler för förenklad tvistelösning. Historien kommer utvisa detta.

”Alla kommer behöva se över sina verksamhetsledningssystem, kontrakts- och AF- mallar, checklistor, avvikelsehanteringssystem, underrättelser, inköpsmallar etc.”

Det nya hävningskapitlet innehåller lite nya regler om uppsägning, hävning och avbrytande.

I det avslutande kapitlet om tvistelösning införs som sagt ett förslag på tvistelösningstrappa där exit blir antingen den nya förenklade tvistelösningen (som är en ny upphottad variant av det gamla kapitel 10) eller så får man slita tvisten i domstol om tvistebeloppet är under 500 basbelopp (vi talar om ca. 29 MSEK) eller annars i skiljeförfarande. BKK införde 2004 kapitlet om förenklad tvistelösning, men det flög aldrig någon gång. Det återstår att se om det kan göra det denna gång. Tanken är att ha en mer ordnad process för att lösa tvistigheter under entreprenadtiden (mumma för alla entreprenadjurister). Branschen får ytterligare vägledning genom BKK:s nya regler för förenklad tvistelösning som kan laddas ned på byggtjänsts hemsida.

Mitt sammanfattande råd till alla aktörer inom samhällsbyggnadssektorn är att förbereda sig på stora förändringar under 2025/26 och de närmaste åren. Alla kommer behöva se över sina verksamhetsledningssystem, kontrakts- och AF mallar, checklistor, avvikelsehanteringssystem, underrättelser, inköpsmallar etc. etc. Det kommer också behövas en gedigen utbildningsinsats. Med nya AB/ABPU följer även en ny AMA AF 26. Vi har precis satt igång med detta arbete och arbetsgruppen arbetar för fullt med att ta fram en ny AMA anpassad till nya AB/ABPU. Men även denna revidering har sina utmaningar. Med en ny kapitelindelning, många omflyttade paragrafer samt 11 kapitel istället för dagens 10 kapitel så är det en utmaning att placera rätt kod och rubrik i rätt kapitel. Det behövs också nya koder och rubriker.

Men nya standardavtal påverkar också samtliga branschspecifika tillägg till AB-systemets villkor. Där pågår just nu inget arbete från branschorganisationer eller BKK; så där kommer det bli mycket handpåläggning för branschen innan allt är på plats. De vet vi som kan vår historia!

Så börja planera nu! Så kan du påverka framtiden du med! Tänk på att åren går men AB består! En historie- och kulturresa varje gång men en kul tur!

Olof Johnson
Advokat, MAQS Advokatbyrå