Vårda stadens DNA

Ta vara städernas historia och skippa detaljerna i byggplanerna.

Då skapar vi samhällen där befolkningen vill leva – även i framtida generationer.

Det säger Fredrik von Platen, arkitekt och sakkunnig inom stadsplanering och bostadsbyggande.

Hållbar stadsbyggnad handlar inte bara om att begränsa miljöpåverkan i våra städer. Begreppet innehåller många dimensioner och omfattar även hur vi planerar våra samhällen.

– Samhällsplanering måste kunna överleva och fungera i generationer och då kan inte byggplanerna vara för detaljerade. De måste snarare staka ut en riktning som håller över tiden – inte bara över en mandatperiod, säger Fredrik von Platen, som har haft olika roller inom stadsplanering sedan början av 1970-talet och som idag jobbar som senior rådgivare.

Han tror att orsaken till att planer eller bygglov så ofta överklagas idag är de har tillkommit i slut­na rum och inte diskuterats öppet.

– Kommunernas stadsplanerare och -arkitekter vill ofta gestalta lite för mycket redan i planskedet och de jobbar ofta också allt för självständigt. Sedan blir de snopna när det visar sig att befolkningen inte gillar planerna.

– Det är ingen bra idé att överraska medborgarna med den här typen av förändringar. Då undermineras deras förtroende för samhällsplanering.

Dessutom tar kommunerna ofta hjälp av konsulter för att göra stadsomvandling och vilket gör stadsplaneringen ännu mer impulsiv.

– Det är bra med kreativitet, men det finns även en nonchalans inför tidigare erfarenheter och lärdomar. Tyvärr är det många dagsländeexplo­atörers och projektmakares visioner som inte klarar inte dagsljuset.

En planeringschef eller stadsarkitekt bör istället fungera mer som en diplomat som har en mer övergripande ambition för sin kommun. En person som skapar sig en gedigen kunskap om stadens ”story” och som sedan baserar planeringen på denna, menar han.

– På så vis får vi en röd tråd och en kontinuitet som gör att staden blir hållbar över tid. Varje stad har sitt DNA, och om vi ger det rätt näring skapar vi stadens ”story” också för framtida generationer. Vi bygger så att säga vidare på en redan förankrad idé och hittar en naturlig väg för att få medborgarnas acceptans, säger Fredrik von Platen.

– Det jobbet måste naturligtvis påbörjas i tid för det tar mer tid initialt. Men det tar man igen i slutet genom att man undviker missnöjda medborgare.

Som exempel nämner han Mjölby. För att göra staden attraktiv för framtiden har man försökt att ta tillvara på den fantastiska historien om Mjölby, som från början var en kvarnby dit bönderna kom för att mala sin säd.

Plandokumenten för samhällsbyggnad tenderar idag att bjuda på ganska tråkig läsning och Fredrik von Platen skulle därför gärna se fler medryckande och berättande inslag.

– Det finns så mycket att knyta an till som har med framtid och förhoppningar att göra. Som skulle kunna inspirera dem som på olika sätt ska arbeta med planerna och även dem som ska leva med resultatet av planeringsin­satserna. Idag får vi tyvärr sällan reda på vad som föranlett att planen blev som den blev. En medveten medborgare är mogen nog att följa de resonemang som förts. De vill veta vilka prognoser eller politiska drömmar som legat till grund för olika ställningstaganden.

Fredrik von Platen har också genom åren propagerat för att staden måste återvinnas i stället för att man river och bygger nytt.

– Människor vill in till städerna och då måste vi tänka om, vi måste göra en stad som kan växa inom sig själv. Då är det smart att tänka kretslopp – såväl vad gäller material som idéer.

– Gamla hus kan få nya användningsområden, som att industrier och kontor kan omvandlas till bostäder. Den sortens möten ger dessutom en fin fantasifullhet på köpet, en minnesskärva från tidigare verksamheter lever kvar i byggnaden.

Text: Pia Runfors