Så kan våra beteenden minska energianvändningen

0
374

Hur vi tvättar, duschar, diskar, vädrar, värmer och belyser i våra hem spelar en stor roll för vår energianvändning – och därmed också vår klimatpåverkan. Därför blir våra beteenden en viktig klimatåtgärd vid sidan av insatserna i den byggda miljön.

Men det är inte alltid det enklaste. Forskningen visar att det inte finns någon typisk användare. Dessutom har vi svårt att acceptera förändringar där fördelarna inte synliggörs eller där kopplingen till förbättringen inte är tydlig.

Energi- och klimatstrategen Johnny Kellner skriver om några utmaningar, möjligheter och strategier med insatserna som ska få oss att leva energismartare liv.

Text: Johnny Kellner | Illustation: Fredrik Swahn

Beteendet allt större betydelse för energianvändningen

De boendes levnadsvanor och beteende har inte nämnvärt förändrats trots att vi bygger alltmer värmeffektiva lägenheter med god isolering och utrustade med energisnåla armaturer och avancerade tekniska värmeåtervinningssystem.

Tappvarmvatten och hushållsel har därför blivit i förhållandevis allt större poster för nya flerbostadshus jämfört med andelen energi för uppvärmning. En betydelsefull observation är att det inte finns en korrelation mellan användningen av tappvarmvatten och hushållsel. Intressant är att miljö som incitament ofta inte är tillräckligt för att påverka huvuddelen av brukarna att minska sin energianvändning. Däremot kan ekonomi vara ett påverkbart incitament beroende på storlek. ”El-krisen” påverkade dock de ökade kostnaderna hushållselsanvändning i flerbostadshusen ganska marginellt.

”Det finns inte någon ”normal” energianvändare, utan energianvändningen bland hushållen varierar mycket. Skillnader mellan ”hög” och ”låg” var tre till fyra gånger för hushållsel och mer än åtta gånger för tappvarmvatten.” 

Ändrat beteende minskar energianvändningen

Hushållens energianvändning har i viss mån förändrats. En stor del av de boende tvättar i egen tvättmaskin har torktumlare och diskmaskin och duschar mer idag än tidigare. I nya byggnader har värmebehovet för uppvärmning minskat samtidigt som andelen hushållsel ökar genom fler apparater som till exempel persondatorer, diskmaskin och torktumlare i bostaden i stället för som tidigare i gemensam tvättstuga. Under senare år har distansarbete från hemmet ökat vilket har höjt elanvändningen.

Bostäders värme påverkas, förutom utetemperaturen, av byggnadernas konstruktion, hur värmesystemen används och hur de boende agerar. Det handlar till exempel om hur de ändrar termostater, vädrar, använder tappvarmvatten och hushållsel.

Studier vid Lunds universitet inom forskningsprogrammet E2B2 (energieffektivt byggande och boende) visar att det inte finns någon ”normal” energianvändare, utan att energianvändningen bland hushållen varierar mycket. Skillnader mellan ”hög” och ”låg” var tre till fyra gånger för hushållsel och mer än åtta gånger för tappvarmvatten. Ändrat brukarbeteende kan väsentligt bidra till en minskad energianvändning och ge lägre kostnader utan komfortminskning i flerbostadshus. Intressant i sammanhanget är att potentialen för energihushållning genom beteendeförändring är lika stor som en förbättring av byggnadsskalets konstruktion.

Digital redovisning av genomsnittsförbrukningen av alla lägenheters hushållsel i ett trapphus skulle ge information om den egna förbrukningen är hög eller låg.

Energianvändningen från lägenhetsbeståndet har stor påverkan

I Sverige finns drygt 2,5 miljoner lägenheter i flerbostadshus vilka skiljer sig åt på flera olika sätt. De har olika upplåtelseformer som hyresrätt, bostads- eller äganderätt. Bor man i flerbostadshus betalar man generellt enbart för hushållsel via räkning från sitt elbolag medan värme och tappvarmvatten och el i gemensamma utrymmen vanligtvis betalas via kostnaden till fastighetsägaren eller till bostadsrättsföreningen.

Gemensamt är att energianvändning i bostaden har totalt sett en betydande påverkan på energianvändningen i Sverige vilket har uppmärksammats av Boverket och EU. Från den 1 juni 2022 gäller krav enligt lagen om energimätning i byggnader på att individuell mätning och debitering (IMD) av tappvarmvatten ska installeras för nya byggnader. Besparing genom mätning av tappvarmvatten uppskattas till 20 procent. IMD för uppvärmning gäller enbart i de flerbostadshus som har sämst energiprestanda, cirka 14 procent av flerbostadsbeståndet, som har ett primärenergital1) som överstiger 200 kWh/m2 och år. Hårdare krav råder för Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län där gäller 180 kWh/m2 och år.

 

Ingen skillnad mellan nya och äldre flerbostadshus

En effektivare energianvändning är en viktig del av Sveriges energiförsörjning. Bebyggelsesektorn svarar för cirka en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Beteendefaktorer tar en allt större procentuell andel av den totala energianvändningen för flerbostadshus. En vanlig beteendefaktor är att sova med öppet fönster under uppvärmningssäsongen vilket får konsekvenser för värmebalansen. Om de boende vädrar länge eller sover med öppet fönster under uppvärmningssäsongen blir det inte mycket kvar av genomförda energieffektiviseringsåtgärder som tätning av fönster och injustering av värme. Byggnader med från och tilluft med värmeåtervinning är extra känsliga.

Analyser visar att inomhustemperaturen i flerbostadshus till 80 procent var över 21°C och i många fall över 23°C. Intressant är att temperaturnivån märkligt nog inte skiljer sig nämnvärt för äldre respektive nya flerbostadshus. En effekt är att man i stället oftare lättar på klädseln i nya flerbostadshus än att dra ner på temperaturen. Beteendet spelar med andra ord en avgörande roll. Många ambitiösa forskningsprojekt om beteendefaktorer i flerbostadshus förbiser ofta hur vardagslivet fungerar i praktiken.

För nya välisolerade flerbostadshus bör en operativ inomhustemperatur på 20 grader vara fullt tillräcklig. En operativ temperatur på 20 grader motsvarar upplevelsemässigt som 23 grader jämfört med flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet. En skillnad i temperatur mellan 20 och 23 grader ökar värmebehovet med över 10 kWh per m2. I praktiken har det emellertid visat sig svårt att få acceptans för temperaturer på 20 grader även i nya flerbostadshus.

”Mänskligt beteende är ett komplext område. Alltför ofta finns en övertro på att information ska ge människor kunskap som därefter leder till ändrat beteende.”

Att ändra beteende inte alltid så lätt

Studier genomförda av forskare från Cambridge, Yale och Göteborgs universitet, visar att effekten av dagens kampanjer för mer miljövänliga val har liten påverkan på människors beteenden. Människor väljer av naturen det som är enklast och ger minst motstånd. Vill man få boende att frivilligt byta ett beteende mot ett annat, måste det nya kännas bekvämare än det gamla. En förändring kan kännas mer motiverande och begriplig om den synliggörs.

Visualisering kan användas under olika faser av ett beteende, till exempel genom att synliggöra energi- och miljöpåverkan. Om man kan ge ett beteende högre status eller göra det till norm, är också sannolikheten högre att det är ett beteende som fler anammar. Här är ett exempel på ökad status som är lite kuriosa i sammanhanget: Under 1980-talet hade energihushållning i USA en låg status. Solpaneler på taken gav däremot en högre status. Därför fanns det under en period en marknad att köpa solfångarattrapper för att sätta på sina tak för att kunna ”skryta” för sina grannar. Kanske inte det mest optimala.

Informationsstrategier tar lång tid på sig att ge avläsbara resultat, vilka ofta inte står i proportion till informationsinsatsens omfattning. Ekonomiska styrmedel kan både vara positivt och negativt motiverande. De positiva ekonomiska styrmedlen, till exempel rabatter, kan leda till att hushåll ändrar beteende och tar beslut snabbare och medverkar till spridningseffekter av beteendeförändringar. De negativt motiverande ekonomiska styrmedlen är exempelvis skatter som ingår i priset för hyra eller avgifter. Informationen förlorar då ofta sin påverkande kraft. Mänskligt beteende är ett komplext område. Alltför ofta finns en övertro på att information ska ge människor kunskap som därefter leder till ändrat beteende.

 

Hushållen måste ha tilltro till tekniska system

Människor ska inte behöva en bruksanvisning för att kunna leva på ett miljövänligt sätt. De flesta tekniska apparater till exempel tvätt- och diskmaskiner och torktumlare som säljs i dag kommer med en pedagogisk manual. Men när det kommer till våra bostäder förutsätts det att vi ska förstå hur byggnaden som system fungerar. Det är långt ifrån självklart att alla känner till hur de tekniska lösningarna fungerar och samverkar med lägenheten.

Beteendevariationer för tappvarmvattenförbrukning är mycket stora och kan skilja på över 50 procent. Värmeförbrukningen är svårare att få teknisk rättvisa mellan lägenheter och det kan även ta bort incitamenten från fastighetsägaren att göra husen mer värmeeffektiva. Värmeförluster mellan lägenheter dess läge i fastigheten och andelen hushållsel påverkar värmebalansen. På kontinenten, med gas- eller el-uppvärmning för flerbostadshus, är det lättare att tekniskt mäta. Fortfarande är värmeförbrukning för flerbostadshus per kvadratmeter och index för läget det mest rättvisande sättet att mäta vid fjärrvärme.

Enkla, konsekventa och logiska rutiner

Det är väsentligt att alltid beakta hur och varför boende skall förändra vardagen till exempel att minska sin tappvarmvattenanvändning, inomhustemperatur, vädring och hushållsel. Att ändra vanor och beteenden är inte enbart en fråga om information och motivation utan bygger även på hushållens förmåga och praktiska möjligheter, handlingsutrymme, tid och kunskaper. Att minska badfrekvensen någon gång i veckan är ofta inte tillräckligt motiverande till en förändring. En vana byter man inte mot en annan utan omedelbara fördelar. Vardagslivet måste bygga på enkla, konsekventa och logiska rutiner som passar hushållen. Vanans makt är mycket stor men har också sin förklaring i att slippa välja varje dag. Med beteendeaspekter för inomhusmiljön räknas även till viss del el-golvvärme i våtrum i flerbostadshus som ger en god komfort men som betalas av den boende själv och som kan ge höga kostnader för hushållsel.

Ett sätt att minska sin hushållsel kan vara att få information på sin faktura från elbolaget om genomsnittsförbrukningen från alla lägenheter i fastigheten eller i trapphuset och på det sättet få en uppfattning om den egna el-användningen och kostnaden: är den är hög eller låg jämfört med genomsnittet. Huvuddelen av boende reagerar inte på sina kostnader förrän det är aktuellt att betala sin elräkning.

Intresset från elbolag har hittills varit obefintligt att införa denna teknik då elbolagens affärsidé naturligtvis är att tjäna pengar på när bostadskonsumenten använder el. Paradoxalt borde det vara elbolagen som ska hjälpa konsumenter att minska sin elanvändning. Smarta elnät har till exempel ännu inte slagit igenom för konsumenter i flerbostadshus, den kanske blir intressant när den blir mer lättillgänglig.

 

Oönskade övertemperaturer inomhus

Vädring ökar värmeförlusterna. För varje fönster som står öppet underuppvärmningssäsongen kan uppvärmningen öka med 1000–2000 kWh per år.

Klimatförändringarna och ju energieffektivare vi bygger, speciellt med välisolerade fönster är risken för oönskade övertemperaturer stor under sommarhalvåret. I flerbostadshus där komfortkyla vanligtvis saknas, kan rusfläktar användas av boende som viss mildrande åtgärd vid långvariga värmeböljor. SMHI definierar värmebölja i Sverige som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är plus 25°C i fem dagar i sträck.

Den effektivaste åtgärden till svalhållning är att begränsa solinstrålningen med antingen installation av solskyddsglas, markiser eller utvändiga persienner. Markiser är effektiva men är vindkänsliga. Hur de monteras in i fasaden kan också orsaka puts- och fuktskador. Markiser kan också kräva byggnadslov och tillstånd av fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen. Passiv solvärme genom fönster ansågs under 1980-talet som ett stort bidrag till värmebalansen men beteendefaktorer visar att persienner förutom värmeskydd snarare används för att undvika blekning av möbler och skydd av tavlor.

Lägre boendekostnad och minskad energianvändning nationellt

Enkla förändringar och observationer i beteendet kan summerat över året bli betydande för det enskilda hushållet utan komfortsänkningar och även för Sveriges energianvändning genom att vi har ett stort flerbostadsbestånd på 2,5 miljoner. Några exempel:

→ Sänka inomhustemperaturen

Att sänka temperaturen från 23 till 20 grader minskar värmebehovet med mer än 10 procent.

Belysning

Många boende tror att det går åt mer el för att tända lamporna än att använda dem, vilket inte stämmer. Kan man minska tändtiden med 20 procent per lägenhet kan man spara 30–60 kWh/år.

Apparater

Att stänga av viss el med en egen gemensam strömbrytare för dator, tv och annan elektronik när de står i standby läge (viloläge) är enkelt. Äldre apparater kan dra nästan lika mycket ström när de står i standby som när de är påslagna. Besparingen kan bli 400–600 kWh/år genom minskad standby-funktion.

Elgolvvärme en stor elkostnad

El-golvvärme i våtrum är ofta anslutet dygnet och året om kan öka hushållselen med upp till 15 kWh/m2 och år och lägenhet. Denna post styrs helt av den boende som betalas på den egna hushållselräkningen.

Handduktork

En elhanddukstork står ofta på i onödan hela dygnet- och året om och använder då cirka 500 kWh/år i onödan.

Läckande vattenarmaturer

Droppande kranar och rinnande toalettstolar är vanligt. En droppande kran kan på ett dygn dra lika mycket energi och vatten som en dusch till ingen nytta. Står kranen och droppar ett helt år motsvarar det 100 fyllda badkar med vatten. I en läckande toalett kan över 500–1000 liter vatten per dygn gå till spillo. Kanske kommer det att ske en förändring vid individuell mätning och debitering.

→ Motorvärmare

Kallstart av bilars motorer medför stora utsläpp som undviks om motorn förvärms med en motorvärmare. Men det är slöseri på värdefull el om motorvärmaren är i gång onödigt länge. Ofta räcker det med att motorvärmaren startar en timme innan motorn skall startas. För en motorvärmare som används hela natten 150 dagar per år så kan elanvändningen reduceras med drygt 1500 kWh/år om elen styrs till en timme per dygn, en enkel beteendeförändring.

Omvärldsstudie av Bebo

En studie av Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus (Bebo) med fokus på hyresbostäder visar att hyresgästerna strävar mot att minska sin energianvändning och att de anser sig ha en tillräcklig kunskap för att bibehålla en låg användning, även om de inte har något större intresse av energifrågor. Resultatet indikerar att det inte främst är ökad kunskap som behövs för att hyresgäster ska minska sin energianvändning, utan snarare tydliga incitament och återkoppling om hur just det enskilda hushållets energianvändning ser ut. En viktig aspekt som visualiseringen verkar kunna bidra med är att omsätta incitament, kunskap och engagemang i handling. Studien av Bebo visade också att de boende efterfrågar mer information om ny utrustning, speciellt när det handlar om ny teknik. Boende kan också ha höga förväntningar på ett nytt, energieffektivt hem i fråga om värmekomfort. Många av de boende beskrev potentialen för energieffektiviserings som en bonus för hushållsekonomin och miljön. Studien visar också att det finns ett behov av att förbättra kunskapsöverföringen till de boende genom att ge information anpassad efter målgruppen genom att använda mindre renodlat tekniska beskrivningar och i stället använda exempelvis appar eller videoinstruktioner.

Elprisstöd för hushållsel – rätt väg att gå?

Var elprisstödet ekonomiskt hållbar ur ett beteendeperspektiv? I sin nuvarande form riskerade den att minska hushållens motivation och beteende med att hushålla med el, även om elåterbäring var ett välkommet bidrag. På sikt kan nuvarande utformning av elprisstöd bidra till både elbrist med högre elpriser och riskerar samtidigt att öka på inflationen. Det andra elprisstödet som betalades ut i juni 2023, skapade snarare falska förväntningar på att staten åter kommer att gå in och kompensera om situationen med extremt höga elpriser uppstår igen. Följden kan bli att det inte är någon idé att vara mer effektiv i sin elanvändning. I stället borde eventuellt stöd vara tydligare och generellt behovsprövat.

Slutsatser

Att den boendes beteende kan förändras visar den goda acceptansen till källsortering av hushållssopor. Jämfört med länderna i övriga EU producerar svenskarna mindre sopor per person, i genomsnitt 449 kg jämfört med 502 kg för den genomsnittliga EU-medborgaren.

Ur energisynpunkt är det nödvändigt att genomföra inreglering av värme- och ventilationssystemen i både befintliga- och nya flerbostadshus med mätbar drift- och energiuppföljning för att kunna verifiera och dokumentera funktionen hos installationssystemet. Att ”tvingas” att sova med öppet fönster för att svalhålla sovrummet under uppvärmningssäsongen kan vara ett tecken på brister av inregleringen av värme. Att installera tillräcklig med mätutrustning är nödvändig för att underlätta felsökning.

För att få bra och acceptabla inomhustemperaturer utan att värmebehovet blir högre är det viktigt med en bättre sammankoppling mellan de boendes beteende, byggnaden och dess styrsystem. Människor väljer det som är enklast och ger minst motstånd. Vill man få boende att frivilligt byta ett beteende mot ett annat, måste det nya kännas enklare än det gamla. Eftersom andelen lägenheter i flerbostadshus i Sverige är drygt 2,5 miljoner skulle ändrat brukarbeteende väsentligt kunna bidra till både en minskad boendekostnad utan komfortsänkning och totalt sett en lägre energianvändning i Sverige.

1)Primärenergitalet utgår från levererad energi till byggnaden där varje energibärare till exempel fjärrvärme har en viktningsfaktor enligt byggreglerna. När primärenergitalet beräknas multipliceras energin för varje energibärare med respektive teoretiska viktningsfaktor.


Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg
Tidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke

Referenser

[1] ER 2007:4, Hushållens energianvändning och styrmedelsstrategier.

[2] Bebo 2022, Hyresgästers beteende och dess påverkan på energianvändningen.

[3] E2B2, Beteende och värmebehov i bostäder.

[4] Bygg & Teknik, Att ändra beteende hos bostadskonsumenter är inte självklart och enkelt.

[5] Den samhällsekonomiska potentialen från energieffektivisering i byggnader,

Anthesis rapport: 2021:06.

[6] Brukarrelaterad energianvändning i flerbostadshus, EGI-2016 KTH.