Målet var att skapa något för alla och 40 olika aktörer valdes ut för att bygga.
Resultatet blev Vallastaden med 1 000 bostäder i kvarter där ingen gata är den andra lik. I området samsas istället villor med studentbostäder och radhus om utrymmet.
– Variationerna i Vallastaden är vårt svar på segregationen, säger Rickard Stark, Vallastadens områdesarkitekt.
Mellan 2–24 september 2017 fick allmänheten chansen att med egna ögon uppleva den nya staden. Linköping bjöd in till en 135 000 kvm stor bo- och samhällsexpo där 70 bostäder öppnades upp. Det var den första kommunala bomässan på 16 år i Sverige och besökarna fick möjlighet att se och känna hur det skulle vara att bo i Vallastaden.
– Vi i Linköping ville bidra till en diskussion om framtidens städer, säger Anna Bertilson, samhällsbyggnadsdirektör i Linköpings kommun.
– Expon blev ett sätt att visa upp hur vi kan arbeta inom den nuvarande planlagstiftningen med stöd av en arkitekttävling. Samtidigt fick vi utmana oss själva som kommunal organisation
Ny modell
I och med Vallastadens utvecklingen har en ny modell för samhällsbyggnad tagits fram, Vallastadsmodellen. Den består av tre huvudsakliga principer. Den första är färdigställda detaljplaner före markanvisningar. Den andra är fasta priser på marken så att byggherrarna konkurrerar med poänggivande kvaliteter istället för priser. Byggherrarna bedömdes utifrån 19 kriterier och den med flest poäng fick köpa marken. Den tredje principen är småskalig fastighetsutveckling.
– Att använda sig av flera små aktörer är tidskrävande, men också en av framgångsfaktorerna bakom Vallastaden. Staden är verkligen byggd av olika människor för olika människor. Det ger invånarna en chans att mötas i vardagen, säger Rickard Stark.
Prisad visionär
På Linköpings Näringslivsgala i september 2017 utsågs Vallastaden till årets visionär. Motiveringen löd ”Med mod, engagemang och en tydlig ambition kring framtidens hållbara samhällsbyggande har Vallastaden skapat något unikt i Sverige – på ett gärde i Linköping.”
Och förhoppningen med Vallastaden är just att den ska kännas som framtiden. I området finns därför passivhus och plusenergihus som producerar mer energi än de förbrukar. Och i en kulvert under marken har ledningarna för vatten och el samlats. Kulverten ger trädens röter mer utrymme att växa, vilket skapar en grönare stadsdel och även underlättar underhållet.
– Det ska bli jättespännande att se hur Vallastaden åldras. Funkar det att blanda gammalt och nytt? Hur kommer de boende att trivas? Det får framtiden utvisa, säger Anna Bertilson.
Linnea Hedberg
Publicerad i Samhällsbyggaren nr 4 2017