I många av Sveriges kommuner jobbas det enträget med att öka andelen av det hållbara resandet. Förutom investeringar i superbussar och nya gång- och cykelvägar, så kallade hårda åtgärder, kompletteras ofta arbetet med mjuka åtgärder för att uppmuntra fler till att ställa bilen och istället resa mer med just gång, cykel och kollektivtrafik. Med vad blir utfallet av dessa mjuka åtgärder? Den frågan besvarar Gröna Bilister i en ny rapport om effekter av beteendepåverkande åtgärder i transportplaneringen.
Beteendepåverkan, eller Mobility Management som det ibland kallas, handlar om att påverka resan innan den har börjat. Trots att flera svenska kommuner länge jobbat framgångsrikt med mjuka åtgärder är många osäkra över nyttan eftersom hårda siffror ofta saknas på vilka effekter som uppstår. Hur många färre bilresor blir det egentligen av en marknadsföringskampanj för vintercyklister? För att uppmuntra fler aktörer till att jobba med beteendet i omställningen till hållbara transporter har Gröna Bilister sammanställt forskning och erfarenheter av olika beteendepåverkansåtgärder. Rapporten Effekter av beteendepåverkande åtgärder inom transportplaneringen: en kunskapssammanställning, ger en tydlig redovisning av resultat som kan åstadkommas vid genomförandet av exempelvis en marknadsföringsinsats, testresenärskampanj, vandrande skolbuss eller mobilitetsplan för skolor och företag.
– Tanken är att inspirera de som jobbar med mobilitetsfrågor att använda sig mer av Mobility Management för att styra mot ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik, säger Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister. Med kvantifierade värden på effekter av sådana åtgärder blir det förhoppningsvis också lättare för personer som jobbar med dessa frågorna att motivera implementeringen av steg 1- och 2-åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsprincip, fortsätter hon.
Faktaunderlaget är framtaget med stöd från Trafikverket inom ramen för Gröna Bilisters projekt Färdplan 2030, som är en plattform för beteendepåverkande åtgärder i omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Underlaget är tänkt att uppdateras årligen med nya forskningsresultat och erfarenheter för att kontinuerligt bygga på kunskapsbasen om beteendepåverkande åtgärders effekter. På det viset kan goda exempel lyftas fram som andra kan lära av.
– Man ska dock tänka på att vi pratar om möjliga effekter, eftersom det är svårt att generalisera sådant som uppstår av kampanjer gjorda i en specifik kontext, till andra sammanhang, säger rapportförfattaren Alfred Andersson, Gröna Bilister. Olika utföranden, rumsliga förhållanden, normer, styrmedel och en mängd andra faktorer påverkar resultatet av beteendepåverkande åtgärder. Men med fler utvärderingar ökar givetvis träffsäkerheten, och vi hoppas få se fler robusta utvärderingar av Mobility Management-projekt framöver, tillägger Alfred Andersson.
Rapporten lanserades i samband med Gröna Bilisters konferens Mobilitet och Beteende 2018, och finns nu tillgänglig för nedladdning på gronabilister.se.