Byggsektorn är helt beroende av finanssektors hållbarhetsarbete

Näringslivet och därmed byggsektorn är helt beroende av en väl fungerande finanssektor. Emellertid finns det inom finanssektorn en betydande osäkerhet kring klimatförändringens effekter när det gäller dess påverkan på ekonomin. Finanssektorn måste också ta hänsyn till klimateffekterna att havsnivåerna stiger och att extremsituationer med översvämningar och skogsbränder blir mer vanligt även i Sverige.

Redan i dag har vi problem med kraftiga erosionsskador vid södra Sveriges kuster. Globalt ser vi effekter av klimatet inte minst i USA, nu senast med Harvey och Irma –  orkaner som blir allt våldsammare och ger gigantiska miljardskador. I Asien kommer monsunperioderna allt tidigare och blir kraftfullare. Torkan i Afrika som blir allt värre kommer enligt internationella organisationen för migration (IOM) dramatiskt att öka andelen klimatflyktingar när människor inte längre kan försörja sig i sina hemländer när jorden blir obrukbar. De globala klimatförändringarna och dess skadeverkningar påverkar indirekt den svenska finansmarknaden. En direkt konsekvens av denna utveckling är att kostnader för immigrationen ökar, att energikostnaderna och försäkringskostnaderna riskerar att öka i takt med att konsekvenserna och att skadorna blir större. Finansinspektionen (FI) drar slutsatsen att väl fungerande globala kapitalmarknader är av stor betydelse för att hantera de förebyggande klimatdrivna investeringbehov som ligger framför oss.

Byggsektorn svara för 15-18 procent av andelen klimatgaser.
Enbart under byggprocessen svarar byggsektorn för 15-18 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av klimatgaser på 54 miljoner ton. Det motsvarar vad personbilstrafiken släpper ut per år. Detta är något som byggsektorn har rådighet över i motsats till driften för ett nytt flerbostadshus. Att minska klimatpåverkan är något som sektorn frivillig bör ta tag i. Teknik för att beräkna klimatpåverkan finns redan i kalkystadiet. Boverket har av regeringen fått uppdrag att se över lagstiftningen och vilka förutsättningar det finns att föra in detta i byggreglerna.

För kort planeringshorisont kan leda till stora samhällsekonomiska förluster
En ökning av den globala medeltemperaturen med två till tre grader kan leda till samhällsekonomiska förluster i Sverige motsvarande upp till tre procent av BNP enligt en rapport från FI i mars 2016. Den växande tillgången och en ökad lönsamhet av förnyelsebar energi (sol, vind, bioenergi), kommer att innebära att tidigare värdefulla tillgångar som kol, gas och olja, liksom företag verksamma i dessa sektorer, kommer att falla dramatiskt i värde och påverka världsekonomin. Svenska banker, försäkringsbolag, kapitalplacerare och därigenom tillexempel byggsektorn är sårbara för klimatrelaterade effekter på världens ekonomi. Det är således viktigt att vara medveten om att även den svenska finanssektorn inte är oberörda av vad som händer i vår omvärld. Den kanske största utmaningen för den finansiella sektorn är att försöka förutse hur snabbt och kraftfullt det globala politiska systemet kommer att agera. Om lite görs, kommer klimatriskerna bli betydande, medan omställningsrisken blir mindre. Om i stället kraftfulla åtgärder vidtas blir klimatriskerna mindre, men omställningsriskerna större.

Ansvaret ligger inte enbart hos stat och kommuner
Många finansiella bolag har en relativt kort planeringshorisont, vilket innebär att de inte tar klimatrelaterade risker som ligger långt i framtiden. Men ju mer man avvaktar desto större blir de totala riskerna för det finansiella systemet. Valet av ekonomisk klimatstrategi borde i dag självklart handla om hur vi hanterar framtida välfärd i förhållande till vår egen och hur långt finanssektorn anser att deras ansvar sträcker sig för kommande generationer? Det kan inte enbart vara stat och kommuner som förväntas att ta detta ansvar. Banker bör också ställa hållbarhetskrav på byggbranschen att minska sina utsläpp. De har ett effektivt recept att kunna villkora sin utlåning vilket på kort sikt skulle skapa en förändring.

Vi behöver en ny generation av nationalekonomer.
Bara en femtedel av världens investerare vidtog konkreta åtgärder för att dämpa den globala uppvärmningen, enligt rapporten som kommer från Asset Owens Disclosure Project (AODP), numera Share Action. Bolaget hanterar ranking av världens största pensionsfonder och tillgångsägare, baserat på hur de hanterar klimatrisken. Finanssektorn har med andra ord mycket kvar att göra med en tydlig kompassriktning. Sverige ligger dock långt framme i en internationell jämförelse.

Kostnader kan i det korta perspektivet marginellt tynga ett bolags lönsamhet. Långsiktigt ger ett tydligt hållbarhetsperspektiv ett bolag alltid fördelar i form av ökad trovärdighet, attraktiv marknad för yngre nya medarbetare, tillgång till nya marknader och inte minst ökade konkurrensfördelar. Kommande generationer har inga möjligheter att påverka dagens beslutsfattare. Men det är nästa generationer som får leva med dess konsekvenser. Har dagens finsansektor verkligen råd att inte ta hänsyn till de långsiktiga effekterna av ekosystemet, utfiskningen, återkommande extrema vädersituationer, havsnivåhöjningen och slöseriet av jordens ändliga resurser? Världens nationalekonomer och företagsledare har ett stort ansvar och måste se ekonomin ur ett större hållbarhetsperspektiv.    

Johnny Kellner
Klimat- och energistrateg
Tidigare teknik- och miljöchef Veidekke Sverige

Tidigare publicerad i Ny Teknik 2017