Ekonomisk hållbarhet – en förutsättning för långsiktigt samhällsbyggande

0
1029

Ekonomisk hållbarhet är en del av ekologisk och social hållbarhet, vilket innebär att använda, vårda och underhålla resurser för att skapa långsiktigt hållbara värden. 

Det finns två teser när man talar om ekonomisk hållbarhet. Den ena baseras på att den ekonomiska tillväxten inte tar hänsyn till hur ökningen påverkar både det sociala kapitalet och naturkapitalet. Den andra tesen som är det mest relevanta är att man uppnått ekonomisk hållbarhet utan att den haft en negativ påverkan på den ekologiska och den sociala hållbarheten. Genom eleffektivisering kan behovet av utbyggnad av elproduktion och eldistribution minskas, och effektiviseringen kan leda till stora investeringsbesparingar.

Ekonomisk hållbarhet bestäms av människor

Från år 2024 kommer tusentals företag inom EU att omfattas av hårdare krav på hållbarhetsrapportering genom det nya EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Till exempel kommer krav ställas på rapportering av klimatpåverkan. Den nya förordningen kommer direkt eller indirekt att påverka alla företag inom EU, eftersom de direkt berörda företagen även kommer att ställa högre krav på alla sina leverantörer. De leverantörer som uppfyller kraven kommer att ha en klar konkurrensfördel mot de som inte gör det.

CSRD ställer högre krav än tidigare på kvalitet och transparens vid bolagens årsredovisning för att motverka så kallad greenwash. Årsredovisningen ska bland annat innehålla den information som behövs för att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomiska resultat. Redovisningskomplexiteten ökar framför allt för medelstora företag som sannolikt i början behöver konsulthjälp för att hantera CSRD. En viktig skillnad mellan ekonomisk hållbarhet respektive ekologisk och social hållbarhet är att de ekonomiska är formade av oss människor. Ett exempel där ekonomisk hållbarhet får en direkt påverkan är energieffektivisering av befintliga bostäder, lokaler, industrier och inom energisektorn.

”Den nya förordningen kommer direkt eller indirekt att påverka alla företag inom EU. De leverantörer som uppfyller kraven kommer att ha en klar konkurrensfördel mot de som inte gör det.”

Ökar attraktionskraft för både bolag och medarbetare

En väsentlig faktor för ekonomisk hållbarhet är arbetsgivare som har en sund och långsiktigt ekonomiskt synsätt, något som ökar attraktionskraften för både bolaget och medarbetarna. För de yngre generationerna är en sund organisation med sunda hållbara värderingar och utvecklingsmöjligheter ofta viktigare faktorer än lön när de väljer arbetsgivare.

För att uppnå ekonomisk hållbarhet krävs en balans i att sörja för dagens generations välfärd utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det innebär att bygg- och fastighetsbolag, banker, finansanalytiker, kommuner och arkitekter måste arbeta efter en långsiktig ekonomisk hållbarhetsstrategi. Exempel är en bred medverkan i samhällsbyggandet vid arbete med nya stadsbyggnadsplaner och vid större förändringar av stadsbyggnadsprojekt.

Energieffektivisering en viktig del

Energieffektivisering för el och värme är en hittills en lågprioriterad men effektiv åtgärd med stor potential för byggsektorns ekonomi, klimatomställning och industrins konkurrenskraft. Prognoser visar att Sverige kommer att behöva dubbelt så mycket el till år 2045 jämfört med 2022 för att ställa om till ett fossilfritt samhälle med hög välfärd. Det snabbaste och billigaste sättet är att använda el mer effektivt och ekonomiskt i fastigheter och inom industrin. Indirekt har effektivisering inom elsystemet en klimatpåverkan genom att frigöra el som behövs för omställningen framför allt för transport- och industrisektorn.

Sverige har i dag på årsbasis ett överskott på el och producerar mer el än vad som används i landet men ändå risk för elunderskott kalla vindstilla vinterdagar. När det gäller bostäder är befintliga byggnader den stora potentialen för energieffektivisering. Flerbostadshus som är 50 år eller äldre anses ha ett omfattande energieffektiviserings- och renoveringsbehov. Genom en snabbare renoveringstakt där energieffektiviseringar premieras kan mycket energi men även effekt frigöras.

Bosco Verticale är ett bostadskomplex i Milano med fokus på ekologisk hållbarhet. Dess vertikala trädgårdar är utformade för att minska stadens koldioxidhalt och öka biologisk mångfald. Bosco Verticale har också integrerade solpaneler och användning av förnybar energi, vilket minskar dess miljöpåverkan. Foto: Mathias Reding/Pexels

Om Sverige skulle göra verklighet av all lönsam energieffektivisering i byggnader så skulle det generera motsvarande drygt en tredjedel av dagens energianvändning i byggnader fram till år 2045. Enligt EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv (EED) ska energianvändningen minska med 11,7 procent redan till år 2030.

Installationsåtgärder som snålspolande blandare, isolering av rör, byte av termostatventiler, konvertering till ventilation med värmeåtervinning, utbyte till energieffektiva cirkulationspumpar gör skillnad redan idag. Vid behov av fasadrenovering tillkommer tilläggsisolering och byte av fönster som har längre avskrivningstid men som ger en bättre inomhusmiljö.

Det är viktigt att skilja på energibesparing och energieffektivisering. Energibesparing är minskad komfort till exempel att dra ner på temperaturen från 21 till 19 grader eller att minska på ventilationen. Energieffektivisering är att använda energin på ett effektivt sätt till exempel ledbelysning, energieffektiva vitvaror och värmepumpar. Energibesparing är en resurs vi kan ta till vid verkliga kristider. Ett nytt bidrag från Boverket för energieffektivisering av småhus är tänkt för att skynda på omställningen till en mer hållbar elförbrukning.

Dåligt med genomförandet

Utöver kostnadsbesparingar för bolag finns det flera mervärden med en effektivare energianvändning. Minskade koldioxidutsläpp, hälsoeffekter och det minskade behovet av utbyggnad av elproduktionen är några exempel. Den totala samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringen när åtgärder har genomförts successivt i småhus och flerbostadshus fram till år 2045 beräknas motsvara minst 36 procent av den totala energianvändningen i sektorn bostäder och service. Trots en påvisad lönsamhet är genomförandet av energieffektiviserande renoveringsåtgärder i bebyggelsen låg. Eftersom endast en liten del av de privatekonomiskt lönsamma åtgärderna genomförs behövs det sannolikt att nya policyåtgärder införs för att mobilisera för en ökad genomförandegrad för åtgärder som är samhällsekonomiskt men inte privatekonomiskt lönsamma.

Är elprisstöd rätt väg att gå

Är elprisstödet ekonomisk hållbar? I sin nuvarande form riskerar den att minska hushållens motivation och beteende med att hushålla med el, även om elåterbäring naturligtvis är ett välkommet bidrag för många hushåll och elkrävande mindre bolag. På sikt kan nuvarande utformning av elprisstödet bidra till både elbrist, högre elpriser och öka på inflationen. Nu bygger människor upp förväntningar på att staten åter kommer att gå in och kompensera om situationen med extremt höga elpriser uppstår igen. Följden riskerar att bli att det inte är någon idé att vara mer eleffektiv. I stället borde eventuellt stöd vara tydligare och generellt behovsprövat för enskilda hushåll.

Cirkulär ekonomi

För kunna uppnå ekonomisk hållbarhet behöver byggbranschen även växla från dagens linjära ekonomi mot mer cirkulär ekonomi. Byggbranschen producerar drygt tio miljoner ton avfall per år i Sverige. Det är dubbelt så mycket avfall som de svenska hushållen står för. Detta är ett enormt resursslöseri och ohållbart ur ett ekonomiskt hållbarhets perspektiv. Det finns mycket att göra inom byggbranschen eftersom den även står för en femtedel av Sveriges nationella koldioxidutsläpp. Ett exempel på bra ekonomisk hållbarhet är att den cirkulära ekonomin som är ett uttryck på att värdet av produkter, material och resurser kvarhålls i ekonomin så länge som möjligt genom återanvändning eller återvinning. Cirkulär ekonomi är inte en strategi eller en miljöfråga, utan är snarare ett sätt att organisera samhället och innefattar ett mer hållbart nyttjande av dess resurser. En cirkulär ekonomi bygger på att det måste finnas både en design, lagstiftning och marknad som stimulerar återanvändning och återvinning.

Cirkulär ekonomi är en positiv modell och inte en antikonsumtionsmodell. Den ger återkommande pengaströmmar från samma material i stället att som nu låta dem gå förlorade i systemet. Cirkulär ekonomi är ett bra exempel på ekonomisk hållbarhet som innebär att leva på avkastningen av planetens tillgångar och inte som nu enbart förbruka dem. För att kunna genomföra den cirkulära ekonomin i industriell skala krävs helt andra affärsmodeller och en utveckling än dagens tänkande. Ett bra exempel är att returglas redan i dag till stor del återanvänds till byggisolering.

Cirkulär affärsmodell är inte en antikonsumtionsmodell. Illustration: Naturskyddsföreningen/Sofia Liljander

Ekonomisk hållbar upphandling

För den offentliga sektorn innebär ekonomiskt hållbar upphandling att allmänna medel används effektivt för att stimulera ett väl fungerande näringsliv med en tillväxt som inte får ske på bekostnad av människor eller miljö. Hållbarhetskrav måste inkludera en samhällsekonomisk analys och kostnaden över hela livscykeln. Att ställa hållbarhetskrav vid offentlig upphandling och vid försäljning vid kommunala markanvisningar, tjänster och produkter bidrar till samhällsnyttan genom att våra skattemedel används på bästa sätt. Att främja ekonomisk hållbarhet även för den privata sektorn resulterar som ett viktigt incitament för byggbranschen, industrin och fastighetssektorn att utveckla nya produkter och affärsmodeller. Ett hinder för en samhällsekonomisk analys är svårigheten att räkna på icke prissatta nyttor såsom värdet av kulturskatter, naturkapital, biologisk mångfald, hälsa och buller. Analyser som fokuserar mer specifikt på samhällsbyggnadssektorns ekonomiska resultat kan handla om att undersöka hur ekonomiskt bärkraftigt planerade stadsbyggnadsprojekt blir.

Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) är riskerna för förlorad biologisk mångfald, naturkapital, klimatförändringar, oönskade utsläpp av växthusgaser, föroreningar och förlorade ekosystemtjänster direkt sammankopplade med stadsplanering. Biologer och ekologer bör därför vara en självklar del i byggföretagens organisation och att arbetet med biologisk mångfald måste finnas med som en del i den ekonomiska hållbarheten tidigt i byggprocessen.

Grön finansiering

Ett misslyckande av ekonomisk hållbarhet är när en marknadsekonomi inte är samhällsekonomiskt verkningsfull. En del svenska AP-fonder, banker och fondbolag bidrar fortfarande indirekt till den globala uppvärmningen genom aktieinnehav i bolag som arbetar med fossil utvinning. Problemet är hur finansieringsbolag ska ta hänsyn till aktieägarnas kortsiktiga vinstkrav som ofta hamna i ett motsatsförhållande till samhällsnytta och förebyggande globala hållbarhetshänsyn? 

Riksbanken har en investeringspolicy om ekonomisk hållbarhet som innebär att de ska ta hänsyn till hållbarhet i valet av tillgångar i valutareserven. Byrån Halvarsson & Halvarsson gjorde år redan 2020 en genomlysning av 332 svenska noterade bolags rapporteringar av klimatrisker. Undersökningen visade då att endast 17 av 332 bolag rapporterar i enlighet med TCFD:s riktlinjer (Task Force on Climate Related Financial Disclosures).

De närmaste tio åren ska EU satsa hela tiotusen miljarder kronor på grön omställning. Pengar kommer bland annat att investeras i samhällsbyggandet. Det är mycket pengar som förhoppningsvis kommer att locka flera aktörer i byggsektorn. Lån som används för att finansiera omställningen till en mer hållbar samhällsutveckling kan även bli berättigade gröna lån i Sverige till exempel via Kommuninvest. För att få lån enligt kategorin Gröna byggnader krävs att man främja byggnadens miljöprestanda – både vid ny- och ombyggnad. Det är emellertid viktigt att inte bara bygga hållbart, utan även vackert. Arkitekturen håller på att glömmas bort i dagens bostadsbyggande. Välmående och stolthet att bo i ett vackert hus är svårt att värdera ekonomiskt.

”En del svenska AP-fonder, banker och fondbolag bidrar fortfarande indirekt till den globala uppvärmningen genom aktieinnehav i bolag som arbetar med fossil utvinning.”

BNP mäter inte välbefinnande

Bruttonationalprodukten (BNP) mäter värdet på det som produceras i ett land under ett år. BNP mäter varken invånarnas hälsa, välfärd, livsvillkor eller tillståndet för miljön. BNP tar med andra ord inte hänsyn till begränsning av planetens resursuttag. Ju större uttag av ändliga resurser såsom gas olja och kol är positivt för BNP. Motsvarande gäller även för skador efter stormar, trafikolyckor och andra händelser som bidrar till att öka BNP genom att nya ersättningsprodukter krävs. Social hållbarhetspåverkan synliggörs inte heller i BNP-måttet. Ett relevantare begrepp för ekonomisk hållbarhet borde snarare vara NNP (netto national produkt) som tar hänsyn och inkluderar effekterna av resursuttagen.

Det behövs ett annat sätt att mäta ekonomisk utveckling. Kritiker menar att en nedgång i BNP erfarenhetsmässigt följts av ökad arbetslöshet och ökade inkomstklyftor. Andra hävdar att nedgångar i BNP orsakas av andra typer av kriser och uppkomna problem. Det senaste aktuella exemplet är kriget i Ukraina med energikrisen och lågkonjunktur som följd, vilket visar att den hållbara ekonomin i dag är än mer global.

EU:s taxonomiförordning för hållbara investeringar

Taxonomin som trädde i kraft år 2022 är ett verktyg för att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom EU:s gröna tillväxtstrategi, den gröna given. Syftet med EU:s taxonomi är att kunna identifiera och jämföra miljömässigt hållbara ekonomiska investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. För att en viss ekonomisk verksamhet ska kunna klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av EU fastställda miljömål. Det positiva är att finanssektorn nu får gemensamma riktlinjer vilka investeringar som ska få kallas gröna och städa upp bland rådande skönmålningar och därigenom undvika riskerna för greenwash.

Att avvakta och se är ingen långsiktig lösning

Inom finanssektorn finns det fortfarande bristande kunskaper kring klimatförändringarnas effekter när det gäller dess långsiktiga påverkan på ekonomin. Svårigheten för finanssektorn är naturligtvis att övertyga investerare att genomföra kapitalplaceringar som inte ger samma avkastning på lång sikt som på kort sikt.

Nationalekonomi är ingen exakt vetenskap, speciellt inte när det gäller ekonomisk hållbarhet. Det är en komplicerad uppgift att uppskatta de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna och dess påverkan på miljön. För ekonomisk hållbarhet är det nödvändigt att ta fram nya affärsmodeller och kunna prissätta effekterna av utsläppen av växthusgaser för att minimera risker för framtida finansiell instabilitet. Realistiskt är vi fortfarande långt ifrån att uppnå Parisavtalets globala mål på 1,5 grader, som snarare går mot cirka 3,0 grader vilket FN:s senaste IPCC rapport i mars 2023 visar. ”Business as usual” kan bli förödande för vår framtida välfärd och den ekonomiska stabiliteten. Vi behöver en ny generation bank- och nationalekonomer som har en annan helhetssyn på den ekonomiska hållbarheten.

Vid klimatmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten i november 2022 var det Afrikas år och fokus låg på ekonomisk klimaträttvisa. Industriländernas utlovade ekonomiska bidrag från klimatmötet i Paris till den fattiga delen av världen hade vid klimatmötet ännu inte uppfyllts. Passivitet med att avvakta och se är ingen långsiktig ekonomisk hållbar lösning. Den kan leda till att både industri- och utvecklingsländernas skepp till slut kantrar.


Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg
Tidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke

Referenser

1 Ekonomisk tillväxt 2020, KTH

2 Mats Olsson Högskolan i Gävle, 2018.

3 Hur definierar vi hållbar ekonomisk utveckling? Nationell samordnare Agenda 2030, Göran Finnveden, KTH.

4 Johnny Kellner, ”Cirkulär ekonomi”, tidningen Husbyggaren nr 4,2021, 

5 Johnny Kellner, ”Finanssektorns hållbarhetsarbete”, artikel Bygg och Teknik, nr 4, 2021.

6 Riksdagen. motion 2019/20:1400 av Hillevi Larsson (S).

7 Finansinspektionen 2022 taxonomin.

8 Strategi för fossilfri konkurrenskraft.

9 Stadsbyggnad 2021, Så kan du tänka kring ekonomisk hållbarhet.

10  Anthesis rapport 2021:06, Den samhällsekonomiska potentialen från energieffektivisering i byggnader.