Jonas Birgersson missionerar för energisamhället

0
2350

Rysslands krig mot Ukraina. Skenande energipriser. Inflation. Elbrist. Kapacitetsbrist. Och därtill politiker som mest pratar kärnkraftverk.
     Nu har bredbandsprofilen och internetgurun Jonas Birgersson grävt upp stridsyxan i kampen mot grupptänkandet inom elbranschen och tagit upp kampen för det han och andra kallar energisamhället.
     – Samhällskontraktet är brutet, säger han.

Nyckeln till omställningen är mellanlagring – med batterier och vätgas – och gemenskaper som delar på el och värme i nya autonoma nät. 

Birgersson är inte ensam: EU har genom Ren energi-paketet tvingat fram lagändringar i Sverige som sedan 2022 gör det möjligt att etablera sådana även i Sverige. Men stöden lyser med sin frånvaro, och standarden för att koppla ihop näten är ännu inte öppna. 

Det var fjolårets valrörelse som fick Birgersson att ta bladet ur munnen – fokus hamnade nästan enbart på ny elproduktion och nya kärnkraftverk. Tillsammans med Mathias Sundin, ordförande i organisationen Warp Institute och tidigare riksdagsledamot, lanserade de Projekt Energisamhället – el till lågt fast pris i oktober i fjol:

”Ett samhälle med överflöde av el skulle skapa en mängd nya innovationer och göra livet bättre. När vi fick obegränsad tillgång till internet frigjordes mänsklig kreativitet. När vi får obegränsad tillgång till el kommer samma sak ske”, skrev de i oktober.

Tusentals små lösningar

Idéerna bygger inte på ett principiellt kärnkraftsmotstånd, utan om rationalitet: för Birgersson och kompani innebär energisamhället handling här och nu.

– Alla åtgärder vi pratade om ligger minst 10 år i framtiden. Men vad gör vi fram till dess? Vill någon satsa pengar på att bygga kärnkraft, fantastiskt. Om någon vill bygga kärnkraft med subsidier, så går det att skapa en bra lösning för det också, säger Jonas Birgersson.

– Men det vi säger är att i stället för att bygga några stora kärnkraftverk eller vad det nu kan bli, så bygger vi tusentals små lösningar ute i stadsdelarna. 

Birgersson jämför gärna med utvecklingen inom telefoni och internet. När det gäller framför allt det senare drevs utvecklingen på underifrån – användarna ville ha ständigt snabbare hastigheter, stabilare drift, till lägre priser.

Jonas Birgersson har grundat och startat Energy Engineering Task Force, EETF, med målet att att skapa en öppen standard för energidelning, The Energy Protocol, EP. Foto: Johan Bävman

Hur funkar det med gräsrötterna när det gäller framväxten av energisamhället?

I grunden handlar den om en avreglerad marknad som inte längre fungerar, menar Jonas Birgersson som presenterar en metafor för situationen som han och kollegorna på bredbandsbolaget ViaEuropa spånade fram på lunchen, strax innan vi gör intervjun.

– Om vi säger att du och jag har gått på systemet inför nyår och jag har köpt 12 flaskor öl, och du har köpt en flaska champagne. Och sedan blir jag lite överraskad för jag får betala för 12 flaskor champagne. För det var den dyraste varan som såldes vid det tillfället.

– ”Men jag har ju inte köpt det.” Det spelar ingen roll, för det är så prismekanismen fungerar. Det är ju helt knasigt – varför skulle det vara så? 

Naturliga monopol

Systemet bygger på att det inte finns några alternativ, annars skulle folk inte acceptera situationen, påpekar Birgersson.

– Folk gillar inte att bli lurade. Om jag har valt ut 12 flaskor öl och det passar mina behov och min budget och sen får jag betala för champagne – det är ju inte rimligt.

Elnät är ett exempel på så kallade naturliga monopol – där byggandet av parallella nät med växelström skulle vara ekonomiskt ineffektivt. Så var det tidigare också när det gällde telefonin i Sverige, påpekar Jonas Birgersson. Televerket var en av världens mest effektiva byråkratier: en stor beställare erbjöd stora kontrakt till leverantörer som Ericson som kunde se till att det funkade.

– I telelagen stod det att Televerket varje år, alltid, skulle bli bättre och billigare. Det lyckades de leverera, säger han.

Jonas Birgersson vid gamla elverket i Lund. Foto: Johan Bävman

Men en motsvarande utveckling har inte den avreglerade elbranschen haft – tvärt om.

– Det som skapar det här bränslet för förändring i elbranschen, trycket underifrån, är att samhällskontraktet är brutet. Det är inte bara det att elen har blivit väldigt dyr, utan också att det finns en hög grad av osäkerhet.

– Televerket var verkligen inte sexigt. Men det var pålitligt, det var förutsägbart och det var icke-diskriminerande: det var lika jobbigt för alla.

”Du kanske inte får el”

Så är det inte längre, menar Birgersson. Ansvarsutkrävandet saknas. Det blir inga böter när du inte levererar det du ska, olika kunder erbjuds olika lösningar.

Avbrotten – och priserna – har gått upp. Och nu hotar leverantörerna om att stänga av elen på sina håll, utan kompensation.

– De säger: ”Tyvärr, vi har inte gjort det här bra så du kanske inte får el.”

”När vi började så hade man ett gristryne och man hade två hål i huvudet – det var vanlig koppar och koaxialkabel.”

Rysslands krig mot Ukraina har på ett skrämmande sätt blottlagt sårbarheten i systemen. Angriparna har systematiskt riktat in sig på kraft- och ställverk, stundtals har försvararna tvingats stänga stora delar av elnätet.

– Det visar att vi, trots fina anläggningar, inte kan förlita oss på ett nät med hundratals mil med 400 kilovoltledningar. De är alldeles för sårbara. 

– Detta är inte grönt och fluffigt längre. Det här är säkerhetspolitik.

Mellanlagring balanserar systemet

Så långt pushfaktorerna. Samtidigt har det tillkommit flera pullfaktorer som attraherar till nya lösningar. Det ena handlar om teknikutveckling av batterier, som blir allt bättre och billigare, inte minst tack vare elektrifieringen av samhället i stort som drivs på av annalkande förbud mot förbränningsmotorer.

Detta möjliggör mellanlagring av elektriciteten vilket balanserar systemet, minskar toppar och dalar och skapar resiliens genom sin decentraliserade karaktär.

– För oss som håller på med nätverksdesign och -arkitektur så är skillnaden mellan att kunna göra en timeshift eller inte göra en timeshift som natt och dag. Och precis så är det med möjligheten att kunna mellanlagra eller inte mellanlagra el. 

Utgångspunkten är fastigheten – ett hus, ett bostadsområde, en villaförening – som tillsammans är ihopkopplade i ett autonomt likströmsnät. Enheten kan generera el lokalt, exempelvis med sol eller vind. Denna försörjer fastigheten eller gemenskapen i realtid. När det är överskott, lagras detta i exempelvis batterier eller i vätgas.

Den lagrade elen kan användas vid ett senare tillfälle, säljas till andra gemenskaper eller distribueras till det nationella växelströmsnätet vid behov. Omvänt kan gemenskapen ta hjälp av det nationella nätet när det råder brist. Producenterna, alltså gemenskaperna, kan genom smart mjukvara reglera flödet i och mellan näten och villkoren för den kommunikationen.

Sverige ligger rätt i startblocken

Här finns alltså mycket att spara – och tjäna. Det gäller också värmen, som genom lågtempererad fjärrvärme och värmeväxlare bättre kan ta vara på spillvärme från exempelvis industrin.

”Det är inte folk som är stöpta i samma form som kommer att hitta på de nya idéerna i okänd terräng.” Foto: Johan Bävman

Här ligger Sverige rätt i startblocken, menar Birgersson. Vi har batterisatsningar som Northvolt som tar fram produkter också för fastigheter och stadsdelar. Sverige är också bra på system, vi tar till oss ny teknik tidigt, och vi har stora fastighetsbolag genom allmännyttan.

– Om allmännyttan, HSB och Riksbyggen tycker att ”det här vill vi göra”, då blir det så. 

På nyproduktionssidan kan den omställningen gå ganska fort, menar Birgersson. För det befintliga beståndet handlar det om successivt införande.

– Då får man en kritisk massa.

Kritiker påpekar att detta kommer att bli oerhört kostsamt. Hur är det med lönsamheten jämfört med att satsa på exempelvis nya kärnkraftverk?

– Den ekonomiska kalkylen säger att det här är oerhört kostnadseffektivt. Naturligtvis krävs det en viss volym, men i och med elektrifieringen av stora delar av samhället, transportsektorn inte minst, så kommer kostnaderna att sjunka.

Moores lag, uppkallad efter Intel-grundaren Gordon Moore, som säger att antalet transistorer i en integrerad krets fördubblas ungefär vartannat år, vilket också har kommit att gälla processorernas beräkningskraft per krona. Denna exponentiella utveckling går också att applicera på sådant som batterier, påpekar Birgersson.

Hur kommer energisamhället att förändra vår byggda miljö?

– En viktig skillnad är att det är icke-hierarkiskt. Det betyder att den som äger fastigheten blir oberoende. Näten kommer att fungera i stort även om de centrala stora näten inte är tillgängliga, säger Jonas Birgersson.

– En av de mest konkreta grejerna när detta är infört är de låga fasta priserna. Och det är jättebra. Men oberoendet är en av de viktigaste hörnstenarna i energisamhället som vi ser det. När vi har avbrott i dag så är det allt eller inget. Men det vi ser framför oss är att när vi har en störning så kommer du ha elbrist eller energibrist, men du har inte noll. Och vid kriser eller liknande situationer är det väldigt mycket bättre att ha en lägstanivå som du själv eller tillsammans med andra i din närhet kan garantera.

”Istället för att bygga några stora kärnkraftverk, bygger vi tusentals små lösningar ute
i stadsdelarna.”

Om nu elektrifieringen ska stå för en stor del av landets utsläppsminskningar av växthusgaser, måste elnäten byggas om och byggas ut. Detta erbjuder ett gyllene tillfälle att göra rätt direkt i våra byggda miljöer.

– Om vi ändå behöver göra stora ingrepp, så kan vi försöka göra det så smart som möjligt, genom så små ingrepp som möjligt som ändå som löser problemet.

Stöd lyser med sin frånvaro

Men det finns flera hinder. Det är, som flera kritiker påpekat, fortfarande kostsamt med batterier. Batteritillverkarna slipper förvisso tänka allt för mycket på vikt och storlek när det gäller modeller för hemmen, vilket håller nere kostnader och ökar den möjliga kapaciteten. Men tekniken är fortfarande relativt ung. Batteritillverkningen har en miljö- och klimatpåverkan i sig. Vätgasen är brandfarlig och kräver att särskild hänsyn tas, och verkningsgraden när man går från el till gas har varit relativt låg.

Bland de som i dag tjänar på det nuvarande systemet, även statliga aktörer, finns också ett motstånd, menar Jonas Birgersson. Statliga stöd för att få fart på energigemenskaperna lyser med sin frånvaro.

– Det kommer policyförändringar. Det kommer att bli ett större oberoende. Och när folk får smak på det här, och trycket från gräsrötterna växer, kommer genombrottet. 

Vilket intresse har du, som ju faktiskt sysslar med nätlösningar, i den här frågan? Jag antar att du och dina bolag som bland annat har utvecklat mjukvaran Brikks (som styr och automatiserar exempelvis olika proptech-lösningar i fastigheter) vill vara med när den nya elsystemen ska komma på plats?

– Ja, alltså det kommer vi säkert att göra. Det kanske låter konstigt, men det är inte det primära för oss. Det är ganska roligt att röra om i grytan. Det är bra för mig och mitt blodtryck att ta ut sin frustration och göra något vettigt av den. 

De flesta berättelser om Jonas Birgersson börjar på samma sätt: it-gurun som iklädd fleece predikade internets lov, byggde Ikeas första webbshop och hängde med Bill Clinton innan bubblan sprack och verksamheten fortsatte utanför rampljuset.

– Men en kul grej med Bredbandsbolaget är att det faktiskt ändrade hur vi bygger.

Foto: Johan Bävman

När vi började så hade man ett gristryne och man hade två hål i huvudet – det var vanlig koppar och koaxialkabel. Med bredbandsbolaget byggde vi ett helt nytt nät. Och så blev det ju, vi bygger varken med gristrynen eller med koax, säger Birgersson.

Ordförande i rollspelsförening

För min del börjar berättelsen betydligt tidigare än så: i en datorbutik i Lund, TMA, där jag som 12-åring upptäckte att det fanns en livaktig rollspelsförening i stan, DMF. 

När jag och min kompis Emmanuel tog mod till oss gick in för att höra oss för om medlemskap möttes vi av Jonas Birgersson, som var dåvarande ordförande i föreningen. 

Han ordnade inte bara med medlemskapet i DMF utan bjöd också på en crash course i hur man startar egen förening och erbjöd oss att hålla möten på plats och låna datorer för administrationen. 

Vår lilla sidoförening höll inte så länge – det var roligare att lägga tiden på stora DMF. Men engagemanget då och framöver gav ett bestående intryck inför framtiden och präglar fortfarande många aspekter av mitt liv.

Behov från en organisation

För Birgersson blev föreningen katalysatorn för framtiden och som bitvis ledde fram till allt det många förknippar honom med. Det behövs ju ordnas med lokaler, system för samverkan, system för medlemsadministrering och så mycket mer.

– All min interaktion med teknik har alltid handlat om att det har funnits ett behov från en organisation.

Ett exempel är medlemstidningen, Luntan.

– Vi var väldigt inne på det här med desktop publishing. Det började med att jag önskade mig en, för en vanlig familj, väldigt dyr termisk bärbar skrivmaskin som vi satt och skrev vår medlemstidning på, och så klippte vi svartvita bilder som vi körde i kopiatorn på skolan. 

Senare blev Atari-programmet Calamus Birgerssons favorit – och därför kom TMA att först specialisera sig på just Atari-datorer. Och när behovet av medlemskommunikation ökade blev svaret internet. 

”Spel är en väldigt bra skola”

Intresset för spel lever kvar, och han är med och jobbar med en inofficiell expansion till brädspelet Ticket to Ride (Tåg till Rydsgård), är involverad i rollspelskonventet Lunds spelfestival, och kör öppen fritidsverksamhet genom Spelskolan Lund sedan fem år tillbaka.

– Spel är en väldigt bra skola. Dels det här med den kreativa utvecklingen, dels när det gäller de sociala bitarna. Det är få saker som får människor att lära känna varandra så väl som att spela rollspel tillsammans. 

Toleransen för oliktänkande – och oliktänkare – som fanns i DMF är ett exempel på sådant som bidrog till den dynamik som format det internet vi känner i dag.  

– Det är inte folk som är stöpta i samma form som kommer att hitta på de nya idéerna i okänd terräng.

”Spel är en väldigt bra skola. Dels det här med den kreativa utvecklingen, dels när det gäller de sociala bitarna.”

När jag och Emmanuel lämnade TMA den där sensommardagen 1992 var vi inte bara medlemmar i DMF, utan också laddade med en bunt ”gröna lappar” – det dåvarande redovisningssystemet för kommunalt stöd till föreningar.

Framtidens gröna lappar

Den känslan av möjligheter jag hade då påminner mig lite om Birgerssons vision om energisamhället, men i betydligt större skala: hundratusentals bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, villaföreningar eller vad det kan vara, som kan börja fylla i nutidens eller framtidens gröna lappar och på så sätt bidra till en effektivare och robustare energiförsörjning, inte bara för plånboken utan också för klimatets och robusthetens skull.

Eller så blir det som för vår lilla förening.

– Det är ingen som vet hur framtidens energisystem kan bli. Det man vet är att det kommer bli någonting annorlunda, och det kanske inte är så farligt att testa någonting nytt.

Text: Fredrik Hielscher

Foto: Johan Bävman

Jonas ”Birger” Birgersson

Ålder: 51

Gör: hjälper aktörer som vill bygga nya nätverk, för internet eller energi.

Bor: Lund

Familj: Flickvän och två grabbar

Bok: Sagan om de två Tornen

Spel: Hearts of Iron (dator), Call of Cthulhu & Pendragon (Rollspel) samt Arkham Horror (brädspel).

Framtidens elanvändning och elnät

Elanvändningen uppskattas öka med mellan 100 och 300 procent till år 2045. 

Detta kräver god tillgång på el och ett starkt elnät med en kapacitet att klara av att leverera tillräckligt med el.

Enligt Eon kommer Investeringar på nästan 500 miljarder kronor
i elnäten kommer att behövas fram till 2045.

30 procent av pengarna gäller för utbyggnad av nya elnät och hela 70 procent för underhåll och uppgradering.

Debatt om hembatterireform

I en debattartikel i Svenska Dagbladet som publicerades den 3 januari, föreslår Jonas Birgersson tillsammans med Mathias Sundin, ordförande i organisationen Warp Institute och före detta riksdagsledamot (L) att en ”hembatterireform” som skulle innebära att Svenska kraftnäts kapacitetsöverföringsavgifter skulle finansiera ytterligare ett hembatteri vid köpet av ett.  Det andra förslaget handlade om att tillåta ”gröna avdrag” för köp och installation av enbart batterier – inte bara om du samtidigt köper solceller som det är i dag.

Artikeln har fått både medhåll och mothugg.

”Låt nu inte detta bli en ny marknad för cyniska bidragsentreprenörer. Låt oss i stället bygga några nya kärnkraftsreaktorer till en bråkdel av dessa kostnader, en investering som – till skillnad från batterierna – tillför el”, skriver sverigedemokraten Josef Fransson, riksdagsledamot och högskoleingenjör i en replik.

Andra påpekar att det finns billigare alternativ till mellanlagringen som snabbt skulle kunna förbättra försörjningen – exempelvis genom smartare användning av näten, som Jan Blomgren, professor, företagare och författare till ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning” tillsammans med Gustav Dafnäs, vd Perific Technologies AB och Tomas Öquist grundare Perific Technologies AB.

Tomas Kåberger, professor vid Chalmers tekniska högskola, före detta generaldirektör för Energimyndigheten, ger stöd till Birgersson och Sundin och tycker att det ska utredas vidare:

”Artikelns förslag ligger i linje med EU-kommissionens strategi, Repower EU, för att det demokratiska Europa skall kunna motstå hoten från Ryssland. Det gäller att minska importen av gas, olja, kol och uran från Ryssland och det gäller att bli mindre tekniskt sårbar”, skriver han.