Nedräkning till nya byggregler

0
1298

Om snart ett år – den första juli 2024 – väntas Boverkets nya byggregler träda i kraft. De ska ersätta dagens BBR (Boverkets Byggregler) och EKS (Boverkets konstruktionsregler).

Nu är de flesta av förskrifterna ute på remiss.

– Målet är att skapa regler som möjliggör innovation och främjar nya tekniska lösningar, liksom användningen av nya material och metoder, sade Jonas Edahl, projektledare på Boverket under den konferens som Samhällsbyggandets regelforum arrangerade i april.

Regelverket ska bli mindre detaljstyrande, och enklare. Det innebär färre regler, som ska formuleras som funktionskrav, och endast innehålla föreskrifter. Allmänna råden försvinner och hänvisningar till standarder undviks. I stället ska branschen ta ett större ansvar för regeltillämpningen vid byggnationer.

Här pågår också arbete via Samhällsbyggandets regelforum, som bland annat tagit fram förslag på så kallade sektorsnormer. Ett förslag på hur dessa normer för samhällsbyggnadssektorn ska tas fram skickades ut på remiss i januari i år.

Jonas Edahl konstaterar att strukturen och uppbyggnaden i bygg- och konstruktionsreglerna ska förenklas, medan kravnivåerna i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggföreskrifterna, PBF, ska vara kvar.

– Regelverket ska ha en likriktad struktur och detaljeringsgrad, och vara enhetliga och konsekventa.

Reglerna ska ut på remiss i fyra etapper, där den första, föreskrifterna om buller, och som hade slutdatum redan 2021. De andra och tredje etapperna pågår just nu. Etapp två ska vara inlämnad senast den 18 juni. Det gäller föreskrifterna om hygien, hälsa och miljö, liksom säkerhet vid användning. Etapp tre– brandskydd; bärförmåga, stadga och beständighet; lämplighet för sitt ändamål; tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga; liksom tomtkrav – har deadline 27 augusti.

Den fjärde remissetappen, som behandlar föreskrifter om Energihushållning, har däremot kopplats loss från tidsplanen. Den kan tidigast träda i kraft vid årsskiftet 2025–2026.

– Anledningen är att Boverket först måste invänta beslutet om energiprestandadirektivet, sade Jonas Edahl.

Direktivet innebär bland annat att nya byggnader som ägs av offentliga aktörer ska vara nollutsläppsbyggnader från och med 2028 och gälla för samtliga nya byggnader från och med 2030. Alla nya bostadshus ska optimeras för solenergi efter 2029. Alla befintliga bostadshus ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050.

Däremot kommer delrapporter kring arbetet att skickas ut för at inhämta synpunkter även om direktivet inte är i hamn.

Arbetet kommer alltså att pågå efter 1 juli 2024 – liksom en låg tids implementering.

– Det här är en lång process som inte kommer att vara färdig i och med att vi får nya byggregler, utan det här kommer att fortsätta decennier framöver innan vi har lärt oss och vi har hittat formerna för hur vi ska jobba framgent, sade Tommy Lenberg, vd Byggherrarna och ordförande i Samhällsbyggandets regelforums styrgrupp.

Emma Hult, projektledare för sektorns initiativ Samhällsbyggandes regelforum, bjöd in till konferensen. De jobbar med regler och standardisering över hela sektorn, för att se till att ändringarna kommer hela sektorn till gagn.

Konferensen bjöd också internationell utblick. En av talarna var norska Kari Befring Bjørnstad från Direktoratet for byggkvalitet, DIBK. Hon berättade att de norska reglerna är svåra att förstå eftersom de är så oklara och vaga.

– Precisionsnivån är för dålig och strukturen är inte enhetlig, sade hon.

Den norska strukturen är tredelad medan den svenska har fyra nivåer. Målet med de nya norska reglerna och strukturerna är att de ska vara enkla att förstå och använda liksom anpassade för digitalisering på flera nivåer: för allmänheten, för användare, för tredjepartssystem och så vidare. Omvandlingen drivs på med både piska och morot, och utgångpunkten i systemet är användaren – inte avsändaren.

– Det ska ge färre byggfel, bättre efterlevande och öka produktiviteten i byggnäringen, sade Kari Befring Bjørnstad.

Nu pågår arbetet med de svenska byggreglerna, vilket har satt igång diskussioner och tankar även utanför de omedelbara områden som berörs i arbetet med Möjligheternas byggregler.

– Anläggningssidan berörs ganska perifert, eller inte alls. Men det finns precis samma frågor där. Jag ser framför mig att man verkligen har människoperspektivet. För man måste förstå att det är en halv miljon människor i Sverige som i någon utsträckning berörs av reglerna, säger Mårten Lindström som är projektledare och senior rådgivare på Samhällsbyggandets regelforum.

– Man måste se till att systemet hjälper den som ska jobba med det, och där är digitaliseringen en viktig komponent.

Text: Fredrik Hielscher
Foto: Pexels

 

Några nyheter i Möjligheternas byggregler

Kapitel ett i författningsförslaget från Boverket ersätter avsnitt ett och två i Boverkets byggregler, BBR. Båda är mycket lika men med några undantag.

Betoning på fackmässighet och krav på dokumentation när det gäller projektering, utförande och kontroll är en betydande ändring. I vissa delar kommer också nya krav på dokumentation, exempelvis i den om fukt och ventilation, som finns i kapitlet om hygien, hälsa och miljö. Där finns dokumentationskravet med redan vid projekteringen, liksom i den färdiga byggnaden.

När det gäller ändring av byggnad, så har krav på klarlägganden om den befintliga byggnadens egenskaper införts. Detta ska göras parallellt med projekteringen.

När det häller hygien, hälsa och miljö, tror Boverket att flest frågor kommer att handla om exempelvis tilluft, att dagsljuskravet ska gälla bostaden som helhet, rumshöjd utan mått men med funktionskrav. Delar av de allmänna råden kring trappor, ramper och balkonger kommer delvis att hittas i en ny standard som arbetas fram nu.

Bakom Samhällsbyggandets regelforum står följande branschorganisationer:

  • Byggföretagen
  • Byggherrarna
  • Byggmaterialindustrierna
  • Fastighetsägarna
  • Innovationsföretagen
  • Installatörsföretagen
  • Sveriges Allmännytta
  • Trä- och Möbelföretagen

Bland initiativtagarna finns också:

  • Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF)
  • Svensk Byggtjänst AB
  • IQ Samhällsbyggnad