Svensken förbrukar mer än fyra gånger så mycket material och resurser än vad vi har råd med. Inte någon nyhet för de flesta, men den stora frågan är vad kan vi göra för att förändra vår överkonsumtion?
Inom innovationsprogrammet RE:Source har vi kartlagt vilka delar i samhället som är orsaken till denna ohållbara konsumtion. Inte helt oväntat var byggsektorn en av de enskilt största branscherna. Hur ska vi tackla det? Vi kan ju inte sluta bygga?! Det råder ju brist i många delar av landet!
Sanningen är att vi inte har råd att bygga som vi gör idag. I forskningsprogrammet “Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande” undersöks fyra framtidsscenarier för Sverige 2050. I samtliga scenarier måste byggandet minskas för att vi ska ha en möjlighet att nå de uppsatta miljömålen.
Kommuner, företag och medborgare måste ta ett gemensamt ansvar för användandet av resurser. Vi måste stoppa rivandet! Det är ohållbart ur alla aspekter att riva en byggnad som inte är helt utdömd. Så snart en dörr, en vägg eller ett tak har monterats ur en byggnad så rasar värdet och funktionen på materialet. Värdet hade bevarats om normen istället hade varit att förlänga användandet genom hållbar och kreativ renovering.
Att göra mycket av mer är enkelt, men att göra mer av mindre kräver kreativitet och innovation. Att skapa bostäder och lokaler till många med mindre resurser är svårt och utmanande och det kommer krävas en stor omställning av hela branschen och samhället.
Ordet flygskam har använts av många svenskar under det senaste året. Våra resvanor är så tabu att det nästan är obekvämt att fråga hur någon har tagit sig till ett möte. Risken för dålig stämning och skamkänslor i mötesrummet är överhängande. Men allt fler börjar resa ansvarsfullt.
Jag hoppas att vi kan ha samma debatt när det gäller byggprojekt som inte uppfyller verkliga behov. Tänk om samma skamkänsla kan infinna sig när utbyggnadsplaner eller renoveringsplaner livligt diskuteras. Uterum byggs, väggar flyttas och byggnader rivs. Allt för att passa de senaste behoven och begären. Handen på hjärtat, hur många av dina senaste byggprojekt mötte ett verkligt behov? Eller var det begär och lust? Mitt ärliga personliga svar är att min familj hade klarat sig utan utbyggnaden, men att byta delar av fasaden och lägga till isolering, det var ett verkligt behov.
Nyligen presenterade en byggfirma en kundundersökning som visade att 50 procent av deras kunder tänkte bygga något under sommarsemestern. Jag förstår den längtan. Det är kul att vara kreativ och skapa något under ledigheten. Men tänk om vi kan känna oss trygga med att skapa mer med mindre nya resurser. Att våga bygga och förändra utan att först åka till ett bygg- eller möbelvaruhus. Eller ännu hellre utmana behovet av att bygga nytt och fundera på om det är behov eller begär. Under min ledighet så läste jag följande citat ”Fattig är inte den som har lite, utan den som aldrig får nog”. Så sant, så sant.
Evalena Blomqvist Senior forskare på RISE, programchef på Mistra Closing the Loop och tidigare programchef och grundare av innovationsprogrammet RE:Source