Avgörande från HD kan medföra negativa konsekvenser för byggandet

Avgörande från HD medför talerätt för miljöorganisation vid bygglov – en utveckling som riskerar att medföra negativa konsekvenser för byggandet

Med tanke på den tid vi lever i, med Covid 19 som den i princip enda frågan på allas läppar, så är det kanske inte så konstigt att ett viktigt avgörande från Högsta Domstolen  (HD) nyligen kan ha gått många förbi. Detta vore dock olyckligt eftersom avgörandet innehåller klargöranden som kan få mycket långtgående konsekvenser för bygglovsprocesserna framöver. HD hade i målet Ö 6017-18 att ta ställning till om Svenska Naturskyddsföreningen hade rätt att överklaga ett bygglovsbeslut. Det speciella med detta fall var att bygglovet rörde ett område som var beläget nära skyddade områden. En privatperson sökte och fick bygglov för uppförande av ett enbostadshus beläget nära dels ett naturreservat och dels ett Natura 2000 område. Två personer, medlemmar i lokalavdelning för Svenska Naturskyddsföreningen (SNF), överklagade beslutet men ansågs av länsstyrelsen sakna talerätt. Målet nådde sedermera HD som dock fann att den s.k. Århuskonventionen medför att SNF har klagorätt.

Det aktuella avgörandet kan sägas bekräfta och vara en i raden av avgöranden från svenska domstolar som medför en utökad talerätt för exempelvis miljöorganisationer. Århuskonventionen och dess artikel 9.3 har de lite drygt senaste 10 åren bedömts av svenska domstolar medföra en kraftigt utökad talerätt för ärenden som gäller framförallt Miljöbalken men även till viss del för Skogsvårdslagen. När nu turen har kommit till Plan- och bygglagen så kan konstateras att HD genom sitt beslut riskerar att öppna en veritabel Pandoras ask. En talerätt för alla typer av miljöorganisationer, och de är många i dagens samhälle, kommer medföra klart ökade risker för långdragna processer där bygglov överklagas så långt som det är möjligt. För att hitta liknande fall som detta, där en exploatering i form av byggande av ett enbostadshus görs nära skyddade områden, är inte speciellt svårt. Andelen skyddade områden i olika former är redan idag hög och den kommer troligen att öka även i framtiden. Samtidigt finns i många delar av landet ett behov och en efterfrågan om ny exploatering av mark för bostäder. Denna balansgång är redan idag svår för många kommuner som i sin översikt- och detaljplanering måste hantera en mängd olika frågor om hur man ska balansera motstående intressen. Om man dessutom måste ta i beaktande att miljöorganisationer riskerar att överklaga bygglov gör det troligen planeringen än mera komplicerad.

Och när det kommer till det enskilda ärendet så medför det troligen att vi kommer att få en rad projekt som inte kommer att kunna genomföras eller kraftigt försenas. Detta då överklaganden skjuter ett projekt framåt på ett sätt som många gånger medför att ekonomin riskeras, exploatören hinner inte vänta till dess ärendet har gått igenom alla instanser. Och det riskerar i sin tur leda till att utbyggnadstakten påverkas negativt.

Avgörandet sätter alltså fingret på hur komplicerat och sårbart hela systemet för bygglovshanteringen kan vara. Riksdag och Regeringen har under årens lopp gjort mängder med åtgärder för att försöka underlätta byggandet. Det är i och för sig positivt men det är inte säkert att det har någon egentlig effekt. För det är oftast istället frågor såsom den nu aktualiserade som riskerar att sänka ett projekt. Ett projekt som man kanske räknar med kan komma att påbörjas inom några månader från att ansökan lämnas in till kommunen måste istället gå igenom hela instansordningen för bygglov, vilket oftast tar 1-2 år. Det är långtifrån alla projekt och exploatörer som har möjlighet att vänta så länge. Vidare sätter det kommunerna i en än knepigare sitts när det gäller planering av markanvändning när man i än högre grad måste väga in aspekterna som nu aktualiseras. Om man från lagstiftarens håll menar allvar med att underlätta för byggandet i landet är frågan om talerätt och de konsekvenser som det medför därför en än viktigare fråga än exempelvis bygglovsbefriade åtgärder.

Viktor Falkenström
Advokat
Hamilton Advokatbyrå Karlstad AB

Foto: Rural Explorer / Unsplash