Mänsklighet och digital teknik

Mänsklighet och digital teknik. Låter det som en motsägelse? Inte alls. Digitala arbetssätt och lösningar kan göra det lättare för medborgarna att delta och bidra och på vis göra hela samhällsbyggnadsprocessen mänskligare. Men det måste göras på ett genomtänkt sätt – inte för att det är coolt.

Den digitala tekniken ger oss nya sätt att kommunicera och samarbeta i våra samhällsbyggnadsprocesser. Det gör att medborgarna kan engagera sig och känna sig inkluderade i de städer vi bygger, vilket skapar förutsättningar för mer demokratiska byggprocesser.

– Det sägs ofta att vi i dag har en demokratisk planprocess. Men det går inte att förstå innehåll eller hur man kan interagera om du inte är lekman. Därför behöver vi tänka om, säger Nina Borgström, Director Digital Design & BIM på White.

– Om en dialog med medborgarna ska ge önskat resultat måste vi först fundera över vilka vi vill integrera med och i vilket skede. Vi måste även ha klart för oss vad vi vill få ut av en dialog, hur resultatet ska utvärderas och hur de inblandade ska få feed-back.

Det genomtänkta arbetssättet är en bristvara i dag, menar hon.

– Det är också viktigt att utforma dialogen så att människor förstår hur de ska bidra och hur feedbacken ska se ut. Människor måste få känna att deras synpunkter är meningsfulla och kommer till nytta. Då kommer de förmodligen att komma tillbaka och bidra igen.

Det handlar alltså om att skapa förtroenden.

– Ett bra exempel är att jag som blodgivare, några veckor efter att jag givit blod, får ett sms där det står ”Tack för ditt blod, det kom till nytta i dag.” Då blir man glad! Det är ju underbart att få den bekräftelsen och självklart går tillbaka och ger blod igen, säger Nina Borgström.

Men tekniken ska inte användas bara för teknikens skull. Det är lätt att bli så förälskad i själva teknologi att man tappar bort nyttan med den.

– Till exempel skapar VR fantastiska möjligheter och de flest tycker nog att det är coolt. Men vi måste ändå fråga oss i vilket syfte vi ska använda VR, vilket värde den ska skapa och hur vi ska ge feedback. För då kan VR skapa en förståelse och en upplevelse som är unik, som inte alls är möjlig med vanliga byggritningar.

Ger klokare beslut

Hur kan det då se ut om den digitala tekniken används på rätt sätt?

White har bland annat skapat en app som kan användas i tidiga skeden av stadsplaneringen.

– Det är viktigt att ta reda på vilka som är de befintliga värdena på en plats, så att man inte bygger bort dem. Det kan vi ta reda på via en app. Den är lätt att förstå och det är enkelt att både svara och ge feedback, säger Nina Borgström.

Ett annat exempel är att White, i arbetet med att utveckla bostadsområdet Ebbepark i Linköping, hat engagerat invånarna med hjälp av digital teknik. I området mellan två kvarter ville White skapa ett så kallat Eco Canopy med ett mikroklimat där man bland annat kan odla. Men de ville få hjälp av Linköpingsborna för att skapa innehållet.

– Därför gjorde vi en lättbegriplig digital undersökning för att samla in deras tankar och visioner. Vi fick över 200 svar och gjorde sedan fördjupande intervjuer. Svaren ligger nu till grund för det fortsatta arbetet med Eco Canopy. Vi har också givit feedback längs vägen så att deltagarna känner att deras synpunkter kommit till nytta.

I ett annat projekt har White använt digital teknik för att visa hur utseendet på byggnaden påverkar insläppet av dagsljuset.

– På så vis stödjer tekniken oss att fatta klokare beslut.

Svårt att mäta social hållbarhet

Genom att visa respekt för människors delaktighet får vi engagerade medborgare. Det leder i sin tur till bättre och socialt mer hållbara samhällen.

En utmaning är dock att det är svårare att mäta sociala hållbarhetsmål än till exempel hållbara miljömål. Till exempel kan luftkvalitet och solljus mätas med sensorer, medan det till stor del saknas både indikatorer och metoder för att mäta social hållbarhet.

– Men i dag är de allra flesta överens om att mångfald är den viktigaste faktorn för att skapa socialt hållbara samhällen. Därför tror jag att det finns en vilja att skapa mätvärden och tydlighet för social hållbarhet i samhällsbyggnadsprocessen. Men det är viktigt att vi får till en samsyn för att det ska bli effektivt och bra.

Även bristande kompetens kan bromsa utvecklingen, menar Nina Borgström.

– De som kan tekniken kan inte sammanhangen kring hur man använder tekniken – och tvärtom. Det gör att tekniken ibland används på ett märkligt sätt och att nyttan försummas.

Men framtiden ser ändå ljus ut, tror Nina Borgström.

– Genom att skapa digitala lösningar och arbetssätt kan vi kommunicera och samarbeta på helt nya sätt. Och när människor engagerar sig i sitt samhälle kommer det inte att bli lika individualistiskt som det är i dag.

– Det tror jag är nyckeln till ett mänskligare och socialt mer hållbart samhälle – att vi förstår att vi är här tillsammans och att vi måste hjälpas åt. Det kanske låter flummigt och lite halleluja, men jag tror att det är det som gör det möjligt. Och för att nå dit ska vi ta tekniken till hjälp.

Text: Pia Runfors

Photo by Giu Vicente on Unsplash