Nu landar rymden i staden

0
1223

Rymden kan tyckas oändligt långt borta. Men faktum är att den kommer allt närmare. Rymdteknik har i dag en allt viktigare roll här på jorden. Bland annat kan den hjälpa oss att bygga smartare och mer hållbarastäder.

Enligt encyklopedin är det cirka 100 kilometer från vår havsyta till den så kallade Karmanlinjen, som används för att definiera gränsen mellan jordens atmosfär och yttre rymden. Det är dock inget hinder för att ta ner rymden till jorden.

Det konstaterade Cecilia Hertz redan för cirka 20 år sedan, när hon praktiserade och gjorde sitt examensarbete på NASAs rymdcenter i USA.

– Sedan den första astronauten landade på månen för 50 år sedan har vi samlat på oss mängder av kunskap om bland annat kretsloppssystem, hållbara material och transporter, säger hon.

– Det finns enorma möjligheter om vi bara vågar tänka nytt. Om vi till exempel integrerar rymdteknik i en byggnad kan vi sänka vattenkonsumtionen med mellan 70 och 90 procent. Vi har med andra ord mycket att vinna på att använda den kunskapen.

Framtiden kräver nytt tänk
Sedan snart 20 år grundade Cecilia Hertz företaget Umbilical Design, som arbetar med att överföra rymdteknik till jorden för att utveckla hållbara produkter och tjänster. Företaget har genom åren – tillsammans med olika samarbetspartners – utvecklat allt från alpina hjälmar och extremseglingsdräkter till smarta lösningar inom skogs- och stålindustrin.

I dag fokuserar de på att utveckla hållbara städer med hjälp av rymdteknik.

– De utmaningar som mänskligheten står inför kräver ett helt annat förhållningssätt än tidigare. Och när jag hörde att byggsektorn står för hela 40 procent av all energikonsumtion i Europa förstod jag att här finns mycket att göra.

– Vi måste helt enkelt hitta nya lösningar när vi bygger våra samhällen. Kunskapen och tekniken finns där och det är dags att ta vara på den nu.

Umbilical Designs projekt Astrostaden är också ett av sexton projekt – bland över hundra ansökningar – som valts ut för att få finansiering av Naturvårdsverket för att integrera spetsteknik från rymdsektorn i byggnader för hållbar stadsutveckling.

– Syftet är att de tekniker och material som testas i Astrostadens projekt sedan ska implementeras i olika byggnadsprojekt i staden. Såväl i befintliga byggnader som i Christer Fuglesang Space Center, ett större byggprojekt som planeras i Stockholm och som baseras på rymdtekniker. Rymdcentret kommer att bli en smart och hållbar byggnad och verka som en plattform för rymd, teknik och innovation, säger Cecilia Hertz, som även är styrelsemedlem i Christer Fuglesang Space Center.

Kretslopp och vertikala odlingar
Tanken att använda rymdteknik i våra samhällen är långt ifrån så långsökt som man skulle kunna tro. Den ökande urbaniseringen innebär att allt fler ska samsas på allt mindre yta, vilket har stora likheter med astronauternas utmaningar.

– I rymden används bland annat slutna kretsloppssystem där allt återanvänds. Det kan appliceras också i städerna. Till exempel kan vatten återanvändas genom att reningen är inbyggd i själva duschsystemet. Då förbrukas betydligt mindre vatten.

Vi kan också lära oss att odla på ett helt annat sätt.

– Det handlar om att ta fram grödor med mesta möjliga näringsinnehåll och att odla dem på minsta möjliga yta. Vertikala odlingar inomhus, utan jord och med andra typer av bevattningssystem.

– I rymden skräddarsyr man också vad astronauterna äter – efter vikt och behov. Det kan jag tänka mig att vi kommer att göra också på jorden. På så vis får vi mindre svinn och det blir både billigare och mer hållbart.

Idéer från rymdfärder kan också hjälpa oss att utforma våra byggnader å ett smartare sätt.

– Till exempel innehåller astronauternas rymddräkter 19 tunna lager för att klara extrema temperaturer. Den kunskapen kan vi använda i våra väggstrukturer när vi bygger nya fastigheter. Tunna väggar tar mindre plats, vilket ger mer golvyta, vilket i sin tur blir mer ekonomiskt, säger Cecilia Hertz.

I rymden tänker man inte heller i kvadratmeter, utan i volymer.

– Där har alla ytor har samma värde. För att utnyttja hela volymen kan köket placeras i taket och man kan sova längs väggen. Det är naturligtvis inte möjligt på jorden, men vi kan ta med oss volymtänket och till exempel skapa flyttbara moduler.

– Vi tittar också på hur vi kan använda rymdteknik för att göra ventilationen smartare och mer energisnål, hur vi kan ytbehandla golv på ett mer hållbart sätt och LED-armaturer kan få längre livslängd. Det är lösningar som kan ge stor effekt inom samhällsbyggnad.

Nu krävs ”bara” mod
Möjligheterna är oändliga, menar Cecilia Hertz. Rymdtekniken och kunskapen finns ju redan.

Vad är det då som hindrar?

– Vi är instängda i gamla boxar och kör på och bygger som tidigare. Det är det som är den stora utmaningen – för att förändra oss måste vi våga utmana. Vi måste ställa om våra mindset på ett nytt tänk där vi använder vår kreativa förmåga.

– Det kräver modiga organisationer och handlingskraftigt ledarskap. Det ska bli intressant att se vilka som vågar ta täten i den utvecklingen.

Men vi måste rappa på, menar hon.

– Den situation vi har nu med klimatförändringar innebär att kommersialiseringen av rymdteknik måste gå ännu snabbare. Vi måste agera nu. Förutsättningarna och kunskapen finns redan så det känns självklart att ta vara på den.

Pia Runfors

Photo by Christian Nielsen on Unsplash