Strandskyddsutredningens betänkande

0
770

Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78)

Utredningens uppdrag har varit att föreslå författningsändringar som ska medföra en ökad differentiering genom att det vid tillämpningen ska tas hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck, varierar i landet. 

Utredningen föreslår i sitt betänkande att strandskydd som huvudregel inte längre ska gälla för samtliga sjöar och vattendrag utan att det krävs en viss storlek respektive bredd för att strandskydd ska genereras (>1 hektar resp. >2 meter). 

Länsstyrelsen ska istället få möjlighet att, i det enskilda fallet, besluta om att strandskydd ska gälla vid dessa mindre vatten i de fall området har särskild betydelse för något av strandskyddets två syften. 

Strandskydd ska inte heller gälla vid vatten som anlagts efter år 1975 (så kallade artificiella vatten). Bestämmelserna om LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) omarbetas och döps om till landsbygdsområde. Med landsbygdsområde avses ett strandskyddat område som inte är av särskild betydelse för något av strandskyddets syften samtidigt som det finns gott om obebyggd mark i kombination med låg efterfrågan på mark för bebyggelse. 

>>Läs också: Förslag på nytt strandskydd

Inom landsbygdsområden ska länsstyrelsen, efter en ansökan från kommunen, helt eller delvis upphäva strandskyddet. De sex särskilda skäl till dispens och upphävande som finns i nu gällande bestämmelser, förslås kompletteras med ytterligare ett särskilt skäl; om området behöver tas i anspråk för att skydda miljön, människors liv och hälsa, infrastruktur och egendom vid befintlig bebyggelse (klimatanpassningsåtgärder). 

Samma paragraf kompletteras med en bestämmelse som stadgar att i områden där exploateringsgraden är hög och efterfrågan på bebyggelseåtgärder stor, alternativt i vattenområden som är av särskild betydelse för djur- och växtliv, ska de särskilda skälen för dispens tillämpas särskilt restriktivt. 

På samma sätt som LIS i dag utgör ett (sjunde) särskilt skäl, förslås att landsbygdsområden som redovisats i översiktsplan ska fungera på motsvarande sätt. Bestämmelsen justeras till viss del. Bland annat föreslås att det nu gällande kravet om att åtgärden måste ha en fördel av ett strandnära läge, utgår.

Ett förtydligande tillägg föreslås också i införandelagen till miljöbalken. Genom tillägget tydliggörs att strandskyddet inte återinträder när en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan i de fall länsstyrelsen tidigare har upphävt strandskyddet i de berörda områdena. Författningsförslagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2022.

Text: Ingela Boije af Gennäs, Svefa